Om ismer

Ordet ismer skall ses som ett samlingsnamn för Ism, ett suffix som vanligtvis indikerar en lära, idériktning eller trosinrikting. Undantag till detta finns förstås och mängden ismer är många. På sidan ismer.se försöker vi samla så många som möjligt av dem.

Här listar vi de 25 mest lästa ismerna, om du söker någon annan kan du besöka vår sida Ismer A till Ö.

Ekvilibrism

Ekvilibrism (av latinets aequilibrium, "jämvikt") är konsten att balansera.

En synonym till ekvilibrist är virtuos vilket leder till att begreppet i överförd bemärkelse även används för andra typer av skicklighet, till exempel utövande av musik. Men främst används ordet om balanskonster som att "gå på lina" eller så kallad cykelakrobatik, utövad av "konstcyklister". Den som sysslar med ekvilibrism är ofta en cirkusartist.

Arkeomagnetism

Arkeomagnetism, magnetisk datering, studiet av den permanenta magnetism som tegel och keramik får vid bränningen. Magnetismen bärs av olika järnoxider, vanligen mineralen hematit och magnetit. Styrkan och riktningen hos denna magnetism är stabil och bestäms av jordens magnetfält. Genom att göra mätningar på orienterade prov av lämpligt material och olika ålder får man information om variationer i jordens magnetfält under olika tider, den sekulära magnetiska variationen.

Mutism

Mutism (fr. mutisme, av muet 'stum', av likabetydande lat. mutus), stumhet, totalt eller partiellt bortfall av spontant tal och svar vid försök till samtal. Mutism har ofta psykiska orsaker, och sjukliga processer kan varken påvisas centralt eller perifert i talapparaten. Mutism förekommer bl.a. som konversionssymtom, som hämningssymtom vid melankolisk depression, som uttryck för negativism eller spärrning vid kataton schizofreni och som följd av hallucinationer och vanföreställningar vid paranoida tillstånd.

Arkaism

Arkaism, ålderdomligt drag som bevarats i språket, t.ex. i stående uttryck som dagsens sanning (dagsens är en äldre genitivform av dagen) eller i en dialekt, t.ex. den bevarade böjningen av substantiv i tre eller fyra kasus i vissa dalmål; även om ålderdomliga uttrycksformer som valts av en författare som medvetet stildrag, t.ex. hos Fröding Klunkom, Welam Welamsson (klunkom är första person pluralis av imperativ: 'låt oss klunka').

Animism

Animism, föreställningen om andar av samma immateriella slag som själen. Den omfattar dels tron på fritt svävande andar, dels tron på andar i tingen. Enligt E.B. Tylor, vars teorier dominerade den religionsvetenskapliga debatten under de sista decennierna av 1800-talet, är denna andetro modellerad efter själstron. Tylor tänkte sig en utveckling av gudstron från själar hos människor, djur och träd till andar i tingen, fria andar, gudamakter och gudar (med högsta väsendet som slutmål).

Basalmetabolism

Basalmetabolism, BMB, energiförbrukningen i kroppen under maximal vila. Denna betingas av cellernas basala behov för syntes, katabolism, tillväxt, regeneration samt temperaturreglering, och den är starkt kopplad till den totala cellmassan utom fettvävnaden. Bestämning av basalmetabolismen genom mätning av syrgasförbrukningen var förr en vanlig metod för att påvisa störningar i sköldkörtelns funktion.

Imaginism

Imaginism, rysk poetisk rörelse som framträdde 1918 under inflytande av italiensk futurism och engelsk imagism. Den leddes av Vadim Sjersjenevitj (1893–1942) och dess mest berömde medlem var Jesenin. I gruppens manifest underströks att den enda riktiga poetiska metoden var att "visa livet genom bilder och deras rytm". Viktiga slagord var "poesi utan verb" och "katalog av bilder". Imaginismen var ett extremt inslag i tidens poetiska debatt. Dess betydelse upphörde sedan Jesenin lämnat gruppen 1924.

Neomarxism

Neomarxism, samhällsekonomisk inriktning som utvecklades under 1960-talet av främst Paul A. Baran och Paul M. Sweezy. Neomarxismen avviker från den klassiska och ortodoxa marxismen genom att inte basera sig på arbetsvärdeteorin och genom att betona kapitalismens roll i den fortsatta underutvecklingen av länderna i tredje världen. Dessutom ställde sig neomarxisterna kritiska till Sovjetunionen och övergav uppfattningen att industriarbetarklassen skulle vara den ledande revolutionära klassen.

Socialdarwinism

Socialdarwinism, en överföring av Darwins biologiska teori om kampen för överlevnad och det naturliga urvalet på samhället. Samhällen tänks som levande organismer vilka utvecklas evolutionistiskt. Utvecklingen drivs framåt av konkurrensen mellan individer, etniska grupper, klasser, raser eller samhällen i kamp för överlevnad och makt, en kamp som ofta anses vara ytterst grundad i människans biologi, eller som en kombination av individuell egoism och marknadsekonomi.

Behaviorism

Behaviorism, en skolbildning inom psykologin som lanserades av amerikanen John B. Watson i början av 1900-talet. Watsons s.k. klassiska behaviorism var ett extremt uttryck för en mekanistisk och fysikalistisk uppfattning om psykologins studieområde och vetenskapsteori. Enligt denna uppfattning var medvetandet omöjligt att studera vetenskapligt, och psykologin borde inriktas mot ett studium av det objektivt observerbara beteendet hos människor och djur. Detta beteende sågs som ett svar (respons) på en yttre påverkan (stimulus).

