Spiritism

Spiritism, spiritualism, strävanden att nå kontakt med de avlidnas andar. Ordet brukar reserveras för denna företeelses praktiserande i västerlandet. Som den moderna spiritismens grundare räknas amerikanen Andrew Jackson Davies (1826–1910). En annan form av spiritism (kardecism) utvecklades i Frankrike. Spiritismen nådde sin höjdpunkt omkring 1900 (bl.a. genom Conan Doyle), varefter intresset successivt avtog.

Den tidiga spiritismen sysslade främst med knackningar av föregivna andar, "borddans" och andra förflyttningar av föremål. Mediets egna aktiviteter kom dock alltmer i centrum t.ex. med budskap från andra sidan, ibland med "direkt röst". Särskilt vid 1900-talets början intresserade man sig för "ektoplasma", en substans som tycktes välla ut från mediet och formade sig till olika gestalter. Vilka psykiska fenomen som eventuellt kan ligga till grund för spiritismen är starkt omdiskuterat.

Seansen äger vanligen rum i en sluten krets under ledning av ett medium. Öppna möten och gudstjänster kan förekomma. Spiritismen finns i dag i hela västvärlden men har ganska liten anslutning. Ett viktigt undantag är Brasilien, där kardecismen slagit rot och förenat sig med västafrikanska kulter till ett slags folkreligion (umbanda). Också på Island har spiritismen relativt stor utbredning. I Sverige är de olika föreningarna anslutna till Svenska Spiritualisters Riksförbund.

Spiritismen har bl.a. via teosofin influerat kanalisering i dagens new age-miljö.

Lägg till ny kommentar