Om ismer

Humanism som filosofi

Ordet radikalism kommer från ordet radikal vilket är en person eller rörelse som arbetar för omfattande reformer och omdaningar av samhället i fråga om kulturella och politiska förhållanden. Ordet används ofta som synonym till reformivrig eller vänstersinnad. Även om radikal med tiden mest kommit att förknippas med ytterlighetsideologier på den så kallade höger–vänster-skalan så har radikalism även kommit att betyda en inställning i frihetsfrågor som inte alltid är förknippad med höger eller vänster, utan snarare den politiska mitten.

Pennalism, systematiskt kamratförtryck, främst vid högre utbildningsanstalter, som utmärks av att äldre eller starkare elever skadar eller kränker yngre genom fysiskt våld eller hot om våld och av att de starkare tilltvingar sig fördelar. Förr var råa och kränkande former av pennalism vanliga vid universitet och militära skolor. Företeelsen stöddes ofta av skolledningen då den ansågs ha en fostrande och härdande betydelse. När ett socialt system, t.ex. en skola, accepterar denna form av aggressivt handlande, kan svagare individer tillfogas betydande lidande.

Kommunalism är ett decentraliserat organisatoriskt system med grund i självständiga mindre samhällen, vanligen direktdemokratiskt styrda kommuner, ibland med kommunism även om det inte är fullt kompatibelt eftersom kommunalism inte är ett ekonomiskt system utan organisatoriskt.

Lysenkoism kallades en sovjetisk kampanj mot genetik och genetiker. Kampanjen, som inleddes under mitten av 1930-talet avblåstes inte helt förrän under 1960-talet.

Benämningen lysenkoism kommer av den sovjetiske forskaren Trofim Denisovitj Lysenko. I sin pseudovetenskapligt-vetenskapsteoretiska betydelse kallas det bakomliggande fenomenet även mitjurinism. Termen lysenkoism är dock den vedertagna när en pejorativ term för pseudovetenskap söks.

Tjugotalsklassicism är en sedan ca 1950 använd benämning på en övervägande nordisk strömning inom arkitektur och konsthantverk, framträdande från början av 1910-talet till ca 1930.

Lungembolism, sjukdom som orsakas av en eller flera blodproppar vilka efter passagen av högra hjärthalvan fastnar i lungartärerna. Större proppar kan vara omedelbart dödande, mindre kan ge övergående blodhosta (hemoptys) samt andnöd, ofta med lungsäcksretning.

Hermetism, idétradition som utgår från de hermetiska skrifterna och bygger på främst nyplatonskt tankegods. Hermetismen var mest inflytelserik under renässansen, men hermetiska motiv har även senare spelat en roll, särskilt under romantiken. Hermetismen rymmer olika teman: det besjälade universum; korrespondensen mellan himmel och jord, Gud och människa; krafterna i naturen som människan kan lära sig behärska; kaos och mörker som källor till liv.

Tropism kan delas in under både biologi och litteraturvetenskapen

Parallellismen kan delas in i tre områden:

Parallellism som ett stilgrepp

Parallellism, stilgrepp som innebär att en tanke upprepas och varieras i två eller flera på varandra följande, likformigt byggda språkled. Parallellism är vanlig i den gamla epiken, t.ex. Kalevala, men har också blivit ett viktigt grepp i modern, fri vers. I Gamla Testamentets poesi är tvåledad parallellism (parallellismus membrorum) ett grundelement och har tagits upp av poeter som Whitman, Claudel och Saint-John Perse. Även barockskalderna använde parallellism med stark verkan.

Könsdimorfism, olikheter i utseende och beteende mellan hanar och honor av samma art. I extrema fall kan hanarna vara mindre utvecklade och leva som parasiter på honorna, men vanligen är de större och starkare. Hos vissa arter utvecklar hanarna iögonfallande prydnader, som praktdräkt hos fåglar och hornkronor hos hjortdjur. Polygama arter, där konkurrensen mellan hanarna är hård, visar mer utpräglad könsdimorfism än monogama arter. Hos människan bidrar sekundära könskaraktärer som behåring, röstläge och fettansättning till könsdimorfismen.

Fursteabsolutism, benämning på den starka furstemakt som präglade många europeiska stater under 1500-, 1600- och 1700-talen.

Nyfeminism, ursprungligen en sammanfattande benämning på riktningarna inom 1970-talets nya kvinnorörelse. Numera används benämningen ibland för att beteckna 1980- och 90-talens postmoderna feminism.

Mutism (fr. mutisme, av muet 'stum', av likabetydande lat. mutus), stumhet, totalt eller partiellt bortfall av spontant tal och svar vid försök till samtal. Mutism har ofta psykiska orsaker, och sjukliga processer kan varken påvisas centralt eller perifert i talapparaten. Mutism förekommer bl.a. som konversionssymtom, som hämningssymtom vid melankolisk depression, som uttryck för negativism eller spärrning vid kataton schizofreni och som följd av hallucinationer och vanföreställningar vid paranoida tillstånd.

