ekonomi

Postkeynesianism

Postkeynesianism, en heterogen strömning i modern nationalekonomisk teori som har kommit att uppfattas som ett alternativ till den dominerande neoklassiska nationalekonomin samt nyklassisk makroteori och keynesianism. Postkeynesianerna tar fasta på faktorer som osäkerhet, förväntningar, kvantitetsanpassningar och pengars roll för att förstå marknadsekonomin. De uppfattar inte marknaderna som självreglerande utan förespråkar en offentlig styrning och reglering för att uppnå full sysselsättning och en bättre ekonomisk tillväxt.

Nykeynesianism

Nykeynesianism, sedan 1980-talet framträdande nationalekonomisk forskningsriktning inom makroekonomisk teori. I likhet med keynesianerna anser nykeynesianerna att arbetslöshet är ett centralt problem, att en aktiv stabiliseringspolitik är önskvärd och att även penningpolitik kan ge realekonomiska effekter. Dessa synpunkter går tvärtemot ny klassisk makroteori och den reala konjunkturteorin.

Neoricardianism

Neoricardianism, sraffiansk ekonomi, term som myntades på 1970-talet för att beskriva arbeten inom ekonomisk teori som utfördes i samma anda som Piero Sraffas bok "Production of Commodities by Means of Commodities" från 1960. Neoricardianerna står för fundamental kritik av å ena sidan neoklassisk värde- och kapitalteori och å andra sidan marxistisk värde- och fördelningsteori. Sraffa var starkt influerad av David Ricardo, vars samlade skrifter han utgav, och försökte lösa dennes problem med att finna en värdemätare som är oberoende av inkomstfördelningen.

Monetarism

Monetarism (eng., av monetary 'som avser pengar', 'monetär', av monetarius), riktning inom makroekonomisk teori som understryker penningmängdens betydelse för prisnivån. Monetaristerna sätter stor tilltro till marknadsmekanismerna och är skeptiska till statlig inblandning i den ekonomiska politiken, som de menar skall vara förutsägbar och präglas av fasta spelregler. Den totala efterfrågan i samhällsekonomin (som bl.a. beror på penningmängden) kan enligt monetaristerna endast kortsiktigt påverka produktion och sysselsättning.

Marknadssocialism

Marknadssocialism, nationellt ekonomiskt system där huvuddelen av produktionsbesluten fattas i decentraliserad ordning av företagen på marknaden, samtidigt som företagen ägs kollektivt, företrädesvis av staten. Teorimodeller av detta system utvecklades under 1930-talet av bl.a. Oskar Lange. I praktiken, t.ex. i det forna Jugoslavien, har det emellertid visat sig svårt att kombinera decentraliserat beslutsfattande med statligt ägande och samtidigt uppnå effektivitet och rättvisa.

Dollarimperialism

Dollarimperialism, kritisk benämning på det ekonomiska inflytande USA haft under efterkrigstiden genom den amerikanska dollarns särställning som internationell reservvaluta, särskilt sedan den s.k. guldgarantin upphävdes under 1960-talet. Särställningen har inneburit att USA kunnat betala underskott till utlandet med den egna nationella valutan.

Sidor