Ordet ismer skall ses som ett samlingsnamn för Ism, ett suffix som vanligtvis indikerar en lära, idériktning eller trosinrikting. Undantag till detta finns förstås och mängden ismer är många. På sidan ismer.se försöker vi samla så många som möjligt av dem.
Här listar vi de 25 mest lästa ismerna, om du söker någon annan kan du besöka vår sida Ismer A till Ö.
Nationalism (fr. nationalisme, av nation), tankesystem som utgår från att det finns en speciell grupp, nationen, med vissa karakteristika, att de med nationen förknippade värdena och intressena är viktigare än andra kollektiva värden och intressen och att förverkligandet av nationens intressen förutsätter största möjliga politiska oberoende. Det sistnämnda antas i sin tur bara kunna uppnås genom kontroll av ett territorium, företrädesvis en suverän stat.
Rättspositivism, rättsfilosofisk uppfattning som utgår från att rättsreglerna är bindande och skall följas även om de är orättvisa. I Storbritannien har rättspositivismen förespråkats av bl.a. Jeremy Bentham, John Austin och Herbert Hart. Enligt österrikaren Hans Kelsen är ett lands författning bindande därför att juristerna i sin argumentationspraxis tar för givet att den skall följas. Ett praktiskt argument för rättspositivism är att den främjar rättssäkerhet, ett motargument att den underlättar en godtycklig maktutövning.
Hypersplenism, tillstånd med en av någon anledning (leversjukdom, blodsjukdom m.m.) förstorad mjälte (splenomegali) tillsammans med lågt antal celler (erytrocyter, leukocyter och trombocyter) i blodet. Hypersplenism beror på en ökad anrikning av blodets celler i mjälten. Vanligen sker en kompensatoriskt ökad produktion av blodceller i benmärgen. Ibland är det nödvändigt att avlägsna mjälten för att få blodvärdena normala och ta bort eventuella symtom (trötthet, infektions- och blödningsbenägenhet).
Monopolkapitalism, i marxistisk teori benämning på det kapitalistiska stadium (under 1900-talet) då konkurrensen upphävs, eftersom de framgångsrikaste kapitalisterna slagit ut sina medtävlare. Redan den unge Marx talade om en framtid som skulle präglas av "återkomsten av det fruktansvärda monopolet". I Kapitalet (1867) redogör han för de mekanismer som skulle kunna leda till ett kapitalistiskt monopol. Det var dock först in på 1900-talet som den monopolkapitalistiska teorin utvecklades.
Filantropism, pedagogisk riktning i upplysningstidens anda som på 1770-talet uppstod vid Philantropinum, en uppfostringsanstalt i Dessau, Tyskland. Dess upphovsman och ledande företrädare var Johann Bernhard Basedow. Kunskaperna, vilkas praktiska nytta betonades, skulle inhämtas genom lek och vara anpassade till barnets utvecklingsnivå. Basedows idéer utvecklades vidare genom bl.a. J.H. Campe, som skrev en vida spridd bearbetning av Robinson Crusoe för skolungdom, och av C.G.
Fascism, i första hand en italiensk politisk rörelse, grundad och ledd av diktatorn Benito Mussolini, i vidare bemärkelse också benämning på besläktade riktningar i olika länder, främst under mellankrigstiden och andra världskriget. Liknande senare rörelser betecknas stundom som neofascistiska. Försök har gjorts att skapa ett allmänt fascismbegrepp, under vilket alla de nämnda rörelserna, särskilt den tyska nazismen, skulle kunna inordnas. I kommunistiskt språkbruk har ordet fascism sålunda konsekvent brukats i denna generella betydelse.
Pedofili är en beteckning för en vuxen människas sexuella dragning till prepubertala barn och barn i tidig pubertet (vanligtvis 13 år eller yngre). Då attraktionen riktas mot unga tonåringar (personer i pubertetsåldern), snarare än yngre barn, används istället begreppet hebefili eller efebofili.
