Neodaoism

Neodaoism, västerländsk benämning på den starkt spekulativa filosofiska riktning – xuanxue ('den dunkla läran') – som på basis av den klassiska daoismen växte fram i Kina efter Han-dynastins fall. Neodaoismen anknöt dock även till konfucianismen och den s.k. logiska skolan, och Konfucius betraktades av många neodaoister som en djupare tänkare än Lao Zi. Inom den tidiga daoismen hade tanken på en personlig gud eller skapare ersatts med tanken på en opersonlig grundprincip, dao. Inom neodaoismen identifierades nu dao med intet, wu, och tingen ansågs existera av egen kraft. Allt som sker sker sålunda av naturen. Moralfilosofiskt lade neodaoismen därför stor vikt vid det daoistiska begreppet icke-handlande (wu wei); kunskap i konventionell mening står i grunden främmande för sitt objekt; den som måste handla aktivt följer inte den egna naturen. Neodaoismens viktigaste tidiga företrädare var Wang Bi (226–249) och Guo Xiang (d. 312); en viktig representant för en senare, mera känslobetonad variant var Liu Yiqing (403–444), vars verk kommenterats av Liu Xun (463–521).

Kategori: 

Lägg till ny kommentar