Om ismer

Ordet ismer skall ses som ett samlingsnamn för Ism, ett suffix som vanligtvis indikerar en lära, idériktning eller trosinrikting. Undantag till detta finns förstås och mängden ismer är många. På sidan ismer.se försöker vi samla så många som möjligt av dem.

Här listar vi de 25 mest lästa ismerna, om du söker någon annan kan du besöka vår sida Ismer A till Ö.

Nyexpressionism

Nyexpressionism, det figurativt berättande och känsloladdade måleri som skapades i Sverige strax efter andra världskriget och hade sina rötter i svensk och nordisk expressionism från 1930-talet. Nyexpressionismen stod i opposition mot den samtida konkretismen. Dess främste företrädare var Torsten Renqvist, som fick sitt genombrott som målare och grafiker 1950.

Nyexpressionism kan även avse en tysk konstriktning, se neoexpressionism.

Pedofilism

Pedofili är en beteckning för en vuxen människas sexuella dragning till prepubertala barn och barn i tidig pubertet (vanligtvis 13 år eller yngre). Då attraktionen riktas mot unga tonåringar (personer i pubertetsåldern), snarare än yngre barn, används istället begreppet hebefili eller efebofili.

Fascism

Fascism, i första hand en italiensk politisk rörelse, grundad och ledd av diktatorn Benito Mussolini, i vidare bemärkelse också benämning på besläktade riktningar i olika länder, främst under mellankrigstiden och andra världskriget. Liknande senare rörelser betecknas stundom som neofascistiska. Försök har gjorts att skapa ett allmänt fascismbegrepp, under vilket alla de nämnda rörelserna, särskilt den tyska nazismen, skulle kunna inordnas. I kommunistiskt språkbruk har ordet fascism sålunda konsekvent brukats i denna generella betydelse.

Nihilism

Nihilism (ty. Nihilismus, av lat. nihil 'ingenting'), ståndpunkt som förnekar existensen av något, vanligen värden. Det finns två former av denna värdeförnekelse. Den ena är en värderingsneutral uppfattning om värderingars funktion, vilken säger att värderingar är uttryck för vilje- eller känsloattityder och ingenting som beskriver verkligheten, eftersom det inte finns några objektiva värden som skulle kunna göra sådana beskrivningar sanna. En sådan värdenihilism förknippas i svenskt kulturliv främst med Axel Hägerström och hans efterföljare Ingemar Hedenius.

Relativism

Relativism är en filosofisk ståndpunkt enligt vilken uppfattningar och teorier kan vara sanna endast i en sorts lokal eller begränsad mening; de kan på sin höjd vara sanna relativt t.ex. en kultur, en ideologisk ståndpunkt eller ett teoretiskt paradigm. Enligt relativismen finns alltså ingen absolut sanning. Detta måste dock skiljas från den helt triviala tesen att vad som anses vara sant kan variera från en kultur till en annan.

Kommunalism

Kommunalism är ett decentraliserat organisatoriskt system med grund i självständiga mindre samhällen, vanligen direktdemokratiskt styrda kommuner, ibland med kommunism även om det inte är fullt kompatibelt eftersom kommunalism inte är ett ekonomiskt system utan organisatoriskt.

Intellektualism

Intellektualism, kunskapsuppfattning som står i skarp motsatsställning till empirism och sensualism. Enligt intellektualismen är allt i grunden förnuftigt. Ibland talar man också intellektualism i psykologin och avser då uppfattningen att psykiska förlopp bestäms av förståndet. Intellektualism kan också vara motsatsen till antiintellektualism och betyder i så fall en kraftig tilltro till det mänskliga förnuftet, dess roll och möjligheter.

Kvietism

Kvietism (av lat. quie'tus 'lugn', 'stilla', av qui_es 'vila', 'ro'), radikal riktning inom romersk-katolsk mystik på 1600-talet, framför allt representerad av den spanske prästen Miguel de Molinos (1628–96) med hans vitt lästa bok "Guida spirituale" (1675; "Andlig vägvisare"). Den själ som vandrar den svåra inre vägen och som passerar den "mörka nattens" bittra sorg och som drabbas av andlig torka, leda vid gudomliga ting, en känsla av övergivenhet och frestelser av olika slag kan efter hård kamp nå fram till inre samling och kontemplation.

Neodeskriptivism

Neodeskriptivism, riktning inom nyare moralfilosofi som gentemot den av den logiska positivismen inspirerade emotivismen och den framför allt av Richard Hare hävdade preskriptivismen hävdar att de etiska utsagorna har ett konkret, deskriptivt innehåll, grundat i människans eller det mänskliga samhällets natur. Man anknyter därvid ofta till Aristoteles. Till riktningens förespråkare hör bl.a. Elizabeth Anscombe, Philippa Foot och Alasdair MacIntyre.

Antiintellektualism

Antiintellektualism, misstro mot människors möjlighet att med förståndets hjälp, med sakliga resonemang och vetenskapliga metoder finna lösningar på teoretiska och praktiska problem. Misstron kan stegras till öppen fientlighet, och den kan gälla större eller mindre delar av den mänskliga verksamhetssfären. I denna mening betyder antiintellektualism ungefär detsamma som irrationalism, ett ord som dock förknippas mera med utformade läror om hur människan på annat sätt än genom förnuftet skall komma till insikt.

