åskådning

Värdesubjektivism är en teori som hävdar att värdeomdömen är subjektiva i någon mening, t.ex. att de egentligen är beskrivningar av människors subjektiva reaktioner eller uttryck för sådana reaktioner.

Värderelativism är en teori som hävdar att värdeomdömen endast har lokal eller begränsad giltighet, t.ex. så att de kan vara giltiga för vissa personer (eller kulturer) men inte för andra.

Värdeobjektivism är en teori som hävdar att det finns objektiva värden eller att värdeomdömen kan vara sanna och som samtidigt hävdar att värdeomdömen inte bara handlar om människors attityder.

Ovism (av lat. ovum 'ägg'), teori härstammande från den nederländske läkaren Regnier de Graaf (1641–73), enligt vilken Eva och alla andra arters första honliga representanter i sina ägg bar äggen för alla kommande generationer, det ena i det andra, så att de nya individerna successivt utvecklades – bokstavligen vecklades ut – ur sina resp. ägg.

Nypositivism, annan benämning på logisk positivism.

Nonkognitivism, uppfattningen att värderingar inte är föreställningar om att något förhåller sig på ett visst sätt utan är inställningar (känslor eller attityder) till det värderade objektet. Olika varianter av nonkognivitism är emotivism och preskriptivism.

Nominalism, dels en mångskiftande medeltida tankeströmning, dels den däri centrala språkfilosofisk–metafysiska tes som i strid mot olika realistiska uppfattningar hävdade att de s.k. allmänorden eller allmänbegreppen (människa, guld etc.) inte betecknar några universella ting eller universalia vid sidan av eller "över" de enskilda tingen; dessa termer är därför att betrakta blott såsom ljud eller namn (nomina), därav termen nominalism.