Legalism

Legalism, kinesisk tankeriktning som uppstod under Zhoudynastin (ca 1040–256 f.Kr.). Till legalisterna räknas ibland olika tidiga politiska reformatorer, men om dessa har vi mycket begränsade kunskaper. Först med Shang Yang (d. 338 f.Kr.) och Han Fei Zi (d. 233 f.Kr.) och de verk som tillskrivs dem kan vi tala om legalism i egentlig bemärkelse. Till skillnad från konfucianerna ansåg legalisterna att moralisk fostran och den klassiska litteraturen var skadlig och att lagarna skulle utgöra grunden för det goda samhället. Att bygga ett samhälle på härskarens och hans undersåtars moraliska kvaliteter är enligt legalismen omöjligt, eftersom de moraliskt goda är alltför få. Om härskaren i stället följer lagarna konsekvent och styr med hjälp av straff och belöning kan ett ordnat samhälle skapas. Stränga straff för ringa förseelser bör tillämpas för att förhindra att brott uppstår. Belöning av angiveri och straff för underlåtande att ange en brottsling hör också till systemet. All makt skall koncentreras i härskarens händer, och stor vikt läggs vid att ämbetsmän skall ha noga definierade uppgifter för att kunna hållas ansvariga och för att de inte skall kunna överskrida sina befogenheter. Legalismen har vid sidan om konfucianismen utövat ett starkt inflytande på det kinesiska samhället ända fram till vår tid.

Kategori: 

Lägg till ny kommentar