Geomagnetism, beteckning för fenomen som sammanhänger med det magnetiska fält som observeras vid jordytan och i den jordnära rymden. Jordens magnetfält liknar ytligt sett fältet av en magnetisk dipol i jordens inre, där dipolens axel avviker ca 11,5° från jordens rotationsaxel. Fältlinjerna är riktade mot jorden på norra halvklotet och ifrån jorden på södra halvklotet. På jordytan kommer en magnetiserad kompassnål att inrikta sig längs den horisontella komponenten av det geomagnetiska fältet, alltså peka ungefär mot norr.

Imaginism, rysk poetisk rörelse som framträdde 1918 under inflytande av italiensk futurism och engelsk imagism. Den leddes av Vadim Sjersjenevitj (1893–1942) och dess mest berömde medlem var Jesenin. I gruppens manifest underströks att den enda riktiga poetiska metoden var att "visa livet genom bilder och deras rytm". Viktiga slagord var "poesi utan verb" och "katalog av bilder". Imaginismen var ett extremt inslag i tidens poetiska debatt. Dess betydelse upphörde sedan Jesenin lämnat gruppen 1924.

Katedersocialism, ursprungligen ett öknamn på en riktning inom den tyska nationalekonomin under 1800-talets tre sista decennier. Katedersocialismen sammanfaller i stort sett med den yngre historiska skolan. Katedersocialisterna var borgerliga socialreformatorer som använde pressen och de akademiska lärostolarna för att föra fram sitt budskap till allmänheten. De kritiserade å ena sidan manchesterliberalismen, som dominerade den ekonomiska journalistiken, men tog å andra sidan avstånd från den allt mer inflytelserika marxismen och socialdemokratin.

Fasettkubism, benämning på kubismen i dess tidigaste skede.

Ekvilibrism (av latinets aequilibrium, "jämvikt") är konsten att balansera.

En synonym till ekvilibrist är virtuos vilket leder till att begreppet i överförd bemärkelse även används för andra typer av skicklighet, till exempel utövande av musik. Men främst används ordet om balanskonster som att "gå på lina" eller så kallad cykelakrobatik, utövad av "konstcyklister". Den som sysslar med ekvilibrism är ofta en cirkusartist.

Skanism, skånsk språkegenhet i ett språkligt sammanhang som annars inte är regionalt präglat. Om uttryck av typen påg 'pojke', rälig 'otäck' förekommer t.ex. i ordinär tidningsprosa eller i skönlitterär text är de alltså skanismer.

Arkeomagnetism, magnetisk datering, studiet av den permanenta magnetism som tegel och keramik får vid bränningen. Magnetismen bärs av olika järnoxider, vanligen mineralen hematit och magnetit. Styrkan och riktningen hos denna magnetism är stabil och bestäms av jordens magnetfält. Genom att göra mätningar på orienterade prov av lämpligt material och olika ålder får man information om variationer i jordens magnetfält under olika tider, den sekulära magnetiska variationen.

Socialliberalism, åsiktsriktning inom liberalismen som starkare betonar det allmännas ansvar för de svagaste och sämst ställda. I den klassiska liberalismens tankevärld inskränks statens roll till att uppehålla statsmakten och garantera den fria marknadens funktionsmöjligheter. I delvis motsats härtill hävdar socialliberalismen att staten också har ett ansvar för människors välbefinnande och att social- och arbetsmarknadspolitik därför är viktiga inslag i en liberal politik. Dessa idéer skisserades ursprungligen av J.S.

Arkaism, ålderdomligt drag som bevarats i språket, t.ex. i stående uttryck som dagsens sanning (dagsens är en äldre genitivform av dagen) eller i en dialekt, t.ex. den bevarade böjningen av substantiv i tre eller fyra kasus i vissa dalmål; även om ålderdomliga uttrycksformer som valts av en författare som medvetet stildrag, t.ex. hos Fröding Klunkom, Welam Welamsson (klunkom är första person pluralis av imperativ: 'låt oss klunka').

Kollektivism, åskådning som sätter de gemensamma intressena före de enskilda individernas. Termen förbinds främst med socialistiska strävanden att centralt kontrollera samhällets resurser av olika slag, särskilt på det ekonomiska området. Den har flitigt använts i Europa sedan den första socialistiska internationalens kongress i Basel 1869. Från början förknippades den inte som senare med statssocialism utan skulle beteckna samarbete på gräsrotsnivå mellan konsumenter och producenter.

Socialdarwinism, en överföring av Darwins biologiska teori om kampen för överlevnad och det naturliga urvalet på samhället. Samhällen tänks som levande organismer vilka utvecklas evolutionistiskt. Utvecklingen drivs framåt av konkurrensen mellan individer, etniska grupper, klasser, raser eller samhällen i kamp för överlevnad och makt, en kamp som ofta anses vara ytterst grundad i människans biologi, eller som en kombination av individuell egoism och marknadsekonomi.