Hermafroditism

Hermafroditism hos människan

Hermafroditism, hos människa intermediär könsutveckling hos kvinna resp. man. Vid äkta hermafroditism finns såväl äggstocks- som testikelvävnad hos en och samma person, vars könskromosomuppsättning oftast är kvinnlig.

Hermafroditism inom zoologi

Hermafroditism, inom zoologi egenskap hos organism med både hanliga och honliga könskörtlar, dvs. med förmåga att producera både spermier och äggceller. Hermafroditism är vanlig hos många grupper av ryggradslösa djur, bl.a. snäckor, daggmaskar, rundmaskar och en del kräftdjur, samt återfinns i ett fåtal fall hos ryggradsdjur, framför allt hos fiskar. Vanligen är den tvåkönade individen hane och hona samtidigt. Ett specialfall är sekventiell hermafroditism, där individen funktionellt är enkönad men vid en viss tidpunkt byter kön. Hos bl.a. hermafroditiska räkor är individen först hane (vilket kallas protandri), medan det omvända (protogyni) gäller för t.ex. fiskarten svärdbärare.

I de fall individen är funktionellt tvåkönad kan man indela hermafroditiska arter i självbefruktande och korsbefruktande. Självbefruktning förefaller vara sällsynt men har observerats hos bl.a. svart skogssnigel. Vid korsbefruktning kan individen fungera som hane, hona eller bådadera. Det finns en tendens till att hermafroditer ofta föredrar att fungera som enbart hane, möjligen beroende på att detta är det minst kostsamma sättet att producera avkomma.

Hermafroditism inom biologi

Hermafroditism, inom botanik egenskap hos blomma med både ståndare och pistiller. Motsatsen finns hos enkönade blommor, som är antingen hanliga eller honliga.