människan

Hypoparatyreoidism

Hypoparatyreoidism, underfunktion av bisköldkörtlarna med nedsatt hormonproduktion som följd. Hypoparatyreoidism förekommer oftast efter avsiktligt kirurgiskt avlägsnande av körtlarna. Avlägsnandet kan också ske oavsiktligt, t.ex. i samband med sköldkörteloperation. Pseudohypoparatyreoidism är en medfödd defekt, där hormonproduktionen är normal, men låg perifer hormoneffekt (ökad resistens mot hormonet) föreligger. Slutligen finns en s.k. idiopatisk form av hypoparatyreoidism där autoimmuna mekanismer antas vara orsaken.

Hypogonadism

Hypogonadism, underfunktion i äggstockar eller testiklar med minskad bildning av könshormoner, dvs. östrogener eller testosteron, och bristfällig utveckling av äggfolliklar och spermier som följd. Hypogonadism kan bero på sjukdom i hypotalamus eller hypofys med minskad frisättning av gonadotropiner. I dessa fall kan ofta behandling med gonadorelin och/eller gonadotropiner normalisera såväl könshormonbildning som äggutveckling och spermiebildning. Vid primär sjukdom i äggstockar och testiklar kan behandling med östrogener resp.

Hypersplenism

Hypersplenism, tillstånd med en av någon anledning (leversjukdom, blodsjukdom m.m.) förstorad mjälte (splenomegali) tillsammans med lågt antal celler (erytrocyter, leukocyter och trombocyter) i blodet. Hypersplenism beror på en ökad anrikning av blodets celler i mjälten. Vanligen sker en kompensatoriskt ökad produktion av blodceller i benmärgen. Ibland är det nödvändigt att avlägsna mjälten för att få blodvärdena normala och ta bort eventuella symtom (trötthet, infektions- och blödningsbenägenhet).

Hypermetabolism

Hypermetabolism, ökad ämnesomsättning i kroppen. Den kan mätas under vila som ökat syreupptag i lungorna. Hypermetabolism är en typisk följd av överproduktion av sköldkörtelhormoner (tyreotoxikos) och förekommer vid feber, graviditet, vissa blod- och tumörsjukdomar, kroniska lungsjukdomar, akromegali samt feokromocytom. I enstaka fall kan en uttalad hypermetabolism bero på en störning i den oxidativa fosforyleringen i cellernas mitokondrier, Lufts sjukdom.

Hirsutism

Hirsutism, hypertrikos, ökad ansikts- och kroppsbehåring hos kvinnor. Graden av ansikts- och kroppsbehåring är ärftligt betingad och normalt mera uttalad hos sydeuropeiska än hos nordeuropeiska kvinnor. Hirsutism debuterar vanligen efter puberteten och är ibland förenad med störningar av ägglossning och menstruation. Ofta föreligger en överproduktion av manligt könshormon, androgener, från äggstockar eller binjurebark. Detta är vanligt vid övervikt, rubbning i äggstockarnas funktion, t.ex. polycystiskt ovariellt syndrom, Cushings syndrom eller i enstaka fall enzymdefekter i binjurebarken.

Hermafroditism

Hermafroditism hos människan

Hermafroditism, hos människa intermediär könsutveckling hos kvinna resp. man. Vid äkta hermafroditism finns såväl äggstocks- som testikelvävnad hos en och samma person, vars könskromosomuppsättning oftast är kvinnlig.