Om ismer

Ordet ismer skall ses som ett samlingsnamn för Ism, ett suffix som vanligtvis indikerar en lära, idériktning eller trosinrikting. Undantag till detta finns förstås och mängden ismer är många. På sidan ismer.se försöker vi samla så många som möjligt av dem.

Här listar vi de 25 mest lästa ismerna, om du söker någon annan kan du besöka vår sida Ismer A till Ö.

Fjällturism

Fjällturism består huvudsakligen av fjällturer på skidor eller till fots, varvid betydande områden med väglös och relativt orörd fjällnatur är en grundförutsättning. Fjällturer genomförs i regel av två eller tre personer tillsammans, ibland i större grupper, då och då även som ensamturer. Turerna kan vara från två–tre dagar till ett par veckor, men även bestå av kortare turer från replipunkter i eller vid de orörda fjällområdena. Utmärkande för fjällturismen i Sverige är vidare att den till övervägande del är individuell med personlig planering.

Mentalism

Mentalism delas in i två områden, filosofisk mentalism och språkfilosofisk mentalism.

Filosofisk mentalism

Filosofisk mentalism (av fr. mental), filosofisk term för uppfattningen att allt verkligt är av i grunden mental, andlig eller tankemässig natur.

Språkfilosofisk mentalism

Språkfilosofisk mentalism (av fr. mental), inom språkfilosofin en ståndpunkt som vänder sig mot tanken att språkets natur och de språkliga företeelsernas mening och funktion kan förstås och klarläggas uteslutande genom yttre, intersubjektivt åtkomliga iakttagelser.

Doketism

Doketism (av grek. dokeo "synas") är en kristologisk term som syftar på det av de flesta teologer klassade som hädiska antagandet att Jesus Kristus endast skenbart var en människa och att därför även hans lidande var en illusion. Läran omfattades särskilt av gnostiska riktningar men också av markionismen.

Doketismen kom tidigt att stämplas som hädisk av den etablerade kyrkan som menar att tanken medför ett förnekande av Jesu död och uppståndelse vilket skulle omintetgöra människans frälsning.

Neorealism

Neorealism, riktning inom framför allt italiensk litteratur och film vilken nådde sin kulmen under efterkrigstidens första decennium. Inom litteraturen går fenomenet tillbaka till 1800-talets realistiska huvudrörelse, "verismen", främst företrädd av Giovanni Verga. Neorealismens centrala författare, som pionjären Ignazio Silone, Cesare Pavese och Elio Vittorini, tillämpade en enkel och anspråkslös estetik med den sociala verkligheten i fokus.

Socialliberalism

Socialliberalism, åsiktsriktning inom liberalismen som starkare betonar det allmännas ansvar för de svagaste och sämst ställda. I den klassiska liberalismens tankevärld inskränks statens roll till att uppehålla statsmakten och garantera den fria marknadens funktionsmöjligheter. I delvis motsats härtill hävdar socialliberalismen att staten också har ett ansvar för människors välbefinnande och att social- och arbetsmarknadspolitik därför är viktiga inslag i en liberal politik. Dessa idéer skisserades ursprungligen av J.S.

Botulism

Botulism, livshotande förgiftning som orsakas av toxiner bildade av bakterien Clostri'dium botuli'num. Ett sådant toxin, ett nervgift, är ett av de starkaste gifter man känner till och verksamt även när det tas in via mag–tarmkanalen. Det ger upphov till dubbelseende, sväljningsbesvär och andningsförlamning. Den senare kräver respiratorvård. Bakterierna är sporbärande, och giftet kan bildas i otillräckligt "konserverade" livsmedel, t.ex. vid klassisk s.k. korvförgiftning. Bakterien har stor utbredning i naturen och kan finnas på växter, i honung och även hos fiskar i vissa svenska vatten.

Djurrättsaktivism

Djurrättsaktivism eller djuraktivism är en typ av politisk aktivism för djurs rättigheter.

Djurrättsaktivism kan innebära flygbladsutdelning, fredliga demonstrationer, lobbyism och andra lagliga åsiktsyttringar, men kan även innebära och olagliga manifestationer och aktioner, med attentat mot pälsfarmer, mejerier, laboratorier med djurförsök med mera. Djurrättsaktivismen är till stora delar en utomparlamentarisk rörelse.Organisationer som Förbundet Djurens Rätt arbetar med till exempel flygblad och opinionsbildning, samt påverkan av politiker.

