Nynazism

Nynazism, neonazism, benämning på de politiska grupper och idéer som knyter an till den nazistiska ideologin och politiska strategin. Nazismen förbjöds av de allierade ockupationsmakterna i oktober 1945. I Västtyskland organiserade sig f.d. nazister i Sozialistische Reichspartei, som förbjöds 1952; 1964 uppstod Nationaldemokratische Partei Deutschlands (NPD), ett parti med nynazistiska drag, som dock inte fullt kunde hänföras till nynazism. NPD hade stora valframgångar under 1960-talet. Från början av 1970-talet framträder en ny variant, som med demonstrationer och nazistiska metoder (våld och terror) söker politiskt inflytande. Nynazismen är antidemokratisk och militant; den var involverad i en stor terroraktion i september 1980 i München då 16 personer dödades. År 1980 fanns i Västtyskland 22 grupper med ca 1 200 medlemmar. Den största, Wehrsportgruppe Hoffmann, förbjöds detta år, och under 1980-talet förbjöds ytterligare tre grupper. Också i Östtyskland fanns nynazister, s.k. faschos och skinheads, med ungefär 800 medlemmar i sina organisationer. Efter Tysklands återförening 1990 har nynazismen vuxit; 1991 fanns 40 grupper med 4 000 medlemmar och 1992 var de 50 med över 6 000 medlemmar. Sedan 1991 har nynazismen varit mera synlig med nazistiska symboler, demonstrationer och terror och våld mot asylsökande; 1991 (i Hoyerswerda) och 1992 (i Rostock-Lichtenhagen) låg nynazister bakom kravaller. På hösten 1992 förbjöds de fyra största nynazistiska grupperna i Tyskland. Motsvarande grupper finns i de flesta västeuropeiska länder. De har påverkat debatten men nynazisterna har haft föga inverkan på de politiska besluten.

Kategori: 

Lägg till ny kommentar