Austroslavism, nationalitetsrörelse bland slaverna i det habsburgska Österrike. Dess mål var att omforma riket till en förbundsstat där tyskar, slaver och magyarer skulle vara likaberättigade. Enligt rörelsen behövdes Österrike som en politisk ram för att ge Donaubäckenets etniska minoriteter trygghet mot de övermäktiga tyska och ryska rikena.
Austromarxism, en riktning inom österrikisk marxism som utvecklades vid början av 1900-talet. Dess ledande företrädare var Max Adler, Otto Bauer, Rudolf Hilferding och Karl Renner. Det var främst Adler som utvecklade riktningens teori. Han sökte förena Marx uppfattning om historien – som han i likhet med de flesta samtida uppfattade som strikt deterministisk – med Kants etik. Moralen kunde således inte uppfattas som en historisk biprodukt. Människan hade ett obetingat moraliskt ansvar.
Antikommunism, samlingsterm för rörelser och åskådningar som avvisar och bekämpar kommunismen. Antikommunism uppträder i olika former, från en förnuftsmässig, kritisk inställning till totalitära former av kommunism till en starkt känslomässig fientlighet mot all kommunism, varvid begreppet kommunism kan vidgas till att omfatta social radikalism i allmänhet. Antikommunism kan vara organiserad, t.ex.
Anarkafeminism, feministisk riktning som har sitt ursprung i anarkismen och dess uppror mot alla statliga system. Den spelade en viktig roll i 1970-talets feminism, där protesten mot männens organisatoriska förtryck av kvinnor ledde till smågruppsbildningar, individualism och systematiskt antihierarkiska organisationsformer. En tidig förgrundsfigur var Emma Goldman.
Aktivism, militant politisk rörelse som verkar för aktivt ingripande i krig eller aktivt motstånd mot t.ex. en ockupationsmakt. Ur ett nordiskt perspektiv är begreppet historiskt mest förknippat med de aktivistiska rörelserna i Finland och Sverige före och under första världskriget.
Agra'rsocialism, åsikten att naturtillgångar (främst jord) skall stå under samhällelig ägo, ibland benämning på georgism.
