religion

Presbyterianism

Presbyterianism (av presbyterium), synodalförfattning, kyrkoförfattning som praktiseras av reformerta kyrkor i engelskspråkiga delar av världen, där de kallas presbyterianska kyrkor. Utmärkande är att ledarskapet utövas av en grupp pastorer och lekmän, kallade presbyterer (äldste). Denna typ av kyrkoordning utformades ursprungligen av Calvin i Genève.

Paracelsism

Paracelsism, inflytelser av Paracelsus läror på idéer och vetenskap. I sin allmänna inverkan på idélivet var paracelsismen en del av den antiskolastiska front som växte sig stark under 1500-talets senare del. I denna funktion är den svår att skilja från den nyplatonska och hermetiska traditionen (hermetism), och den har också nära beröring med rosenkreutzarnas teosofi och Comenius pansofi.

Panbabylonism

Panbabylonism, forskarriktning i början av 1900-talet som i samband med arkeologiska fynd i Främre Orienten uppfattade den sumerisk–babylonisk–assyriska kulturen som källan till all andlig odling, även de bibliska religionerna. Hit hör Alfred Jeremias (1864–1934), som genom sin "Handbuch der altorientalischen Geisteskultur" (1–2, 1913) utövade inflytande bl.a. på Uppsalaskolan.

Nyprotestantism

Nyprotestantism, de former av protestantisk teologi som har präglats av upplysningen och medvetet anknyter till moderna tankeformer och till nutida vetenskap. Benämningen präglades av Ernst Troeltsch (i "Protestantisches Christentum und Kirche in der Neuzeit", 1906). Förnuftets auktoritet och den egna erfarenheten bestämmer tolkningen av Bibeln och trosläran. 1700-talets neologi, Schleiermachers religionsteori och olika former av liberal teologi är representativa.

Nyevangelism

Nyevangelism, fromhetsriktning inom 1800-talets svenska folkväckelse, organiserad 1856 i Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen (EFS). Främste upphovsman var Carl Olof Rosenius. EFS splittrades 1878, då Svenska Missionsförbundet bildades; nyevangelismen fick därmed en frikyrklig förgrening. Även den övriga frikyrkorörelsen blev påverkad. Guds förlåtande kärlek och människans syndfullhet och behov av frälsning betonades.

Sidor