zoologi

Speciesism

Speciesism, artdiskriminering, artism, term myntad 1970 av den brittiske psykologen Richard Ryder (f. 1940). Den fick internationell spridning främst genom Peter Singers bok Animal Liberation (1975; "Djurens frigörelse"). Speciesism användes från början enbart normativt som en negativ benämning på behandlingen av individer uteslutande efter vilken art de tillhör. Men ordet kan även användas deskriptivt. En distinktion har gjorts av den amerikanske filosofen James Rachels (f. 1941), som skiljer mellan okvalificerad och kvalificerad speciesism.

Könsdimorfism

Könsdimorfism, olikheter i utseende och beteende mellan hanar och honor av samma art. I extrema fall kan hanarna vara mindre utvecklade och leva som parasiter på honorna, men vanligen är de större och starkare. Hos vissa arter utvecklar hanarna iögonfallande prydnader, som praktdräkt hos fåglar och hornkronor hos hjortdjur. Polygama arter, där konkurrensen mellan hanarna är hård, visar mer utpräglad könsdimorfism än monogama arter. Hos människan bidrar sekundära könskaraktärer som behåring, röstläge och fettansättning till könsdimorfismen.

Kainism

Kainism, syskonmord, fenomen som regelbundet förekommer hos t.ex. vissa rovfåglar, där den större boungen i händelse av födoknapphet och med eller utan föräldrarnas medverkan dödar sitt mindre syskon och äter upp det. Eftersom honan är större än hanen hos de flesta rovfåglar, är det oftare systern som äter upp sin bror än tvärtom.

Industrimelanism

Industrimelanism, förhållandet att mörka färgformer av annars ljusare insekter proportionellt ökar i områden som starkt påverkats av luftföroreningar. Där ljusa lavar saknas på trädstammar och där byggnader är svärtade av sot löper mörka insekter mindre risk att upptäckas av fåglar och har därmed större chans att överleva. Björkmätare är ett klassiskt exempel, men industrimelanism förekommer också hos många andra insekter. I områden som tidigare varit kraftigt nedsmutsade men som under senare tid blivit renare ser man att proportionen melanistiska (mörka) individer åter minskar.

Häckningsparasitism

Häckningsparasitism, beteendet hos vissa fågelarter att lägga ägg i andras fåglars bon. Det naturliga urvalet gynnar de individer som producerar störst mängd avkomlingar av bästa kvalitet, räknat över individens hela livstid. Ett sätt är att på andra individer av den egna arten eller av annan art vältra över så mycket som möjligt av de ansträngningar och risktagningar som ofrånkomligen uppstår i samband med fortplantningen. Intraspecifik häckningsparasitism (inom en art) förekommer hos t.ex.

Hermafroditism

Hermafroditism hos människan

Hermafroditism, hos människa intermediär könsutveckling hos kvinna resp. man. Vid äkta hermafroditism finns såväl äggstocks- som testikelvävnad hos en och samma person, vars könskromosomuppsättning oftast är kvinnlig.

Fototropism

Fototropism, av ljus framkallad tillväxtrörelse hos växter, svampar och fastsittande djur. Belyses ett skott ensidigt kommer det att böja sig mot eller från ljuskällan, positiv resp. negativ fototropism. Den ljusmängd som träffar skottet avgör böjningsriktningen. Blad ställer också in sig i förhållande till ljuskällan (ofta vinkelrätt mot ljusstrålarna) så att fotosyntesen optimeras. Generellt orienterar fototropismen växtorganet till gynnsammaste position i förhållande till ljuset.

Fotoperiodism

Fotoperiodism, styrning av fysiologiska reaktioner genom längden hos dygnets ljus- och mörkerperioder (dag resp. natt). Fotoperiodiskt styrda reaktioner är hos växter bl.a. blomning, blad- och skottillväxt, bladfällning och frögroning, hos djur bl.a. flyttning och fortplantning. Temperatur och näringstillgång m.m. kan i viss utsträckning också påverka dessa reaktioner.

Endemism

Endemism (av grek. endmios 'inhemsk'), förekomst inom ett enda område av en växt- eller djurart (även högre eller lägre enhet, såsom familj, släkte eller underart); denna sägs då vara endemisk för området i fråga. Arten kan antingen ha uppkommit i området (ur tidigare anmödrar) och sedan inte spritts vidare eller ha dött ut i alla andra områden. Reliktendemer är arter vilkas anmödrar haft en vidare utbredning, t.ex. tuataran på öar intill Nya Zeeland eller ginkgoträdet i Kina.