Hypersplenism

Hypersplenism, tillstånd med en av någon anledning (leversjukdom, blodsjukdom m.m.) förstorad mjälte (splenomegali) tillsammans med lågt antal celler (erytrocyter, leukocyter och trombocyter) i blodet. Hypersplenism beror på en ökad anrikning av blodets celler i mjälten. Vanligen sker en kompensatoriskt ökad produktion av blodceller i benmärgen. Ibland är det nödvändigt att avlägsna mjälten för att få blodvärdena normala och ta bort eventuella symtom (trötthet, infektions- och blödningsbenägenhet).

Neoplasticism

Neoplasticism, nonfigurativ, plangeometrisk konstriktning som främst företräddes av De Stijl i Nederländerna på 1910- och 20-talen men även utövade ett betydande inflytande i andra länder. Riktningens främsta företrädare var Theo van Doesburg och Piet Mondrian. Den senare var den egentlige upphovsmannen och skaparen av termen, vilken visar på den centrala avsikten att föra tillbaka tredimensionella volymer till bildens ytplan, som uppfattades som det primära plastiska elementet. Mondrian var starkt inspirerad av filosofen M.H.J. Schoenmaekers mystiska och transcendenta idéer.

Uniformism

Uniformism eller uniformitarianism, geologisk teori enligt vilken jordytan, bergarterna och organismerna formats och utvecklats, och alltjämt formas och utvecklas, endast av de slags naturprocesser som fortfarande är i verksamhet. Uniformismen antar vidare att de geologiska processerna har ett långsamt, uniformt skeende, i motsats till katastrofläror (se katastrofism), som utgår från att hastiga och fullständigt ödeläggande händelser inträffat ett flertal gånger under jordens historia.

Panenteism

Panenteism (av pan-, grek. en 'i' och theos 'gud'). Medan panteismen lär att allt är gudomligt, dvs. att Gud och världsalltet är ett och detsamma, är panenteism mindre reduktionistisk och hävdar att allt annat verkligt är i Gud, men att Gud är något därutöver. Panenteism har i modern tid hävdats främst inom processteologin.

Voluntarism

Voluntarism är en åskådning som tillskriver viljan den ledande funktionen i själslivet. Under medeltiden möter vi en voluntarism som i Augustinus efterföljd innebär att både kunskapen och det etiska handlandet primärt anses bestämda av viljan. Bl.a. Duns Scotus och Bonaventura företräder en sådan voluntarism, medan andra, främst Thomas av Aquino, räknar med intellektets primat. Martin Luther företräder en bibliskt förankrad voluntarism: hela människans inriktning bestäms av en inre, fördold vilja, präglad av arvsynden, förvandlad genom Kristustron.

Kannibalism

Med kannibalism menar vi oftast den som kan förekomma bland människor eller djurarter. Utöver det förekommer även kannibalism i astronomiska diskussioner bland galaxer.

Kannibalism, (av sp. caníbal, caríbal, till Caniba, Carib, av Columbus anförda namn på indianer på Cuba och Haiti, vilka troddes vara människoätare) förtärande av hela eller delar av individen av den egna arten.

Eklekticism

Eklekticism (av grek. eklektiko_s, eg. 'utväljande', till ekle_ga 'utvälja'), egenskapen hos vissa läror, konstriktningar o.d. att vara tillkomna genom osjälvständigt sammanförande av element från skilda håll. Inom filosofin används ordet bl.a. om en metodologi som innebär att man genom att välja ut enstaka tankar och idéer från olika filosofiska system formulerar en sammansatt lära eller teori, i stället för att utifrån en självständig grundprincip skapa ett eget system.

Materialism

Materialism (en bildning till senlat. materia_lis 'materiell', 'världslig'), filosofisk åskådning enligt vilken materien är det enda verkliga. Materialismen har en lång historia inom västerlandets tänkande. Under antiken företräddes den av tänkare som Demokritos och Epikuros, enligt vilka världen består av atomer och tomrum. Även själen, ja till och med gudarna, ansågs bestå av atomer, uppfattade som små, odelbara materiepartiklar. En materialism av epikureiskt slag förkunnas också i Lucretius lärodikt "De rerum natura".

Botulism

Botulism, livshotande förgiftning som orsakas av toxiner bildade av bakterien Clostri'dium botuli'num. Ett sådant toxin, ett nervgift, är ett av de starkaste gifter man känner till och verksamt även när det tas in via mag–tarmkanalen. Det ger upphov till dubbelseende, sväljningsbesvär och andningsförlamning. Den senare kräver respiratorvård. Bakterierna är sporbärande, och giftet kan bildas i otillräckligt "konserverade" livsmedel, t.ex. vid klassisk s.k. korvförgiftning. Bakterien har stor utbredning i naturen och kan finnas på växter, i honung och även hos fiskar i vissa svenska vatten.

Luftembolism

Luftembolism, luftblåsor i blodomloppet. Luften kan komma in i vensystemet bl.a. i samband med stick- eller skärskador på halsen eller i skulderregionen. Viss risk för luftembolism kan även finnas vid intravenös vätsketillförsel under tryck. Luften förs med blodströmmen till hjärtat och bildar en blockerande luftblåsa i den högra kammaren eller fortsätter till lungartären. Därmed hindras blodflödet i det lilla kretsloppet (lungkretsloppet) och döden kan inträda inom loppet av sekunder. Ca 60 ml luft i blodomloppet kan vara dödande för en vuxen person.