Om ismer

Ordet ismer skall ses som ett samlingsnamn för Ism, ett suffix som vanligtvis indikerar en lära, idériktning eller trosinrikting. Undantag till detta finns förstås och mängden ismer är många. På sidan ismer.se försöker vi samla så många som möjligt av dem.

Här listar vi de 25 mest lästa ismerna, om du söker någon annan kan du besöka vår sida Ismer A till Ö.

Fysikalism

Fysikalism, filosofisk uppfattning enligt vilken alla meningsfulla påståenden ytterst kan föras tillbaka till påståenden om fysiska föremål eller processer. I vetenskapsteoretiska sammanhang är uppfattningen särskilt förknippad med de logiska positivisterna, som menade att alla empiriska vetenskaper i princip kunde reduceras till fysik i vid mening, innefattande alla vetenskaper om den materiella världen, t.ex. astronomi, mineralogi, kemi, geologi och meteorologi.

Revisionism

Revisionism, ursprungligen den ståndpunkt som Eduard Bernstein utvecklade i revisionismstriden. Där åsyftades en förändring av Marx ursprungliga teori. Bernsteins idéer spred sig till andra länder där marxism och socialdemokrati vunnit fotfäste, bl.a. Sverige, och efter bildandet av de kommunistiska partierna efter första världskriget blev revisionismen den helt dominerande ideologin i den andra, socialdemokratiska, internationalen. Efter hand bleknade marxismen bort; ur svenska SAP:s program försvann den 1944, ur det västtyska partiprogrammet 1959.

Jansenism

Jansenism, strängt augustinsk åskådning inom den romersk-katolska kyrkan (huvudsakligen under 1600-talet), med Cornelis Jansens bok Augustinus som teologisk grund. Sitt tidigaste fäste hade rörelsen i Leuven i Spanska Nederländerna. Enligt jansenismen är människan helt fallen i synd och utan hopp om frälsning. Räddad blir enbart den som Gud fritt väljer att ge sin nåd (predestinationslära). I Frankrike fick jansenismen ett starkt fäste i klostret Port-Royal (nära Paris), där den utvecklades av Antoine Arnauld och påverkade Pascal.

Imperialism

Imperialism, term som syftar dels på staters territoriella och ekonomiska expansion i historien, dels på en uppsättning teorier som vill förklara orsakerna till denna expansionstendens, särskilt i dess moderna skepnad. När det gäller den begreppsliga användningen, som behandlas i denna artikel, kan man skilja på klassisk imperialism, där den politiska dimensionen är framträdande, och modern imperialism, där ekonomiska faktorer ges större vikt.

Alevism

Alevism är en religiös inriktning, främst representerad i Turkiet.

Majoriteten av yazdanisterna är aleviter. 30 procent av alla aleviter är kurder, 65 procent är turkar och 5 procent är arabisktalande. Aleviternas kärnområde är Tunceliprovinsen (tidigare känd som Dersim) och 60 procent av talarna av det nordvästliga kurdiska litteraturspråket dimili (zaza) är aleviter.

Paracelsism

Paracelsism, inflytelser av Paracelsus läror på idéer och vetenskap. I sin allmänna inverkan på idélivet var paracelsismen en del av den antiskolastiska front som växte sig stark under 1500-talets senare del. I denna funktion är den svår att skilja från den nyplatonska och hermetiska traditionen (hermetism), och den har också nära beröring med rosenkreutzarnas teosofi och Comenius pansofi.

Fascism

Fascism, i första hand en italiensk politisk rörelse, grundad och ledd av diktatorn Benito Mussolini, i vidare bemärkelse också benämning på besläktade riktningar i olika länder, främst under mellankrigstiden och andra världskriget. Liknande senare rörelser betecknas stundom som neofascistiska. Försök har gjorts att skapa ett allmänt fascismbegrepp, under vilket alla de nämnda rörelserna, särskilt den tyska nazismen, skulle kunna inordnas. I kommunistiskt språkbruk har ordet fascism sålunda konsekvent brukats i denna generella betydelse.

Panenteism

Panenteism (av pan-, grek. en 'i' och theos 'gud'). Medan panteismen lär att allt är gudomligt, dvs. att Gud och världsalltet är ett och detsamma, är panenteism mindre reduktionistisk och hävdar att allt annat verkligt är i Gud, men att Gud är något därutöver. Panenteism har i modern tid hävdats främst inom processteologin.

Neokonfucianism

Neokonfucianism, västerländsk benämning på den filosofiska riktning som i egenskap av ett slags statsideologi präglat huvuddelen av det kinesiska tänkandet från medeltiden till 1900-talets början. Riktningen har haft ett enormt inflytande även utanför Kina, bl.a. i Japan och Korea.

Embolism

Embolism (av embolus), emboli_a, emboli_, sjukdomstillstånd framkallat av proppar (emboli) som transporterats i blodbanan. Den vanligaste formen av embolism orsakas av blodproppar som bildats genom koagulation av blod (trombos) på något ställe i blodomloppet. Blodproppar kan bildas i vener, i hjärtat och i artärer.

