Ferrimagnetism

Ferrimagnetism innebär att de atomära magneterna i ett material spontant kopplas parallellt, men delvis riktade mot varandra. Om atomernas mot varandra riktade magnetiska moment har olika storlek ger detta ett resulterande moment, vilket ger materialet magnetiska egenskaper. Om däremot atomernas magnetiska moment är lika stora och motriktade upphäver de varandras verkan, vilket ger ett skenbart omagnetiskt material (antiferromagnetism). Ett välkänt ferrimagnetiskt material är magnetit, svartmalm, Fe3O4, (FeO3Fe2O3), med en Fe2+-jon och två Fe3+-joner per formelenhet. De bägge Fe3+-jonernas atomära magneter är riktade mot varandra, varför de upphäver varandras verkan. Det blir därför Fe2+-jonen som ger materialet dess magnetiska egenskaper. Ferrimagnetismen motverkas av värmerörelsen och löses upp vid Curie-temperaturen.

Kategori: 

Lägg till ny kommentar