Wienerklassicism

Wienklassicism är en musikalisk stilbenämning på de gemensamma dragen hos Haydn, Mozart och Beethoven (ibland även Schubert), alla verksamma i Wien. Stilen har uppfattats som en renodling och fulländning av klassicismens ideal (jämför med klassicism), och termen har ofta något oegentligt generaliserats till att beteckna hela den musikhistoriska epoken mellan barock och romantik. I trängre mening omfattar stilen perioden fr.o.m. Haydns verk från slutet av 1770-talet t.o.m. verken från Beethovens mellanperiod (ca 1815). Till dess grundkarakteristika hör föreningen av kontrast och dramatik å ena sidan och enhetlighet och formell balans å den andra, ofta i ett publiktillvänt tonspråk med sin grund i visan och dansen. Satsen är i grunden homofon men kryddad med ett rikt växelspel mellan stämmorna.