Kongregationalism

Kongregationalism, protestantiskkyrkoförfattning

Kongregationalism (eng. congregationalism, av congregation 'församling'), en typ av protestantisk kyrkoförfattning som starkt betonar den lokala kristna församlingens självständighet gentemot kyrklig och statlig överhöghet. I kongregationalistiska samfund har församlingarna vanligtvis gemensamma samverkansorgan för ledning (t.ex. missionsstyrelse och missionsföreståndare) för utbildning, publiceringsverksamhet etc. Kongregationalistisk ordning har bl.a. Svenska Missionsförbundet, Svenska Baptistsamfundet, Nybygget–kristen samverkan och Pingströrelsen; i den sistnämnda förkastas i princip varje samfundsorganisation.

Kongregationalism, frikyrklig samfundstradition

Kongregationalism (eng. congregationalism, av congregation 'församling'), frikyrklig samfundstradition, som uppstod på 1580-talet i England, även kallad independentism. Den tillämpar den kongregationalistiska kyrkoordningen, vilket innebär att varje församling hävdar sin självständighet och obundenhet och endast erkänner Jesus Kristus som överhuvud. Kongregationalismen skiljer sig från baptismen genom bruket att församlingsmedlemmarna låter döpa sina barn. Till kongregationalisterna hörde pilgrimsfäderna liksom Oliver Cromwell. Harvard- och Yale-universiteten grundades 1636 resp. 1701 som kongregationalistiska lärosäten. År 1970 bildades World Alliance of Reformed Churches (Presbyterian and Congregational), till vilken den internationella kongregationalismen i stor utsträckning har anslutit sig; Svenska Missionsförbundet är medlemssamfund.

Kategori: 

Lägg till ny kommentar