Cartesianism

Cartesianism, benämning på idéer och filosofiska läror som uppstod i René Descartes (Cartesius) efterföljd. I 1600-talets cartesianism kan tre aspekter urskiljas.

Som universitetsfilosofi trängde cartesianismen under delvis hårt motstånd in vid universiteten i Nederländerna, Tyskland och Skandinavien och blev där det första slagkraftiga alternativet till aristotelismen.

Württembergpietism

Württembergpietism är en sydtysk gren av 1700-talets inomkyrkliga pietism, framför allt präglad av Johann Albrecht Bengel, under 1800-talet teologiskt vidareutvecklad av Johann Tobias Beck. Württembergpietismen var förankrad i Bibeln, som av Bengel tolkades både exegetiskt och spekulativt; enligt hans beräkningar skulle t.ex. Kristus komma tillbaka 1836. Rörelsen tog socialt och politiskt ansvar och var väl integrerad i den lutherska folkkyrkan. Den praktiserade böne- och bibelstudiemöten, s.k. Stunden ('timmar'), och tog aktiv del i den yttre missionen.

Anarkafeminism

Anarkafeminism, feministisk riktning som har sitt ursprung i anarkismen och dess uppror mot alla statliga system. Den spelade en viktig roll i 1970-talets feminism, där protesten mot männens organisatoriska förtryck av kvinnor ledde till smågruppsbildningar, individualism och systematiskt antihierarkiska organisationsformer. En tidig förgrundsfigur var Emma Goldman. 

Energimetabolism

Energimetabolism, energiomsättning, den del av ämnesomsättningen hos levande organismer i vilken energi frigörs och används för t.ex. syntes av cellens makromolekylära beståndsdelar, transport av kemiska ämnen över membraner och muskelkontraktion. Energimetabolismens kemiska reaktioner beskrivs i den gren av biokemin som betecknas bioenergetik.

Esteticism

Esteticism (för etymologi jfr estetik), den åskådning som sätter estetiska kvaliteter och upplevelsen av dem högst på värdeskalan, ovanför t.ex. sociala, moraliska eller religiösa hänsyn. Redan under romantiken hade esteticismen förespråkare, t.ex. Friedrich von Schlegel. Slagordet l'art pour l'art – konsten för dess egen skull – citeras efter den franske filosofen Victor Cousins föreläsningar 1818 men är mer representativt för Théophile Gautier och parnassisterna.

Marxism

Marxism, samlingsbenämning på alla de riktningar och rörelser som hävdat och hävdar släktskap med Karl Marx verk och teorier. Eftersom mycket i det som kallas marxism saknar grund hos Marx, är det viktigt att skilja mellan det i snäv mening marxska tankegodset och den vidare marxistiska idévärlden.

Vorticism

Vorticism avser brittisk modernistisk litterär och konstnärlig rörelse, som hade sin höjdpunkt 1912–15. Vorticismen hyllade kraftutvecklingen och energin i det nya maskinsamhället och reagerade mot 1800-talets sentimentalitet. Bland vorticisterna märks Wyndham Lewis, Ezra Pound och Henri Gaudier-Brzeska. År 1914–15 gav man ut tidskriften Blast. Översättningar i urval av gruppens dikter finns i "Vortex" (1990).

Kannibalism

Med kannibalism menar vi oftast den som kan förekomma bland människor eller djurarter. Utöver det förekommer även kannibalism i astronomiska diskussioner bland galaxer.

Kannibalism, (av sp. caníbal, caríbal, till Caniba, Carib, av Columbus anförda namn på indianer på Cuba och Haiti, vilka troddes vara människoätare) förtärande av hela eller delar av individen av den egna arten.

Hypersplenism

Hypersplenism, tillstånd med en av någon anledning (leversjukdom, blodsjukdom m.m.) förstorad mjälte (splenomegali) tillsammans med lågt antal celler (erytrocyter, leukocyter och trombocyter) i blodet. Hypersplenism beror på en ökad anrikning av blodets celler i mjälten. Vanligen sker en kompensatoriskt ökad produktion av blodceller i benmärgen. Ibland är det nödvändigt att avlägsna mjälten för att få blodvärdena normala och ta bort eventuella symtom (trötthet, infektions- och blödningsbenägenhet).