Vorticism avser brittisk modernistisk litterär och konstnärlig rörelse, som hade sin höjdpunkt 1912–15. Vorticismen hyllade kraftutvecklingen och energin i det nya maskinsamhället och reagerade mot 1800-talets sentimentalitet. Bland vorticisterna märks Wyndham Lewis, Ezra Pound och Henri Gaudier-Brzeska. År 1914–15 gav man ut tidskriften Blast. Översättningar i urval av gruppens dikter finns i "Vortex" (1990).
Aforism, kärnfullt formulerad reflexion eller iakttagelse, gärna uttryckt som ett tänkespråk eller en lärosats. Aforismen har ofta antitesens eller paradoxens form: "Blott de tama fåglarna har en längtan. De vilda flyger" (Elmer Diktonius). Under antiken samlades i aforismsamlingar huvudpunkterna i olika vetenskaper; det främsta exemplet är Hippokrates "Aphorismoi". Den litterära aforismen har sina första betydelsefulla företrädare i franska moralister som La Rochefoucauld (vars "maximer" är närmast liktydiga med aforismer), Pascal, La Bruyère.
Energimetabolism, energiomsättning, den del av ämnesomsättningen hos levande organismer i vilken energi frigörs och används för t.ex. syntes av cellens makromolekylära beståndsdelar, transport av kemiska ämnen över membraner och muskelkontraktion. Energimetabolismens kemiska reaktioner beskrivs i den gren av biokemin som betecknas bioenergetik.
Anarkafeminism, feministisk riktning som har sitt ursprung i anarkismen och dess uppror mot alla statliga system. Den spelade en viktig roll i 1970-talets feminism, där protesten mot männens organisatoriska förtryck av kvinnor ledde till smågruppsbildningar, individualism och systematiskt antihierarkiska organisationsformer. En tidig förgrundsfigur var Emma Goldman.
Esteticism (för etymologi jfr estetik), den åskådning som sätter estetiska kvaliteter och upplevelsen av dem högst på värdeskalan, ovanför t.ex. sociala, moraliska eller religiösa hänsyn. Redan under romantiken hade esteticismen förespråkare, t.ex. Friedrich von Schlegel. Slagordet l'art pour l'art – konsten för dess egen skull – citeras efter den franske filosofen Victor Cousins föreläsningar 1818 men är mer representativt för Théophile Gautier och parnassisterna.
Marxism, samlingsbenämning på alla de riktningar och rörelser som hävdat och hävdar släktskap med Karl Marx verk och teorier. Eftersom mycket i det som kallas marxism saknar grund hos Marx, är det viktigt att skilja mellan det i snäv mening marxska tankegodset och den vidare marxistiska idévärlden.
Satanism (uppkallad efter Satan) avser dyrkan av djävulen och det onda. Om äldre tiders tro på förbund med djävulen (t.ex. djävulsförskrivning, häxor och häxprocesser). En till djävulen riktad kult finns omtalad sedan medeltiden; från 1600-talet berättas om "svarta mässor" och dylikt. Ibland har det handlat om en medvetet antikristen kult (skändande av nattvardsbrödet, trampande på korset etc.). Sanningen i dessa historier kan ofta betvivlas.
Antikommunism, samlingsterm för rörelser och åskådningar som avvisar och bekämpar kommunismen. Antikommunism uppträder i olika former, från en förnuftsmässig, kritisk inställning till totalitära former av kommunism till en starkt känslomässig fientlighet mot all kommunism, varvid begreppet kommunism kan vidgas till att omfatta social radikalism i allmänhet. Antikommunism kan vara organiserad, t.ex. i World Anti-Communist League, eller utgöra en allmän motideologi som samlar politiskt heterogena grupper i kampen mot en gemensam fiende.
Hegemonism, strävan hos en stat att uppnå en överhög maktposition inom en grupp av stater. Motmedlet, i synnerhet i europeisk historia, har varit strävan efter maktbalans.
