människan

Hemiballism

Hemiballism, ofrivilliga, slängande rörelser i en kroppshalva hos en patient med skada eller sjukdom i hjärnans centralt belägna nervkärnor (främst nucleus subthalamicus). Rörelserna är mera uttalade i armen än i benet, och de upphör under sömn. Hos den vakna patienten kan de vara så våldsamma att sänggrindar och gavlar måste madrasseras. Den vanligaste orsaken till hemiballism är en mindre infarkt som drabbat ena sidans nucleus subthalamicus. Symtomet kan då vara övergående.

Första-passage-metabolism

Första-passage-metabolism, presystemisk metabolism, inom farmakologin använd beteckning för den kemiska omvandling som vissa läkemedel genomgår om de tillförs genom nedsväljning. För att nå det stora (systemiska) blodkretsloppet och därmed fördelas till alla organ i kroppen måste ett sådant läkemedel först diffundera genom mag–tarmslemhinnan och därefter via blodet i portådern passera levern. Under denna första fas exponeras medlet för mag–tarmslemhinnans och leverns enzymer, vilka kan omvandla det till vanligen mindre aktiva produkter.

Eutyreoidism

Eutyreoidism (nylat. euthyroidismus, av eu- och thyreoidea 'sköldkörtel'), kliniskt uttryck som betyder att insöndringen av hormoner från sköldkörteln ligger på normal nivå. Bedömningen sker på basen av symtombild, fynd vid undersökningen av patienten samt koncentrationen i blodet av sköldkörtelhormonerna trijodtyronin (T3), tyroxin (T4) samt tyreoideastimulerande hormon (TSH) från adenohypofysen.

Ergotism

Ergotism (av fr. ergot 'mjöldryga'), mjöldrygeförgiftning, är känd redan från en assyrisk inskription (600 f.Kr.). I parsernas heliga bok (400–300 f.Kr.) talas om "skadligt gräs som orsakar abort och död i barnsäng". De gamla grekerna undvek att äta råg, den främsta bäraren av mjöldrygesvamp. Råg var relativt litet känd också av romarna. Skriftliga dokument om sjukdomen finns först från medeltiden med beskrivningar av epidemier som var karakteriserade av abort samt gangrän i extremiteterna. De svartnade extremiteterna ansågs förtärda av den "heliga elden".

Embolism

Embolism (av embolus), emboli_a, emboli_, sjukdomstillstånd framkallat av proppar (emboli) som transporterats i blodbanan. Den vanligaste formen av embolism orsakas av blodproppar som bildats genom koagulation av blod (trombos) på något ställe i blodomloppet. Blodproppar kan bildas i vener, i hjärtat och i artärer.

Bruxism

Bruxism, "tomgångsaktivitet" i käkmuskulaturen med tandgnissling, tandpressning eller felbitning i extrema lägen av underkäken som följd. Lättare former av bruxism är vanliga. Svår bruxism kan ge kraftigt tandslitage, smärtor från överansträngda tuggmuskler och käkleder samt huvudvärk. Orsakerna är svåra att precisera i det enskilda fallet. Nervöst betingad hyperaktivitet i tuggmuskulaturen och bettfel som stör muskelbalansen är huvudorsakerna.