Nihilism

Nihilism (ty. Nihilismus, av lat. nihil 'ingenting'), ståndpunkt som förnekar existensen av något, vanligen värden. Det finns två former av denna värdeförnekelse. Den ena är en värderingsneutral uppfattning om värderingars funktion, vilken säger att värderingar är uttryck för vilje- eller känsloattityder och ingenting som beskriver verkligheten, eftersom det inte finns några objektiva värden som skulle kunna göra sådana beskrivningar sanna. En sådan värdenihilism förknippas i svenskt kulturliv främst med Axel Hägerström och hans efterföljare Ingemar Hedenius. Den andra formen är ett värderande eller normativt ställningstagande, som går ut på att ingenting är rätt eller fel, utan att allt är tillåtet. Det är en vanlig missuppfattning att det första slaget av värdeförnekelse nödvändigtvis måste leda till det andra, även om det kan föreligga ett visst psykologiskt samband.

Termen nihilism kom först i allmänt bruk i Ryssland under 1800-talets senare hälft för att beteckna uppfattningen hos dem som med våld ville störta tsardömet. En viktig teoretiker var kritikern Dmitrij Pisarev, som var påverkad av Comte och Ludwig Büchner. Den fick spridning utanför Ryssland genom den samtida ryska romankonsten. I Turgenjevs roman "Fäder och söner" karakteriserar huvudpersonen Bazarov en nihilist som "en människa som inte böjer sig för några auktoriteter, som inte tror på några principer". I Dostojevskijs "Bröderna Karamazov" fäller brodern Ivan det berömda yttrandet "Om Gud inte existerar, är allting tillåtet". Genom denna litteratur kom nihilismen att influera moderna livsåskådningar, t.ex. Sartres existentialism.

Lägg till ny kommentar