Antikommunism

Antikommunism, samlingsterm för rörelser och åskådningar som avvisar och bekämpar kommunismen. Antikommunism uppträder i olika former, från en förnuftsmässig, kritisk inställning till totalitära former av kommunism till en starkt känslomässig fientlighet mot all kommunism, varvid begreppet kommunism kan vidgas till att omfatta social radikalism i allmänhet. Antikommunism kan vara organiserad, t.ex. i World Anti-Communist League, eller utgöra en allmän motideologi som samlar politiskt heterogena grupper i kampen mot en gemensam fiende.

Filantropism

Filantropism, pedagogisk riktning i upplysningstidens anda som på 1770-talet uppstod vid Philantropinum, en uppfostringsanstalt i Dessau, Tyskland. Dess upphovsman och ledande företrädare var Johann Bernhard Basedow. Kunskaperna, vilkas praktiska nytta betonades, skulle inhämtas genom lek och vara anpassade till barnets utvecklingsnivå. Basedows idéer utvecklades vidare genom bl.a. J.H. Campe, som skrev en vida spridd bearbetning av Robinson Crusoe för skolungdom, och av C.G.

Adualism

Adualism (av grek. nekande a och lat. duali_smus, av dua_lis 'som gäller två', alltså: 'ej tvåfaldighet'), term i Piagets teori som hänför sig till det späda barnets oförmåga att skilja mellan ett jag och ett du.

Konceptualism

Konceptualism (av medeltidslat. conceptua'lis, av lat. conce_ptus 'begrepp'), medeltida ståndpunkt i den s.k. universaliestriden, dvs. i frågan om allmänbegreppens natur och ontologiska ställning. Enligt konceptualismen är allmänbegreppen resultatet av det mänskliga förnuftets aktivitet; de är alltså verkliga men föreligger enbart som medvetandeobjekt eller medvetandeinnehåll och inte som självständiga entiteter vid sidan av de olika sinnetingen och intelligenserna. Liknande åsikter figurerar också i den moderna filosofiska debatten, bl.a. inom matematikfilosofin.

Nythomism

Nythomism, filosofisk riktning uppkommen i slutet av 1800-talet som – främst inom den romersk-katolska kyrkans ram och med dess uttalade stöd – sökte visa att de bärande tankarna hos Thomas av Aquino hade relevans för den nutida filosofins frågeställningar och att man på deras grund kunde bygga upp ett övertygande filosofiskt system. Bland de många framstående företrädarna kan nämnas dels de mer filosofihistoriskt inriktade Martin Grabmann, Étienne Gilson och F.C. Copleston, dels de mer probleminriktade Jacques Maritain och Joseph Maréchal.

Bilism

Bilism betecknar bilens transportroll i samhället, särskilt när den betraktas i samband med förflyttningsmöjligheter, lokalisering, ekonomi, miljö, säkerhet m.m. Bilismens utveckling har i hög grad varit koncentrerad till de industrialiserade länderna. I USA blev den tidigt en viktig samhällsföreteelse. I övriga världen kom utvecklingen igång på allvar efter andra världskriget. I Sverige fanns det 1945 ca 50 000 registrerade personbilar, motsvarande 133 invånare per personbil. Antalet hade 1988 ökat till nästan 3 500 000 bilar, motsvarande 2,4 invånare per personbil.

Pedofilism

Pedofili är en beteckning för en vuxen människas sexuella dragning till prepubertala barn och barn i tidig pubertet (vanligtvis 13 år eller yngre). Då attraktionen riktas mot unga tonåringar (personer i pubertetsåldern), snarare än yngre barn, används istället begreppet hebefili eller efebofili.

Satanism

Satanism (uppkallad efter Satan) avser dyrkan av djävulen och det onda. Om äldre tiders tro på förbund med djävulen (t.ex. djävulsförskrivning, häxor och häxprocesser). En till djävulen riktad kult finns omtalad sedan medeltiden; från 1600-talet berättas om "svarta mässor" och dylikt. Ibland har det handlat om en medvetet antikristen kult (skändande av nattvardsbrödet, trampande på korset etc.). Sanningen i dessa historier kan ofta betvivlas.