Om ismer

Ordet radikalism kommer från ordet radikal vilket är en person eller rörelse som arbetar för omfattande reformer och omdaningar av samhället i fråga om kulturella och politiska förhållanden. Ordet används ofta som synonym till reformivrig eller vänstersinnad. Även om radikal med tiden mest kommit att förknippas med ytterlighetsideologier på den så kallade höger–vänster-skalan så har radikalism även kommit att betyda en inställning i frihetsfrågor som inte alltid är förknippad med höger eller vänster, utan snarare den politiska mitten.

Anarkafeminism, feministisk riktning som har sitt ursprung i anarkismen och dess uppror mot alla statliga system. Den spelade en viktig roll i 1970-talets feminism, där protesten mot männens organisatoriska förtryck av kvinnor ledde till smågruppsbildningar, individualism och systematiskt antihierarkiska organisationsformer. En tidig förgrundsfigur var Emma Goldman. 

Nythomism, filosofisk riktning uppkommen i slutet av 1800-talet som – främst inom den romersk-katolska kyrkans ram och med dess uttalade stöd – sökte visa att de bärande tankarna hos Thomas av Aquino hade relevans för den nutida filosofins frågeställningar och att man på deras grund kunde bygga upp ett övertygande filosofiskt system. Bland de många framstående företrädarna kan nämnas dels de mer filosofihistoriskt inriktade Martin Grabmann, Étienne Gilson och F.C. Copleston, dels de mer probleminriktade Jacques Maritain och Joseph Maréchal.

Skanism, skånsk språkegenhet i ett språkligt sammanhang som annars inte är regionalt präglat. Om uttryck av typen påg 'pojke', rälig 'otäck' förekommer t.ex. i ordinär tidningsprosa eller i skönlitterär text är de alltså skanismer.

Arkeomagnetism, magnetisk datering, studiet av den permanenta magnetism som tegel och keramik får vid bränningen. Magnetismen bärs av olika järnoxider, vanligen mineralen hematit och magnetit. Styrkan och riktningen hos denna magnetism är stabil och bestäms av jordens magnetfält. Genom att göra mätningar på orienterade prov av lämpligt material och olika ålder får man information om variationer i jordens magnetfält under olika tider, den sekulära magnetiska variationen.

Geomagnetism, beteckning för fenomen som sammanhänger med det magnetiska fält som observeras vid jordytan och i den jordnära rymden. Jordens magnetfält liknar ytligt sett fältet av en magnetisk dipol i jordens inre, där dipolens axel avviker ca 11,5° från jordens rotationsaxel. Fältlinjerna är riktade mot jorden på norra halvklotet och ifrån jorden på södra halvklotet. På jordytan kommer en magnetiserad kompassnål att inrikta sig längs den horisontella komponenten av det geomagnetiska fältet, alltså peka ungefär mot norr.

Fascism, i första hand en italiensk politisk rörelse, grundad och ledd av diktatorn Benito Mussolini, i vidare bemärkelse också benämning på besläktade riktningar i olika länder, främst under mellankrigstiden och andra världskriget. Liknande senare rörelser betecknas stundom som neofascistiska. Försök har gjorts att skapa ett allmänt fascismbegrepp, under vilket alla de nämnda rörelserna, särskilt den tyska nazismen, skulle kunna inordnas. I kommunistiskt språkbruk har ordet fascism sålunda konsekvent brukats i denna generella betydelse.

Könsdimorfism, olikheter i utseende och beteende mellan hanar och honor av samma art. I extrema fall kan hanarna vara mindre utvecklade och leva som parasiter på honorna, men vanligen är de större och starkare. Hos vissa arter utvecklar hanarna iögonfallande prydnader, som praktdräkt hos fåglar och hornkronor hos hjortdjur. Polygama arter, där konkurrensen mellan hanarna är hård, visar mer utpräglad könsdimorfism än monogama arter. Hos människan bidrar sekundära könskaraktärer som behåring, röstläge och fettansättning till könsdimorfismen.

Hermetism, idétradition som utgår från de hermetiska skrifterna och bygger på främst nyplatonskt tankegods. Hermetismen var mest inflytelserik under renässansen, men hermetiska motiv har även senare spelat en roll, särskilt under romantiken. Hermetismen rymmer olika teman: det besjälade universum; korrespondensen mellan himmel och jord, Gud och människa; krafterna i naturen som människan kan lära sig behärska; kaos och mörker som källor till liv.

Alevism är en religiös inriktning, främst representerad i Turkiet.

Majoriteten av yazdanisterna är aleviter. 30 procent av alla aleviter är kurder, 65 procent är turkar och 5 procent är arabisktalande. Aleviternas kärnområde är Tunceliprovinsen (tidigare känd som Dersim) och 60 procent av talarna av det nordvästliga kurdiska litteraturspråket dimili (zaza) är aleviter.

Nyfeminism, ursprungligen en sammanfattande benämning på riktningarna inom 1970-talets nya kvinnorörelse. Numera används benämningen ibland för att beteckna 1980- och 90-talens postmoderna feminism.

Fursteabsolutism, benämning på den starka furstemakt som präglade många europeiska stater under 1500-, 1600- och 1700-talen.

Arkaism, ålderdomligt drag som bevarats i språket, t.ex. i stående uttryck som dagsens sanning (dagsens är en äldre genitivform av dagen) eller i en dialekt, t.ex. den bevarade böjningen av substantiv i tre eller fyra kasus i vissa dalmål; även om ålderdomliga uttrycksformer som valts av en författare som medvetet stildrag, t.ex. hos Fröding Klunkom, Welam Welamsson (klunkom är första person pluralis av imperativ: 'låt oss klunka').

