Om ismer

Moralism är en filosofisk strömning som betonar att mänskligt handlande bör vara i samklang med moraliska principer.

Etatism (fr. étatisme, av État 'stat'), benämning på strävanden att stärka statens inflytande på individernas och det civila samhällets bekostnad. I förbundsstater, t.ex. i Schweiz där termen anses ha uppkommit, betecknar etatism också försök att utvidga federationens makt över delstaterna. Termen användes av Kemal Atatürk för att beteckna ett inslag i hans ideologi för Turkiets omdaning till en modern nationalstat.

Anglicism, uttryckssätt som övertagits från engelskan. Exempel: leva upp till; checka in.

Defaitism, misströstan, uppgivelseanda. Termen uppkom i Frankrike under andra världskriget som beteckning för inställningen att ett nederlag var oundvikligt eller att en fullständig seger i varje fall var omöjlig.

Centralism, sammanfattande benämning på politiska idéer om samhällsstyrelsens utformning, innebärande att en koncentration av makt och förvaltning till en stark centralmakt med ett starkt grepp om den centrala förvaltningen förordas. I leninistiska kommunistpartier har termen demokratisk centralism använts för att beteckna att beslutsfunktioner och makt koncentreras till partiets ledning.

Bilateralism, handelspolitik som syftar till bilateral handel.

Georgism, tankeriktning som ansluter sig till Henry Georges politiska idéer, varav den viktigaste är att ersätta alla skatter med en enhetsskatt på mark. Denna skatt skulle inte ha några negativa effekter på arbete och kapitalbildning, samtidigt som den skulle vara rättvis, bl.a. genom att dra in oförtjänt värdestegring på mark. Georgismen kan svårligen inordnas i en politisk höger–vänsterskala.

Nypositivism, annan benämning på logisk positivism.

Chauvinism, överdriven och fanatisk patriotism. Ordet härstammar från Chauvin, en skrytsam soldat i en fransk vådevill, vars förebild var N. Chauvin, en veteran från Napoleonkrigen. Senare har termen kommit att användas också för att generellt beskriva överdriven partiskhet för eller uppskattning av en viss grupp eller plats; den kan även beskriva en överlägsen attityd gentemot andra, t.ex. manschauvinism.

Kriticism (av kritik), filosofisk uppfattning som utgår från Immanuel Kants mogna s.k. kritiska filosofi.

Anabolism är benämning på konstruktiva processer varigenom levande celler omvandlar enkla substanser till mer komplexa sådana, t.ex. syntesen av proteiner från aminosyror. 

Hyperkorticism, förhöjd halt av kortisol i blodet genom överproduktion i binjurebarken (Cushings syndrom) eller tillförsel av kortisonpreparat.

Crassulacémetabolism, CAM (av eng. Crassulacean acid metabolism), metaboliskt mönster hos ökenväxter och en del klippväxter med åtminstone tidvis liten tillgång till vatten. Benämningen kommer av att CAM först upptäcktes hos familjen fetbladsväxter, Crassulaceae. Växter med CAM tar upp koldioxid ur luften enbart om natten, då klyvöppningarna är öppna. Koldioxiden reduceras emellertid inte omedelbart, utan kolet lagras upp i form av karboxylgrupper i framför allt äpplesyra i cellsaften.

Idériktning som förenar syndikalisternas krav på arbetarnas fackliga organisation med anarkisternas tro på den "handlingens propaganda" som skall kasta statsmakten över ända. Anarkosyndikalismen, som uppstod ca 1890, ser i bojkotten, sabotaget och generalstrejken de verksammaste kampmedlen. Den har vunnit sitt starkaste inflytande i Frankrike, Italien och Spanien.

Meningism (nylat. meningismus, av meninx), reflektorisk muskelsammandragning i nacken (nackstyvhet) till följd av retning av de mjuka hjärnhinnorna. Orsaken till denna retning kan bl.a. vara infektion med bakterier eller virus. Även en blödning mellan de mjuka hjärnhinnorna (subaraknoidalblödning) till följd av t.ex. våldsinverkan mot huvudet eller brustet åderbråck (aneurysm) kan ge upphov till meningism.

Dysbarism, kroppsskador till följd av människans oförmåga att anpassa sig till förändringar av det omgivande trycket.

Mondism, benämning på den strävan till samförstånd mellan arbetare och arbetsgivare som brittiska företagare under ledning av Alfred Mond gav uttryck åt efter generalstrejken 1926. De s.k. Mond–Turner-diskussionerna om arbetskommittéer och vinstdelning uppmärksammades i hela Europa, och i Sverige utgjorde mondismen en del av bakgrunden till den av regeringen 1928 anordnade arbetsfredskonferensen.

Reformism är motsatsen till revolutionär uppfattning. Medan revolutionärerna anser att samhället endast kan förbättras efter en genomgripande omstörtning, hävdar reformisterna att botemedlet uteslutande ligger i en rad reformer, vilka steg för steg förbättrar förhållandena. Ibland är reformismen mera en allmän attityd, ibland utgör den en mycket medveten strategi, där reformer även i en avlägsen framtid föregrips. Reformismen har traditioner åtminstone tillbaka till 1700-talet och även om den i nutiden främst förknippas med socialdemokraterna har den haft företrädare av annat slag, t.ex.

Sialism är detsamma som ptyalism.

Centrism, marxistisk term som beskriver någon som vacklar mellan reformistiska och revolutionära handlingslinjer. Begreppet "centrism" är nära besläktat med opportunism eftersom centrismen enligt marxister uppstår genom att det görs avkall på revolutionära principer för kortsiktiga vinster.

Organisationer som av andra karaktäriseras som centrister betecknar nästan alltid sig själva som revolutionärer.

Dyoteletism (dyotheletism) (av grek. dyo "två" och thelesis "vilja"), kristologisk lära som menar, att det i Kristus finns två viljor, en gudomlig och en mänsklig.

I motsats till monoteletismen hävdade dyoteleterna att Kristus hyste två viljor, varvid dock den gudomliga tänktes utöva herraväldet och verka genom den mänskliga, så att det icke uppstod någon klyfta dem emellan.

Slavism är ett begrepp för ett språkligt uttryck, som har lånats in till ett annat språk från något av de slaviska språken. Exempel på detta är ord som vodka (från ryskan) och robot (från tjeckiskan). Jämför svecism och anglicism.

Antiamerikanism är ett begrepp som omfattar motvilja gentemot USA som stat, dess regering, politik (oftast utrikespolitik och försvarspolitik), kultur, inflytande, historia eller invånare.

Libertarianism, benämning på politisk-filosofiska idéer som betraktar individens frihet från tvång som grundläggande värde, oberoende av om tvånget utgår ifrån andra individer eller staten. Definitionen är långt ifrån entydig och gränsen till nyliberalism och liberalism oklar.

Pragmatism, inom filosofin en riktning vars främsta representanter är de amerikanska filosoferna Charles Peirce, William James och John Dewey (Dewey kallar sin pragmatism för instrumentalism). Pragmatismen hävdar att ett påståendes mening är dess "praktiska konsekvenser", dvs. den handlingsdisposition och de förväntningar en person har om han tror på påståendet i fråga.