Libertinism

Libertinism, en diffus beteckning som i 1600-talets Frankrike åsattes olika moraliska och intellektuella förhållningssätt, ofta i nedsvärtande syfte. Gemensamt för dessa förhållningssätt var att de innebar en strävan att bli oberoende av samhällets, moralens, religionens och tänkandets konventioner. Som "libertiner" utpekades i första hand adelsmän som utmanade kyrkans moral genom utsvävande leverne och cynisk jargong. I denna mening av mondän lössläppthet, särskilt på sexualmoralens område, levde libertinismen kvar till franska revolutionen. För en mer genomtänkt libertinism stod sådana författare i det tidiga 1600-talet som Cyrano de Bergerac och Théophile de Viau, med naturalistiska idéer och okuvligt sinnelag. Som libertiner utmålades emellertid också högst sedesamma intellektuella vilka eftersträvade en andlig frihet. Hit hörde kristna teologer som ansåg att den katolska tron bäst försvarades om dess lärosatser fick diskuteras fritt. Till de "lärda libertinerna" räknades Gabriel Naudé, Pierre Gassendi m.fl., vilka med filosofiska argument hämtade från skepticismen och epikurismen sökte skapa en sfär av inre frihet, där själen var skyddad från omvärldens oberäknelighet och konventionens tryck.

Kategori: 

Lägg till ny kommentar