Albinism

Albinism, ärftlig sjukdom med bristande bildning av pigment (melanin) i hud och hår. Huden är vit och håret vitt eller gult. Albinism ger synnedsättning, som sammanhänger med sjukligt förändrade synnervsbanor och pigmentbrist i ögat; blodkärlens röda färg döljs inte på normalt sätt av mörkt pigment, och pupillen förefaller röd. Det finns många former av albinism, och enbart ögat och synen kan vara drabbade.

Albinism hos människa leder till svårt synhandikapp och medför stor ljuskänslighet hos huden. Den biokemiska rubbning som orsakar albinism är avsaknad av eller bristande funktion hos tyrosinas, ett enzym som normalt finns i de melaninbildande cellerna.

Albinism hos djur. Det ärftliga anlaget för avsaknad av färg är recessivt och har renodlats hos många djur, t.ex. möss, råttor och kaniner. Albinoråttor används gärna som försöksdjur då man behöver ett homogent djurmaterial; de har nämligen visat sig kunna inavlas i upprepade generationer. Fullständig albinism med total avsaknad av färgpigment och med röda ögon är känd hos många djurslag men inte hos t.ex. häst, där det dock förekommer partiell albinism, som ger ljus eller vit hårrem och blå ögon.