Spiritism, spiritualism, strävanden att nå kontakt med de avlidnas andar. Ordet brukar reserveras för denna företeelses praktiserande i västerlandet. Som den moderna spiritismens grundare räknas amerikanen Andrew Jackson Davies (1826–1910). En annan form av spiritism (kardecism) utvecklades i Frankrike. Spiritismen nådde sin höjdpunkt omkring 1900 (bl.a. genom Conan Doyle), varefter intresset successivt avtog.
Utomparlamentarism (motsats till parlamentarism) är ingen politisk ideologi, utan ett uttryck för vitt skilda organisationers inställning att det i vissa fall är riktigt att bedriva politik utan att ha eller söka parlamentarisk representation. Den innebär att man anser att politiska förändringar skall göras direkt i samhället av de berörda, istället för att beslutas och genomföras av politiska organ såsom kommunfullmäktige, landstingsfullmäktige, riksdagen eller regeringen. (Ett närbesläktat begrepp är direkt aktion.)
Neokonfucianism, västerländsk benämning på den filosofiska riktning som i egenskap av ett slags statsideologi präglat huvuddelen av det kinesiska tänkandet från medeltiden till 1900-talets början. Riktningen har haft ett enormt inflytande även utanför Kina, bl.a. i Japan och Korea.
Cartesianism, benämning på idéer och filosofiska läror som uppstod i René Descartes (Cartesius) efterföljd. I 1600-talets cartesianism kan tre aspekter urskiljas.
Som universitetsfilosofi trängde cartesianismen under delvis hårt motstånd in vid universiteten i Nederländerna, Tyskland och Skandinavien och blev där det första slagkraftiga alternativet till aristotelismen.
Konceptualism (av medeltidslat. conceptua'lis, av lat. conce_ptus 'begrepp'), medeltida ståndpunkt i den s.k. universaliestriden, dvs. i frågan om allmänbegreppens natur och ontologiska ställning. Enligt konceptualismen är allmänbegreppen resultatet av det mänskliga förnuftets aktivitet; de är alltså verkliga men föreligger enbart som medvetandeobjekt eller medvetandeinnehåll och inte som självständiga entiteter vid sidan av de olika sinnetingen och intelligenserna. Liknande åsikter figurerar också i den moderna filosofiska debatten, bl.a. inom matematikfilosofin.
Nythomism, filosofisk riktning uppkommen i slutet av 1800-talet som – främst inom den romersk-katolska kyrkans ram och med dess uttalade stöd – sökte visa att de bärande tankarna hos Thomas av Aquino hade relevans för den nutida filosofins frågeställningar och att man på deras grund kunde bygga upp ett övertygande filosofiskt system. Bland de många framstående företrädarna kan nämnas dels de mer filosofihistoriskt inriktade Martin Grabmann, Étienne Gilson och F.C. Copleston, dels de mer probleminriktade Jacques Maritain och Joseph Maréchal.
Adualism (av grek. nekande a och lat. duali_smus, av dua_lis 'som gäller två', alltså: 'ej tvåfaldighet'), term i Piagets teori som hänför sig till det späda barnets oförmåga att skilja mellan ett jag och ett du.
Uniformism eller uniformitarianism, geologisk teori enligt vilken jordytan, bergarterna och organismerna formats och utvecklats, och alltjämt formas och utvecklas, endast av de slags naturprocesser som fortfarande är i verksamhet. Uniformismen antar vidare att de geologiska processerna har ett långsamt, uniformt skeende, i motsats till katastrofläror (se katastrofism), som utgår från att hastiga och fullständigt ödeläggande händelser inträffat ett flertal gånger under jordens historia.
Zenbuddhism är en japansk buddhistisk skola med rötter hos den indiske mahayanamunken Bodhidharma (senare hälften av 400-talet eller början av 500-talet) och en till Kina införd speciell meditationsteknik, chan (jap. zen). Den första japanska zenskolan, Rinzai-zenskolan, grundades i slutet av 1100-talet av Eisai, men dess lära var känd redan från 600-talet. Det var främst bland den japanska militären som Rinzai-zenskolan fick anhängare.
