Rationalism finns inom många områden.
Rationalism som filosofisk inriktning
Filosofisk riktning som i motsats till empirism hävdar att det är möjligt att uppnå kunskap om verkligheten endast genom att använda förnuftet. Rationalister antar ofta att det finns medfödda idéer som är nödvändiga för att man skall kunna tolka erfarenheten. Platons idélära är en tidig rationalistisk teori. Andra klassiska förespråkare är Descartes, Spinoza och Leibniz, vilka anser att man ur ett litet antal självklara grundsatser kan härleda all verklig kunskap. Även Kants lära att det finns syntetisk apriorikunskap är en form av rationalism.
Rationalism som religionsfilosofisk åskådning
Religionsfilosofisk åskådning som kräver att religiösa trossatser skall ges en rationell grundval.
Rationalism inom arkitektur
Förhållningssätt inom arkitekturen där man utgår från en medveten analys av förutsättningarna för en byggnads uppförande och därvid eftersträvar största möjliga effektivitet vad gäller byggnadens konstruktion och ekonomi. Rationalistisk arkitektur bygger ofta på repetering av ett fåtal element och har sina rötter i den klassiska arkitekturtraditionen där t.ex. kolonner, arkitraver och valv upprepas och bildar en helhet. I modernt byggande innebär rationalism standardisering, modulbyggande och användning av prefabricerade byggnadselement. Rationalismens teori har formulerats i bl.a. "Précis et leçons d'architecture données à l'École polytechnique" (1802–05) av J.N.L. Durand, där en enkel och regelbunden nyantik arkitektur förespråkas som rationell. Av de två huvudströmningarna i 1900-talets modernism, expressionism (som betonar det individuella och symboliska) och rationalism (som betonar det regelbundna och industrialiserade), fick rationalismen större genomslag och kan studeras i högmodernistisk arkitektur av t.ex. Walter Gropius och Ludwig Mies van der Rohe.
Rationalism inom italiensk arkitektur
Il razionalismo, den italienska arkitekturens motsvarighet till funktionalismen, med Giuseppe Terragni som viktigaste namn. Neorationalismen betecknar 1970- och 80-talens pånyttfödelse av dessa ideal i skrifter och byggnader av bl.a. Aldo Rossi och Giorgio Grassi. I neorationalistiska verk tonas dock funktionens roll för en byggnads utformning ned till förmån för en formgivning som bygger på ett antal arkitektoniska typer (arketyper) i modern tolkning.
Lägg till ny kommentar