Tropism kan delas in under både biologi och litteraturvetenskapen

Imaginism, rysk poetisk rörelse som framträdde 1918 under inflytande av italiensk futurism och engelsk imagism. Den leddes av Vadim Sjersjenevitj (1893–1942) och dess mest berömde medlem var Jesenin. I gruppens manifest underströks att den enda riktiga poetiska metoden var att "visa livet genom bilder och deras rytm". Viktiga slagord var "poesi utan verb" och "katalog av bilder". Imaginismen var ett extremt inslag i tidens poetiska debatt. Dess betydelse upphörde sedan Jesenin lämnat gruppen 1924.

Kollektivism, åskådning som sätter de gemensamma intressena före de enskilda individernas. Termen förbinds främst med socialistiska strävanden att centralt kontrollera samhällets resurser av olika slag, särskilt på det ekonomiska området. Den har flitigt använts i Europa sedan den första socialistiska internationalens kongress i Basel 1869. Från början förknippades den inte som senare med statssocialism utan skulle beteckna samarbete på gräsrotsnivå mellan konsumenter och producenter.

Gillesocialism, socialistisk idériktning som utformades i Storbritannien i början av 1900-talet av medlemmar av Fabian Society, ursprungligen av A.R. Orage och senare vidareutvecklad av främst G.D.H. Cole. Den förespråkar en form av decentraliserad produktionsordning genom lokala, arbetarkontrollerade gillen. Varje gille bör innesluta alla som är sysselsatta i en bestämd industri eller bransch, från direktören till tjänstemän och arbetare. Industriell självstyrelse betonas och arbetarkontroll genom fackföreningar förordas framför statsdrift.

Behaviorism, en skolbildning inom psykologin som lanserades av amerikanen John B. Watson i början av 1900-talet. Watsons s.k. klassiska behaviorism var ett extremt uttryck för en mekanistisk och fysikalistisk uppfattning om psykologins studieområde och vetenskapsteori. Enligt denna uppfattning var medvetandet omöjligt att studera vetenskapligt, och psykologin borde inriktas mot ett studium av det objektivt observerbara beteendet hos människor och djur. Detta beteende sågs som ett svar (respons) på en yttre påverkan (stimulus).

Narcissism (ty. Narzissismus), psykoanalytiskt begrepp, härlett från myten om den av självkärlek besatte Narkissos. Narcissism beskriver hur självet tidigt i utvecklingen normalt laddas med libido (kärleksdrift). Freud kallade detta primär narcissism (motsvarande spegelstadiet hos Lacan). Sedermera förmår barnet också ladda de inre bilderna av andra med libido och uppnår normalt en balans mellan narcissistisk libido och objektlibido.

Socialdarwinism, en överföring av Darwins biologiska teori om kampen för överlevnad och det naturliga urvalet på samhället. Samhällen tänks som levande organismer vilka utvecklas evolutionistiskt. Utvecklingen drivs framåt av konkurrensen mellan individer, etniska grupper, klasser, raser eller samhällen i kamp för överlevnad och makt, en kamp som ofta anses vara ytterst grundad i människans biologi, eller som en kombination av individuell egoism och marknadsekonomi.

Socialliberalism, åsiktsriktning inom liberalismen som starkare betonar det allmännas ansvar för de svagaste och sämst ställda. I den klassiska liberalismens tankevärld inskränks statens roll till att uppehålla statsmakten och garantera den fria marknadens funktionsmöjligheter. I delvis motsats härtill hävdar socialliberalismen att staten också har ett ansvar för människors välbefinnande och att social- och arbetsmarknadspolitik därför är viktiga inslag i en liberal politik. Dessa idéer skisserades ursprungligen av J.S.

Fenomenalism kan delas in inom onotologi och som kunskapsteorin.

Fenomenalism (ontologin)

Uppfattningen att det enda som existerar är fenomenen, varmed vanligen förstås de psykiska fenomenen, medvetandeinnehållen. Ibland tänker man sig dock att fenomenen i vissa kombinationer är att betrakta som fysiska, i andra som psykiska.

Fenomenalism (kunskapsteorin)

Åsikten att det enda om vilket vi kan uppnå (empirisk) kunskap är fenomenen (=det i medvetandet givna), ofta fattade i motsättning till noumen eller ting i sig.

Ekvilibrism (av latinets aequilibrium, "jämvikt") är konsten att balansera.

En synonym till ekvilibrist är virtuos vilket leder till att begreppet i överförd bemärkelse även används för andra typer av skicklighet, till exempel utövande av musik. Men främst används ordet om balanskonster som att "gå på lina" eller så kallad cykelakrobatik, utövad av "konstcyklister". Den som sysslar med ekvilibrism är ofta en cirkusartist.

Katedersocialism, ursprungligen ett öknamn på en riktning inom den tyska nationalekonomin under 1800-talets tre sista decennier. Katedersocialismen sammanfaller i stort sett med den yngre historiska skolan. Katedersocialisterna var borgerliga socialreformatorer som använde pressen och de akademiska lärostolarna för att föra fram sitt budskap till allmänheten. De kritiserade å ena sidan manchesterliberalismen, som dominerade den ekonomiska journalistiken, men tog å andra sidan avstånd från den allt mer inflytelserika marxismen och socialdemokratin.

Neomarxism, samhällsekonomisk inriktning som utvecklades under 1960-talet av främst Paul A. Baran och Paul M. Sweezy. Neomarxismen avviker från den klassiska och ortodoxa marxismen genom att inte basera sig på arbetsvärdeteorin och genom att betona kapitalismens roll i den fortsatta underutvecklingen av länderna i tredje världen. Dessutom ställde sig neomarxisterna kritiska till Sovjetunionen och övergav uppfattningen att industriarbetarklassen skulle vara den ledande revolutionära klassen.