Fotoperiodism

Fotoperiodism, styrning av fysiologiska reaktioner genom längden hos dygnets ljus- och mörkerperioder (dag resp. natt). Fotoperiodiskt styrda reaktioner är hos växter bl.a. blomning, blad- och skottillväxt, bladfällning och frögroning, hos djur bl.a. flyttning och fortplantning. Temperatur och näringstillgång m.m. kan i viss utsträckning också påverka dessa reaktioner.

Fotoperiodismen upptäcktes 1920 av amerikanerna W.W. Garner och H.A. Allard. Speciella varianter av virginiatobak blommade bara när dagarna var korta. Sådana s.k. kortdagsväxter blommar bara om dagslängden är mindre än en för varje art kritisk dagslängd (ofta 12–14 timmar). Kortdagsbetingelserna behöver bara vara uppfyllda några få dygn för att reaktionerna skall startas. Krysantemum och julstjärna är andra exempel på kortdagsväxter. Långdagsväxter (t.ex. spenat, rödklöver och många sädesslag) blommar å andra sidan bara när antalet ljustimmar under dygnet överstiger en kritisk gräns. Andra arter åter kan vara dagslängdsneutrala.

Dagens och nattens längd mäts med hjälp av organismens cirkadianska rytm, dess biologiska klocka. Ljuset måste falla i den fotofila (ljusreceptiva) fasen av rytmen för att blomning skall stimuleras. Ljus i nattfasen (skotofila fasen) hindrar blomning. Det är ofta nattlängden som är viktig för de fotoperiodiska reaktionerna. Organismerna kan genom att mäta dag- och nattlängden alltså bestämma årstiden och anpassa sig till denna. På det molekylära planet styrs de fotoperiodiska reaktionerna i växter av ett pigmentsystem, fytokrom, som absorberar rött och infrarött ljus. Fytokromet kan föra till produktion av ett blomningshormon, florigen. Den nödvändiga ljusintensiteten är liten. Hos djur stimuleras hormonsystemet på motsvarande sätt av ljus/mörkerrytmer, och fotoperiodiska reaktioner sätts i gång.

Fotoperiodismen har stor praktisk betydelse t.ex. vid odling i växthus, där blomning kan framkallas genom ljuspulser eller ljusavbländning. I fjäderfäproduktionen påverkar konstgjord dagslängd t.ex. djurens äggläggning, befruktning och kroppsvikt.

Kategori: 

Lägg till ny kommentar