Lamarckism

Lamarckism, evolutionslära utgående från en förvanskad bild av Lamarcks iakttagelser och idéer. Lamarck var den som först skapade en sammanhängande evolutionslära. Han insåg att förändringar i miljö och vanor går hand i hand med förändringar i organismernas byggnad, så att en art till sist övergår i en ny art. I likhet med Darwin saknade han en egen idé om hur egenskaperna ärvs och accepterade dåtidens allmänna uppfattning som gick ut på att förvärvade egenskaper ärvs till avkomman. Så skulle t.ex.

Nyrealism

Nyrealism, konstterm som uppkom i slutet av 1950-talet för att beskriva den nya rörelse som, i medveten kontrast till den abstrakta expressionismen, naturalistiskt avbildar massproducerade vardagsföremål (popkonst), eller ställer ut det verkliga föremålet alternativt fäster det på målarduken som i ett assemblage.

Etnicism

Innehållet i etnicismen och rasismen är detsamma och liksom rasismen nedvärderar etnicismen människor som anses tillhöra en annan etnisk grupp eller ha en annan "kultur". De ska inte beblandas med oss och vår förfinade och högstående kultur.

Sufism

Sufism är ett samlingsbegrepp för islamisk mystik. Begreppet sufi tillämpades på muslimska asketer som i likhet med kristna eremiter klädde sig i mantlar av ylle som en symbol för ånger och självförnekelse. Detta drag i tidig sufism kan spåras tillbaka till Muhammed och Koranen och ännu längre till de syriska kristna kyrkorna, som var vittförgrenade i det muslimska samhället. Den snabba materiella tillväxten under de umayyadiska kaliferna stod i skarp kontrast till Muhammeds enkla livsideal.

Aforism

Aforism, kärnfullt formulerad reflexion eller iakttagelse, gärna uttryckt som ett tänkespråk eller en lärosats. Aforismen har ofta antitesens eller paradoxens form: "Blott de tama fåglarna har en längtan. De vilda flyger" (Elmer Diktonius). Under antiken samlades i aforismsamlingar huvudpunkterna i olika vetenskaper; det främsta exemplet är Hippokrates "Aphorismoi". Den litterära aforismen har sina första betydelsefulla företrädare i franska moralister som La Rochefoucauld (vars "maximer" är närmast liktydiga med aforismer), Pascal, La Bruyère.

Luftembolism

Luftembolism, luftblåsor i blodomloppet. Luften kan komma in i vensystemet bl.a. i samband med stick- eller skärskador på halsen eller i skulderregionen. Viss risk för luftembolism kan även finnas vid intravenös vätsketillförsel under tryck. Luften förs med blodströmmen till hjärtat och bildar en blockerande luftblåsa i den högra kammaren eller fortsätter till lungartären. Därmed hindras blodflödet i det lilla kretsloppet (lungkretsloppet) och döden kan inträda inom loppet av sekunder. Ca 60 ml luft i blodomloppet kan vara dödande för en vuxen person.

Nationalism

Nationalism (fr. nationalisme, av nation), tankesystem som utgår från att det finns en speciell grupp, nationen, med vissa karakteristika, att de med nationen förknippade värdena och intressena är viktigare än andra kollektiva värden och intressen och att förverkligandet av nationens intressen förutsätter största möjliga politiska oberoende. Det sistnämnda antas i sin tur bara kunna uppnås genom kontroll av ett territorium, företrädesvis en suverän stat.

Monopolkapitalism

Monopolkapitalism, i marxistisk teori benämning på det kapitalistiska stadium (under 1900-talet) då konkurrensen upphävs, eftersom de framgångsrikaste kapitalisterna slagit ut sina medtävlare. Redan den unge Marx talade om en framtid som skulle präglas av "återkomsten av det fruktansvärda monopolet". I Kapitalet (1867) redogör han för de mekanismer som skulle kunna leda till ett kapitalistiskt monopol. Det var dock först in på 1900-talet som den monopolkapitalistiska teorin utvecklades.

Occidentalism

Occidentalism (av latinets occidentem 'väster', 'solnedgång' bokstavligen 'nedfallande'; jämför occidere, 'slå ned') är ett begrepp som beskriver den stereotypa synen på västvärlden, inklusive Europa, Förenta Staterna, och Australien. Ian Buruma och Avishai Margalit populariserade termen 2004 när de släppte sin bok Occidentalism: the West in the Eyes of its Enemies. Termen är skapad som motsats till Orientalism, som i Edward Saids användning av ordet som en sammanfattning av västvärldens stereotyp av dem som lever i Orienten.

Mentalism

Mentalism delas in i två områden, filosofisk mentalism och språkfilosofisk mentalism.

Filosofisk mentalism

Filosofisk mentalism (av fr. mental), filosofisk term för uppfattningen att allt verkligt är av i grunden mental, andlig eller tankemässig natur.

Språkfilosofisk mentalism

Språkfilosofisk mentalism (av fr. mental), inom språkfilosofin en ståndpunkt som vänder sig mot tanken att språkets natur och de språkliga företeelsernas mening och funktion kan förstås och klarläggas uteslutande genom yttre, intersubjektivt åtkomliga iakttagelser.

Kommunalism

Kommunalism är ett decentraliserat organisatoriskt system med grund i självständiga mindre samhällen, vanligen direktdemokratiskt styrda kommuner, ibland med kommunism även om det inte är fullt kompatibelt eftersom kommunalism inte är ett ekonomiskt system utan organisatoriskt.