Unanimism

Unanimism är en litterär doktrin som lär att författare främst skall uttrycka ett kollektivt medvetande, dvs. det individuella själstillståndet får träda tillbaka. Ledande representant var Jules Romains, som bl.a. i romanform i denna anda gav en bild av 1900-talets första decennier i Frankrike. Unanimismen var ett slags humanistisk mystik som i första hand syftade till en själslig omdaning av samhället, dock inte genom något gudomligt ingripande utan genom människors samarbete.

Determinism

Determinism, filosofisk ståndpunkt enligt vilken allt som sker sker med nödvändighet, helt bestämt av förutgående orsaker eller andra redan givna villkor. Deterministiska uppfattningar utvecklades redan under antiken och har haft stor utbredning såväl under antiken som under nyare tid. I en form av determinism tänker man sig att allt är bestämt av ödet eller av en gudomlig kraft, och man talar då om fatalism. En annan form av determinism utgår i stället från en föreställning om naturens lagbundenhet, enligt vilken inget sker utan orsak, av ren slump.

Neoplasticism

Neoplasticism, nonfigurativ, plangeometrisk konstriktning som främst företräddes av De Stijl i Nederländerna på 1910- och 20-talen men även utövade ett betydande inflytande i andra länder. Riktningens främsta företrädare var Theo van Doesburg och Piet Mondrian. Den senare var den egentlige upphovsmannen och skaparen av termen, vilken visar på den centrala avsikten att föra tillbaka tredimensionella volymer till bildens ytplan, som uppfattades som det primära plastiska elementet. Mondrian var starkt inspirerad av filosofen M.H.J. Schoenmaekers mystiska och transcendenta idéer.

Eudemonism

Eudaimonism (av grek. eudaimonia 'lycka', 'lyckligt tillstånd'), eudemonism, filosofisk åsikt enligt vilken det yttersta målet är – eller bör vara – lyckan. Olika tänkare har haft olika uppfattning om vari lycka består och om den rätta vägen att uppnå den. Enligt somliga består den i njutning på kortare eller längre sikt och i mer eller mindre förfinad form ("hedonism").

Orientalism

Orientalism (av "oriental"), inflytande av orientaliska språk på inhemskt språk; men förr ett efterliknande i västerlandet av Orientens kultur och föreställingsvärld, eller orientaliskt präglade estetiska ideal. I akademiska sammanhang kunde "orientalist" tidigare avse någon som forskade på Asiens, i första hand Mellanösterns, språk, historia eller kultur, men har allt sedan begreppet "Orienten" kritiserats, ersatts med andra benämningar ("iranist", "arabist", "islamolog" etc).

Narcissism

Narcissism (ty. Narzissismus), psykoanalytiskt begrepp, härlett från myten om den av självkärlek besatte Narkissos. Narcissism beskriver hur självet tidigt i utvecklingen normalt laddas med libido (kärleksdrift). Freud kallade detta primär narcissism (motsvarande spegelstadiet hos Lacan). Sedermera förmår barnet också ladda de inre bilderna av andra med libido och uppnår normalt en balans mellan narcissistisk libido och objektlibido.

Euphuism

Euphuism [ju:fju:-] (efter titelfiguren i John Lylys "Euphues. The Anatomy of Wit", 1578, och "Euphues and his England", 1580), en manieristisk stil, kännetecknad av komplicerad syntax, spetsfundiga ordlekar, överlastade bilder, antiteser och parallellismer stödda av allitterationer. E. påverkade en rad författare under elisabetansk tid men blev också snart utsatt för kritik. I Shakespeares tidiga dramer finns inslag av euphuism men också parodi på stilen, t.ex. i "Love's Labour's Lost" (1598; "Kärt besvär förgäves").

Atonalism

Atonal musik är en musikgenre där musikens grundtoner har en underordnad betydelse.

Den atonala musiken växte fram under åren före första världskriget med Arnold Schönberg och den s.k. nya Wienskolan i spetsen. Under det föregående seklet hade harmoniken hos musiken blivit allt mer komplicerad och allt färre kompositörer följde det traditionella tonartssystemet. Schönberg brukar nämnas som den som först formaliserade denna nya frihet och som gav den ett teoretiskt ramverk i form av tolvtonstekniken.

Aktualism

Aktualism, inom geologin använd beteckning för en vetenskaplig metod som söker förklara händelserna i jordens historiska utveckling utifrån de naturprocesser som är verksamma i nutiden – sammanfattat i uttrycket "nutiden är nyckeln till det förgångna". Bland tidiga aktualister kan nämnas J. Hutton, L. von Buch, C. Prevost, G.P. Scrope och C. Lyell. Aktualism anges ibland, felaktigt, vara en synonym till uniformism. Även om aktualismen utgår från aktuella processer, utesluter den inte att andra typer av processer kan ha varit verksamma tidigare.

Världsfederalism

Världsfederalism är en idépolitisk åsikt enligt vilken en global union med federalt statsskick bör skapas. Till denna union skall varje nation avstå en del av sin nationella suveränitet. Endast på detta sätt anses det vara möjligt att åstadkomma bestående fred mellan folken. Genom en global rättsordning skall mellanfolkliga konflikter lösas på fredlig väg. Världslag skall stiftas av ett demokratiskt valt världsparlament och skall kunna hävdas genom en global fredsstyrka eller världspolis.

Eklekticism

Eklekticism (av grek. eklektiko_s, eg. 'utväljande', till ekle_ga 'utvälja'), egenskapen hos vissa läror, konstriktningar o.d. att vara tillkomna genom osjälvständigt sammanförande av element från skilda håll. Inom filosofin används ordet bl.a. om en metodologi som innebär att man genom att välja ut enstaka tankar och idéer från olika filosofiska system formulerar en sammansatt lära eller teori, i stället för att utifrån en självständig grundprincip skapa ett eget system.