Om ismer

Manschauvinism (eng. male chauvinism), inställning hos män som anser att de är överlägsna kvinnorna. Termen uppstod inom kvinnorörelsen på 1970-talet.

Polyteism, tro på många gudar. I nutida religion förekommer polyteism t.ex. inom hinduismen.

Revanschism, starkt nationalistisk stämning med krav på revansch för tidigare (militärt) nederlag. Ett exempel är rådande stämning i Tyskland efter första världskriget.

Adolf Hitler spelade politiskt på revanschism med dolkstötslegenden och det anses vara en av orsakerna till att han kom till makten.

Babism, den religion som 1844 stiftades av Mirza Ali Muhammad, bekant som Bab ('Porten'). I sina talrika skrifter håller han fast vid tanken på Muhammed som Guds profet men upphäver delar av den islamiska ritual- och familjerätten. Han vidareutvecklar den shiitiska eskatologin och uppfattar sig själv som en förebådare av den snart kommande världsfrälsaren. 

Marginalism, nationalekonomiskt tänkande som slog igenom på 1870-talet och som innebär att små (marginella) förändringar i pris, kvantitet, kostnader, nytta etc. ges en central roll i den ekonomiska analysen.

Pacifism (fr. pacifisme, en bildning till paix 'fred', av likabetydande lat. pax, genitiv pacis), ideologisk hållning till konflikter som på religiös eller etisk grund avvisar användningen av våld, också i självförsvarssyfte. Pacifism kan i fråga om självförsvarsvåld vara pragmatisk eller kategorisk (radikalpacifism). Den pragmatiska pacifismen kan antingen ta hänsyn till våldets art (t.ex. kärnvapenpacifism) eller till dess politiska syfte.

Personalism, filosofisk riktning som betraktar personen som en oreducerbar realitet och framhäver personens moraliska värde. Personalismen har under 1900-talet haft inflytande på pedagogik och psykologi och funnits i olika former. En variant hävdar att all kunskap, alla handlingar och all förståelse av verkligheten utgår från en individuell person (t.ex. Charles Renouvier). En annan distanserar sig från individualismen och framhäver att personen är beroende av andra personer för att bli person (t.ex. Emmanuel Mounier).

Premodernism, sammanfattande benämning på en rad nydanande, från den klassiska traditionen starkt avvikande tendenser inom bildkonsten ca 1880–1900 som kom att bli utgångspunkter för den moderna konsten från 1905. Dit räknas bl.a. Cézannes senare måleri samt Seurats, Gauguins, van Goghs, Paul Signacs, James Ensors och Edvard Munchs verk.

Reformism är motsatsen till revolutionär uppfattning. Medan revolutionärerna anser att samhället endast kan förbättras efter en genomgripande omstörtning, hävdar reformisterna att botemedlet uteslutande ligger i en rad reformer, vilka steg för steg förbättrar förhållandena. Ibland är reformismen mera en allmän attityd, ibland utgör den en mycket medveten strategi, där reformer även i en avlägsen framtid föregrips. Reformismen har traditioner åtminstone tillbaka till 1700-talet och även om den i nutiden främst förknippas med socialdemokraterna har den haft företrädare av annat slag, t.ex.

Martinism, fransk ockult riktning, uppkallad efter sina grundare Martinèz de Pasqually (1727–74) och Louis-Claude de Saint-Martin (1743–1803). Martinismens läror om naturens besjälning och om själens flykt till en högre värld anses ha påverkat svensk romantik, särskilt Stagnelius.

Negativism (bildning till negativ), benägenhet att ej uppfylla omgivningens förväntningar eller önskningar. Negativism kallas passiv när man underlåter att göra eller säga det som förväntas, aktiv när man gör tvärtom. Negativism uppträder normalt hos barn i vissa utvecklingsskeden och förekommer i uttalad form hos vuxna vid vissa former av schizofreni.

Apollinarism, kristologisk lära, formulerad av biskopen Apollinarios av Laodikeia i slutet av 300-talet. Enligt honom blev Gud människa i Kristus på ett sådant sätt att den gudomlige Logos intog själens plats. Kristus hade alltså ingen mänsklig själ (och hans kropp ansågs ha kommit ner från himlen). Läran spelade en viss roll under 400-talets kristologiska stridigheter.

Homeomorfism, homeomorfi, i matematiken en avbildning som bevarar alla topologiska egenskaper. Det innebär att o: XeY är en homeomorfism om o är bijektiv och både o och dess invers o"¹: YeX är kontinuerliga.

Urmonoteism är em religionshistorisk teori som hävdar att monoteismen var den ursprungliga formen av gudstro.

Spontanism, en skenbart oorganiserad abstrakt stil, som från omkring 1950 började göra sig gällande inom framför allt måleri och teckning: formerna utvecklas utan närmare föregående planering och medveten kontroll vid tillkomsten. I själva färgmaterien eller penndragen åstadkoms spontanism genom någon slumpprocess, t.ex.

Caesarism, absolutism eller envälde av det slag som omkring 50 f.Kr. infördes i Rom av Julius Caesar, i princip grundat på folkets förtroende, men präglat av både tvångsmakt och personkult. Termen används ibland också för att beteckna imperialism.

Homomorfism, homomorfi, i matematiken en inte nödvändigtvis inverterbar avbildning som bevarar en viss struktur. Definitionen beror således på vilken struktur som studeras. I gruppteorin är o: GeH en homomorfism om o(xy)=o(x) o(y), dvs. produkten av x och y i gruppen G överförs i produkten, utförd i H, av deras bilder o(x) och o(y). I ringteorin är o: AeB en homomorfism om både addition och multiplikation respekteras, dvs. om både o(x+y)=o(x)+o(y) och o(xy)=o(x)o(y) för alla element x, y, i ringen A. (Man tillåter att alla element avbildas på noll.)

Internationalism, strävan att främja över- och mellanstatliga ändamål på bekostnad av nationella egenintressen. Internationalismen har under 1900-talet spelat en betydelsefull roll inom den socialistiska ideologin men också för andra ideologier och bl.a. fredsrörelser, kyrkor och olika former av biståndsarbete.

Diluvialism, inom geologin en under tidigare delen av 1800-talet förekommande uppfattning att de lösa sedimentära avlagringar som nu benämns moräner, liksom åtskilliga andra geologiska företeelser, hade bildats vid en eller flera omfattande översvämningar, i regel identifierade med syndafloden.

Grundmetabolism, detsamma som basalmetabolism.

Svecism eller suecism är företeelse i ett språk eller en dialekt som beror på påverkan från (standard) svenska.

Neptunism (efter den romerske havsguden Neptunus), uppfattningen att vattnet varit den viktigaste faktorn i geologiska processer. Vid 1800-talets början var geologiska skeenden ännu inte klarlagda. Den tyske mineralogen A.G. Werner ansåg att även djupbergarter som granit hade bildats genom utkristallisation från en urocean, och han och hans efterföljare kallades därför neptunister. Andra ansåg, i likhet med den brittiske naturforskaren James Hutton, att magmor inuti jorden har avgörande betydelse för bildning av många bergarter, t.ex. granit.

Stalinism, ett ur sovjetledaren Josef Stalins styre framväxt totalitärt samhällssystem, innefattande en diktatorisk kommunistisk maktutövning, planekonomi, en heltäckande sovjetideologi och en omfattande kommandoadministrativ apparat med repressiva funktioner.

Pyrrhonism (efter Pyrrhon), den filosofiska lära som företräddes av Pyrrhon, även benämning på skeptisk filosofi i allmänhet.