Särartsfeminism är feministisk riktning som menar att man i kampen för kvinnors lika rättigheter måste utgå från att kvinnor och män är biologiskt olika. Inriktningen dominerade under 1800-talet, och en internationellt känd svensk särartsfeminist var Ellen Key. I "Missbrukad kvinnokraft" (1896) hävdade hon att det inte var som mannens like utan i kraft av sin moderlighet som kvinnan hade något att tillföra samhället. Särartsfeminismen, som haft få anhängare under efterkrigstiden, kom åter i centrum av den feministiska diskussionen under 1990-talet, bl.a. genom förespråkare som Maria Borelius, "Sedan du fött" (1993), och Rigmor Robèrt och Kerstin Uvnäs Moberg, "Han & hon: födda olika" (1994).
Kategori
Lägg till ny kommentar