filosofi

Naturdeterminism, föreställningen att det finns ett strängt kausalt samband mellan ett områdes natur och dess ekonomiska, politiska och kulturella liv. Det är en allmän iakttagelse, vidsträckt kommenterad i vetenskaplig och annan litteratur sedan antiken, att mänsklig verksamhet varierar med naturförhållandena, inte minst klimatet (jfr klimatteori). Bland idéns tidiga talesmän märks Montesquieu, Buffon och i viss mån Herder. När kulturforskningen kring sekelskiftet började systematisera sitt material framträdde forskare som med få reservationer hävdade en naturdeterminism i sina teorier.

Moism, klassisk kinesisk filosofisk riktning som går tillbaka till Mo Zi (ca 479–ca 381 f.Kr.). Moismen var starkt egalitär, och i polemik mot dåtidens dominerande ideologi, den utpräglat hierarkiska konfucianismen, pläderade den för en universell kärlek. Den uppvisar klart utilistiska drag men har, trots sin kritik av konfucianismens stränga betonande av de religiösa plikterna, särskilt det strikta sörjandet av de avlidna, ett påtagligt religiöst inslag; man hyllade himmelen som en personlig gud.

Mentalism delas in i två områden, filosofisk mentalism och språkfilosofisk mentalism.

Filosofisk mentalism

Filosofisk mentalism (av fr. mental), filosofisk term för uppfattningen att allt verkligt är av i grunden mental, andlig eller tankemässig natur.

Språkfilosofisk mentalism

Språkfilosofisk mentalism (av fr. mental), inom språkfilosofin en ståndpunkt som vänder sig mot tanken att språkets natur och de språkliga företeelsernas mening och funktion kan förstås och klarläggas uteslutande genom yttre, intersubjektivt åtkomliga iakttagelser.

Manschauvinism (eng. male chauvinism), inställning hos män som anser att de är överlägsna kvinnorna. Termen uppstod inom kvinnorörelsen på 1970-talet.

Manchesterliberalism, form av liberalism som förfäktar att helt fri konkurrens leder till ekonomisk utveckling och rättvis fördelning av samhällets produktionsresultat. Namnet kan härledas från en grupp ekonomer och företagare med anknytning till handelskammaren i Manchester, som verksamt bidrog till att spannmålstullarna avskaffades 1846. Denna markerade inriktning mot tullfrågan innebar inte att den s.k.

Legalism, kinesisk tankeriktning som uppstod under Zhoudynastin (ca 1040–256 f.Kr.). Till legalisterna räknas ibland olika tidiga politiska reformatorer, men om dessa har vi mycket begränsade kunskaper. Först med Shang Yang (d. 338 f.Kr.) och Han Fei Zi (d. 233 f.Kr.) och de verk som tillskrivs dem kan vi tala om legalism i egentlig bemärkelse. Till skillnad från konfucianerna ansåg legalisterna att moralisk fostran och den klassiska litteraturen var skadlig och att lagarna skulle utgöra grunden för det goda samhället.

Kontraktualism, samhällsfilosofi formulerad av bl.a. Herbert Spencer, enligt vilken det moderna samhället primärt är grundat på kontrakt, dvs. överenskommelser som individer gör för att lättare kunna tillgodose gemensamma intressen. Den samhälleliga ordningen har skapats genom individers fria val att samarbeta. Kontraktualismen, med dess betoning av den förnuftiga människan, spelade en viktig emancipatorisk roll för bourgeoisin i dess frigörelse från de feodala skrankorna. Som filosofi om moderna institutioners uppkomst har den blivit kritiserad av bl.a. Durkheim.

Kardecism (efter Allan Kardec, pseudonym för Denizard Léon Hippolyte Rivail, 1804–69), spiritistisk riktning av franskt ursprung. Den erbjuder en genom medier förmedlad världsåskådning, där reinkarnationen intar en viktig plats. Kardecismen har i dag flera miljoner anhängare i Brasilien.

Kantianism, filosofi som bygger på Immanuel Kants tankar. Kants epokgörande idéer fick ett starkt genomslag i den samtida och nära efterföljande filosofin (Karl Leonard Reinhold, Salomon Maimon, Jakob Friedrich Fries, Johan Friedrich Herbart m.fl.), och nådde en förnyad aktualitet under 1800-talets senare del.

Instrumentalism, inom filosofin och vetenskapsteorin åsikten att de vetenskapliga begreppen inte står för något verkligt existerande utan bara är tankeinstrument för att vi skall kunna fatta bättre beslut och göra säkrare förutsägelser. Teoretiska termer som "neutrino", "inflation" och "tvångsneuros" refererar enligt instrumentalismen inte till delar av verkligheten utan är bara användbara fiktioner med vilkas hjälp erfarenheten kan organiseras på ett systematiskt och ändamålsenligt sätt.