Om ismer

Begreppsrealism, filosofisk ståndpunkt.

Diskbänksrealism, namn på socialt engagerade skildringar ur vardagslivet, främst använt i filmkritiken om brittisk film vid slutet av 1950-talet och början på 1960-talet. Proteströrelsen Free Cinema angrep de glättade filmerna, och Tony Richardson, Lindsay Anderson m.fl. skapade i stället fränt uppriktiga verk, ofta i samarbete med litteraturens "arga unga män". Så bygger t.ex. Richardsons film "Se dig om i vrede" (1959) på John Osbornes genombrottsdrama "Look back in Anger" (1956). "Lördagskväll och söndagsmorgon" (1960) av Karel Reisz tillhör riktningens mer berömda filmer.

Fideism, en teologisk eller filosofisk uppfattning enligt vilken religiös tro inte kan underbyggas med argument av något slag. Tron uppfattas som en så grundläggande utgångspunkt för den religiösa läran att den inte behöver motiveras eller förankras genom hänvisning till något utanför trons egen värld. Många olika typer av teologi har betecknats som fideistiska i 1800- och 1900-talens teologiska diskussion; ibland har termen använts i nedsättande mening.

Atonal musik är en musikgenre där musikens grundtoner har en underordnad betydelse.

Den atonala musiken växte fram under åren före första världskriget med Arnold Schönberg och den s.k. nya Wienskolan i spetsen. Under det föregående seklet hade harmoniken hos musiken blivit allt mer komplicerad och allt färre kompositörer följde det traditionella tonartssystemet. Schönberg brukar nämnas som den som först formaliserade denna nya frihet och som gav den ett teoretiskt ramverk i form av tolvtonstekniken.

Eudaimonism (av grek. eudaimonia 'lycka', 'lyckligt tillstånd'), eudemonism, filosofisk åsikt enligt vilken det yttersta målet är – eller bör vara – lyckan. Olika tänkare har haft olika uppfattning om vari lycka består och om den rätta vägen att uppnå den. Enligt somliga består den i njutning på kortare eller längre sikt och i mer eller mindre förfinad form ("hedonism").

Henoteism, benämning på en gudsföreställning som betonar att en gud är helt dominant, även om också andra gudar existerar.

Parlamentarism, styrelse genom en regering som stöds eller åtminstone tolereras av parlamentet (folkrepresentationen). Begreppet har sitt ursprung i Storbritannien. Det är en av de konstitutionella huvudtyperna inom demokratiska statsskick, vid sidan av presidentstyrelse, med en stark, folkvald president, och direkt styrelse genom folkrepresentationen. En styrelse som domineras av en av dessa former kan också innehålla element av de andra. Frankrike under Femte republiken och Finland är exempel på kombinationer av parlamentarisk och presidentiell styrelse.

Basalmetabolism, BMB, energiförbrukningen i kroppen under maximal vila. Denna betingas av cellernas basala behov för syntes, katabolism, tillväxt, regeneration samt temperaturreglering, och den är starkt kopplad till den totala cellmassan utom fettvävnaden. Bestämning av basalmetabolismen genom mätning av syrgasförbrukningen var förr en vanlig metod för att påvisa störningar i sköldkörtelns funktion.

Pandeism (av grekiska pan "allt" och latin deus "gud"), är inom religionsfilosofi en kombination av panteism (uppfattningen att hela naturen, världen eller universum är besjälat av ett gudomligt väsen, som inte är något mer än detta) och deism (Gud, som skapat världen, men inte längre ingriper i världens gång).

Rättspositivism, rättsfilosofisk uppfattning som utgår från att rättsreglerna är bindande och skall följas även om de är orättvisa. I Storbritannien har rättspositivismen förespråkats av bl.a. Jeremy Bentham, John Austin och Herbert Hart. Enligt österrikaren Hans Kelsen är ett lands författning bindande därför att juristerna i sin argumentationspraxis tar för givet att den skall följas. Ett praktiskt argument för rättspositivism är att den främjar rättssäkerhet, ett motargument att den underlättar en godtycklig maktutövning.

Voluntarism är en åskådning som tillskriver viljan den ledande funktionen i själslivet. Under medeltiden möter vi en voluntarism som i Augustinus efterföljd innebär att både kunskapen och det etiska handlandet primärt anses bestämda av viljan. Bl.a. Duns Scotus och Bonaventura företräder en sådan voluntarism, medan andra, främst Thomas av Aquino, räknar med intellektets primat. Martin Luther företräder en bibliskt förankrad voluntarism: hela människans inriktning bestäms av en inre, fördold vilja, präglad av arvsynden, förvandlad genom Kristustron.

