Auktoritarianism

Auktoritarianism eller Auktoritarism är ett styrelseskick som karaktäriseras av förväntningar på absolut åtlydnad av makten (exempelvis myndigheter) och begränsning av individuella friheter. En auktoritär stat anses inte vara demokratisk, där den högsta statsledningen agerar utan hänsyn till eventuell opposition. Men auktoritarianism och demokrati är inte nödvändigtvis totala motsatser eller oförenliga. Det är fullt möjligt för demokratiska stater att ha starka auktoritära drag såväl i form som funktion för hur underkastelse inför myndighet sker. Exempelvis anses Recep Tayyip Erdoğan, Turkiets premiärminister, omvald två gånger, visa på starka auktoritära drag.

Enligt Juan Linz inflytelserika beskrivning av auktoritarianism karaktäriseras auktoritära regimer av fyra egenskaper: (1) begränsad, ickerepresentativ politisk pluralism; det vill säga begränsning inom de politiska institutionerna, såsom lagstiftare, politiska partier, intresseorganisationer med flera, (2) legitimitet genom känslor och regimens centrala betydelse för att mota det onda i samhället, såsom lätt igenkännbara samhällsproblem, (3) varken koncentrerad eller omfattande politisk mobilisering är tillåten samt begränsningar för massmöten (som repressiv metod mot motståndare och ett förbud mot politisk verksamhet som undergräver regimen), och (4) den formella, verkställande makten är inte tydligt definierad, ofta skiftande och vag.

Ordet auktoritarianism bygger bygger på ordet "auktoritet" eller "autoritet", som kommer från latinets auctoritas, har olika innebörd såsom rättsgiltighet, myndighet, inflytande, anseende och person eller skrift, som tillerkänns ett visst anseende, sakkunskap med mera. En person eller myndighet som är auktoritativ har rätt och makt att påbjuda (någonting).

Kategori: