Om ismer

Tantrism, den typ av indisk religiositet som är formulerad i tantratexterna. Tantrismen framträder som en mäktig strömning inom både hinduism och buddhism (vajrayana), som får full kraft fr.o.m. senare delen av första årtusendet e.Kr. I centrum står meditativa och rituella metoder att nå fulländning. Inom sig bär utövaren (sadhaka) tillvarons alla polärt motsatta krafter (gott–ont, manligt–kvinnligt osv.). Dessa krafter tar i tantrisk mytologi och bildkonst gestalt av gudomliga och demoniska väsen.

Mandeism, mandéernas religion. Mandeismen har en gnostisk prägel. I sina äldsta skikt härrör den från senantiken och innehåller judiska, kristna, babyloniska och iranska element. Johannes Döparen spelar en viktig roll, däremot inte Jesus. Det finns ett särskilt prästerskap. Det viktigaste sakramentet är dopet, som kan upprepas många gånger och som måste ske i rinnande ("levande") vatten (yardna, eg. 'Jordan'). Andra ceremonier utförs i en muromgärdad kulthydda. Åskådningen är utpräglat dualistisk som i andra gnostiska system, särskilt manikeismen.

Extremliberalism är ett antal nyliberala rörelser som förespråkar en radikal förändring av samhället. Då man ser allt statligt och politiskt inflytande som tyranni så vill man införa en utopisk statsbildning som kallas nattväktarstaten. Kortfattat består en nattväktarstat endast av polis, försvarsmakt och rättväsende. Grupper som förespåkar en sådana stat är bland annat:

Eskapism (eng. escapism 'verklighetsflykt', av escape 'fly'). I den anglosaxsiska världen började eskapism under mellankrigstiden användas som benämning på en flykt undan rutinmässiga eller på annat sätt påfrestande uppgifter, i sista hand undan det sociala ansvaret. I början av 1940-talet upptogs ordet med denna moraliska innebörd i vårt språk. Enfaldiga underhållningsfilmer och veckopressens societetsspalter eller berättelser om lyckligt uppfyllda önskedrömmar hörde till det som ansågs ge särskild näring åt eskapismen.

Objektivism kan delas in mellan kunskapsteoretisk realism samt inom värdeteorin.

Objektivism (kunskapsteoretisk realism)

Objektivism, filosofisk term som används i flera betydelser; kunskapsteoretisk realism, i motsats till subjektivism, psykologism, och solipsism.

Associationism, filosofiskt system som utvecklades under 1600- och 1700-talen av brittiska filosofer, bland andra Locke, Hume och Hartley. Dessa s.k. brittiska associationister betraktade association som en grundläggande process som kunde användas för att analysera och förklara allt mentalt skeende. En av målsättningarna var att försöka finna och formulera olika associationslagar. Via brittiska associationister som John Stuart Mill och Alexander Bain kom associationismen att starkt påverka den under senare hälften av 1800-talet begynnande vetenskapliga psykologin.

Konformism, beteende inriktat på att vara i harmoni med och efterleva de regler och normer som råder i den grupp eller i det samhälle man tillhör och identifierar sig med. Den konforme strävar å ena sidan efter att uppfylla rådande målsättningar och normer, men är å andra sidan noga med att inte överskrida dessa, t.ex. genom att prestera bättre än det normala. Jantelagen utgör ett gott exempel på regler för konformt beteende.

Jediism är en nonteistisk religion som uppkommit ur Star Wars-filmerna. I Storbritannien finns det många som säger sig tillhöra jedi och Office for National Statistics har därför tagit upp jedi som en egen religion i folkbokföringen.

Religionen har ingen grundare och ingen egentlig struktur. Däremot finns ett "Temple of the Jedi Order" registrerat i Texas (2005) med ett utarbetat regelsystem, "The 16 Teachings of the Jedi".

Platonism, i vidaste bemärkelse de filosofiska läror som omfattades av Platon och av alla dem som fört hans tankar vidare eller ansett sig göra det. I trängre bemärkelse skiljer man mellan platonism och nyplatonism. I äldre tid gjordes inte denna distinktion. Filosofer och teologer hade långt in på medeltiden mycket begränsad kännedom om Platons egna skrifter. Hans filosofi tolkades då ganska allmänt i enlighet med specifikt nyplatonska idéer. Så var länge fallet också sedan Marsilio Ficino givit studiet av de platonska skrifterna en renässans genom att översätta dem till latin.

Nyhumanism, riktning inom vetenskap, konst, litteratur och pedagogik under 1700-talets senare del och början av 1800-talet, som åsyftade en fördjupad kunskap om den klassiska antiken, främst grekisk och latinsk filologi. Nyhumanismen vände sig mot teologväldet och upplysningsutilismen. Den var framför allt en tysk företeelse, med företrädare som Winckelmann, Herder, Wilhelm von Humboldt och även Goethe och Schiller; i Sverige räknas Tegnér som den främste.

