Shivaism, den fromhet som riktas till Shiva och de strömningar inom hinduismen som sätter kulten av denne gud i centrum. Tidiga uttryck finns i upanishaderna och i Mahabharata. Till den shivaitiska litteraturen hör en rad puranatexter med främst mytologiskt innehåll och ett stort antal agamatexter, som huvudsakligen ägnas kulten. En tidig shivaitisk hymnlitteratur finns på tamil ("Tevaram").
En rad riktningar utvecklades under årtusendet e.Kr., bl.a. pashupatas ('de som dyrkar Kreaturens herre'), kapalikas ('kraniebärarna') och kalamukhas ('svartansiktena'). Inom dessa spelade asketerna en huvudroll. Bland pashupatas utvecklades ett eget religionsfilosofiskt system. Shivaitiska lärosystem och starka kultiska traditioner fick med tiden fäste både i norra Indien, främst Kashmir, och i Sydindien. I södra Indien (Karnataka) utvecklades från 1100-talet den antibrahmanska lingayatrörelsen. Pilgrimsorter är t.ex. Varanasi (Benares) med Vishvanatha-templet och templet Cidambaram i Tamil Nadu.
Lägg till ny kommentar