Magnetism, fenomen i kraftfältet kring en magnet. Magnetism orsakas av elektriska laddningar i rörelse. Detta gäller inte endast elektriska maskiner och liknande. Magnetismen i t.ex. permanentmagneter orsakas av elektronernas rörelse kring atomkärnan och av deras egen "rotationsrörelse", spinn, som kan jämföras med en cirkulerande ström. Jordens magnetfält anses uppkomma genom strömningar i jordens inre.

Minoritetsparlamentarism, förhållandet att regeringen i ett parlamentariskt system inte har egen parlamentsmajoritet utan måste lita till stöd från andra partier. I länder med proportionellt valsystem är minoritetsparlamentarism vanlig. Sverige styrdes 1920–36 av minoritetsregeringar. Efter enkammarriksdagens införande 1971 har förhållandet varit detsamma utom under Fälldins två första ministärer (1976–78 och 1979–81).

Purism inom språkvetenskap

Momismen delas in i två områden, filosofisk monism och folkrättslig monism.

göticism, kulturell rörelse med särskilt fäste i Norden. Dess svenska anhängare hävdade ursprungligen att de forna goterna som "göter" hade haft sitt urhem i Sverige, medan man i Danmark gärna identifierade dem som "jutar". Enligt båda uppfattningarna skulle alltså de ostrogoter som under Teoderik den store (d. 525) tog makten i romarriket ha varit ättlingar av en från Norden utvandrad stam.

Konfucianism, en idétradition – benämnd efter Konfucius – som har spelat en central roll i Kinas kultur och samhällsliv under mer än två årtusenden och som har haft stor betydelse också i övriga Östasien. Då Konfucius redan tidigt blev föremål för en religiös kult kan man säga att konfucianismen också har en religiös sida.

Klientelism, term som har sina rötter i det antika klientbegreppet och betecknar olika sätt att bygga upp och politiskt utnyttja klientrelationer. Generellt utmärks klientelismen av att den är organisationscentrerad. Organisationens ledning kan hålla samman klientelet genom att både utnyttja gemensamma intressen och utdela eller undanhålla favörer och hot. I den moderna klientelismen är partimaskinen och dess "boss" centrala begrepp. Valsystem som främjar konkurrens inom politiska partier sägs ge utrymme för klientelism eller "patronage".

Historism, ibland även benämnt historicism, en form av humanistiskt tänkande som hävdar att verkligheten är historiskt betingad och att en företeelse i en tid endast kan förstås genom ett studium av dess utveckling. Historismen fick stort inflytande vid universiteten under 1800-talet, då ett flertal discipliner inriktades mot studiet av den förflutna utvecklingen. Applicerad på historievetenskapen inriktades studiet mot mänskliga motiv för historiska handlingar och kom därmed att koncentreras på unika politiska händelser.

Konservatism, samhällsåskådning som karakteriseras av respekt för det hävdvunna och strävan att bevara, eller förändra för att bevara. Någon enhetlig lära och utopi existerar inte. Konservatism har framträtt i skiftande miljöer och med skiftande innehåll. Fasthållande vid tradition och kritik av rationalistiska (förnuftsmotiverade) samhällsförändringar har varit gemensamma drag.

Shintoismen är en viktig religion i Japan.

Shino, eller shintoismen är Japans inhemska och äldsta religion. Shinto betyder "gudarnas väg". Enligt denna religion härstammar de japanska kejsarna från solgudinnan.

Shintoismen har vid sidan av buddhismen haft ett avgörande inflytande på Japans historia och kultur.

Utmärkande för shintoismen är dess många ritualer och vördnad inför naturen och de döda.

Postkubism, benämning på olika geometriskt abstrakta konstriktningar med rötter i kubismen, t.ex. purism, neoplasticism, konstruktivism och art concret. Utvecklingen av den tredje fasen av kubismen, den syntetiska, är intimt lierad med postkubismen, som under 1920-talet spelade en stor roll inom såväl bildkonst som arkitektur och formgivning m.m.

Funktionalism, riktning inom psykologin.

Automatism kan delas in i två områden, inom psykiatri och psykologi.

Etnocentrism (eng. ethnocentrism, av etno- och centrum), benägenhet eller tendens att se sin egen kultur som central samt att bedöma eller tolka andra kulturer med utgångspunkt i premisser och värdesystem formade i det egna kultursystemet. Etnocentrism kan innebära en överlägsen och nedvärderande attityd gentemot vad som uppfattas som annorlunda, men kan också innebära en uppfattning om att den egna kulturen är unik och central. Ett inslag är ofta en tendens att negligera eller förringa såväl värdesystem och normer som historiska processer och skeenden i andra kulturer.

Hermafroditism hos människan

Hermafroditism, hos människa intermediär könsutveckling hos kvinna resp. man. Vid äkta hermafroditism finns såväl äggstocks- som testikelvävnad hos en och samma person, vars könskromosomuppsättning oftast är kvinnlig.