Instrumentalism, inom filosofin och vetenskapsteorin åsikten att de vetenskapliga begreppen inte står för något verkligt existerande utan bara är tankeinstrument för att vi skall kunna fatta bättre beslut och göra säkrare förutsägelser. Teoretiska termer som "neutrino", "inflation" och "tvångsneuros" refererar enligt instrumentalismen inte till delar av verkligheten utan är bara användbara fiktioner med vilkas hjälp erfarenheten kan organiseras på ett systematiskt och ändamålsenligt sätt.

Fasettkubism, benämning på kubismen i dess tidigaste skede.

Animism, föreställningen om andar av samma immateriella slag som själen. Den omfattar dels tron på fritt svävande andar, dels tron på andar i tingen. Enligt E.B. Tylor, vars teorier dominerade den religionsvetenskapliga debatten under de sista decennierna av 1800-talet, är denna andetro modellerad efter själstron. Tylor tänkte sig en utveckling av gudstron från själar hos människor, djur och träd till andar i tingen, fria andar, gudamakter och gudar (med högsta väsendet som slutmål).

Djurrättsaktivism eller djuraktivism är en typ av politisk aktivism för djurs rättigheter.

Djurrättsaktivism kan innebära flygbladsutdelning, fredliga demonstrationer, lobbyism och andra lagliga åsiktsyttringar, men kan även innebära och olagliga manifestationer och aktioner, med attentat mot pälsfarmer, mejerier, laboratorier med djurförsök med mera. Djurrättsaktivismen är till stora delar en utomparlamentarisk rörelse.Organisationer som Förbundet Djurens Rätt arbetar med till exempel flygblad och opinionsbildning, samt påverkan av politiker.

Antisemitism, term som präglades 1879 av den tyske agitatorn Wilhelm Marr för att beteckna de då aktuella judefientliga kampanjerna. Ordet kom snart att beteckna fientlighet mot judar och judendom över huvud.

Universalismen är ett filosofiskt och teologiskt begrepp som vissa idéer har universell tillämpning eller tillämplighet. Ett grupp som kallar sig universalister kan betona universella principer som finns i det flesta religioner och accepterar andra på ett inkluderande sätt. Den är centrerat på tron på en universell försoning mellan mänskligheten och det gudomliga. Inslag av universalism återfinns inom flera världsreligioner, bl.a. kristendom, islam, bahai, hinduism, buddhism.

Världsfederalism är en idépolitisk åsikt enligt vilken en global union med federalt statsskick bör skapas. Till denna union skall varje nation avstå en del av sin nationella suveränitet. Endast på detta sätt anses det vara möjligt att åstadkomma bestående fred mellan folken. Genom en global rättsordning skall mellanfolkliga konflikter lösas på fredlig väg. Världslag skall stiftas av ett demokratiskt valt världsparlament och skall kunna hävdas genom en global fredsstyrka eller världspolis.

Thomism, teologisk och filosofisk riktning som utgår från Thomas av Aquino, i tur och ordning som försvar av, kommentarer till och från 1800-talet som tillämpningar av hans lära och metod på samtida frågor (se nythomism). Thomas skapade på 1200-talet en inflytelserik syntes av grekisk filosofi och kristen teologi med många särpräglade drag. Efter betydande stridigheter anbefalldes slutligen Thomas lära av påven Johannes XXII samtidigt med att Thomas kanoniserades 1323.

Neoplasticism, nonfigurativ, plangeometrisk konstriktning som främst företräddes av De Stijl i Nederländerna på 1910- och 20-talen men även utövade ett betydande inflytande i andra länder. Riktningens främsta företrädare var Theo van Doesburg och Piet Mondrian. Den senare var den egentlige upphovsmannen och skaparen av termen, vilken visar på den centrala avsikten att föra tillbaka tredimensionella volymer till bildens ytplan, som uppfattades som det primära plastiska elementet. Mondrian var starkt inspirerad av filosofen M.H.J. Schoenmaekers mystiska och transcendenta idéer.

Wienklassicism är en musikalisk stilbenämning på de gemensamma dragen hos Haydn, Mozart och Beethoven (ibland även Schubert), alla verksamma i Wien. Stilen har uppfattats som en renodling och fulländning av klassicismens ideal (jämför med klassicism), och termen har ofta något oegentligt generaliserats till att beteckna hela den musikhistoriska epoken mellan barock och romantik. I trängre mening omfattar stilen perioden fr.o.m. Haydns verk från slutet av 1770-talet t.o.m. verken från Beethovens mellanperiod (ca 1815).

Häckningsparasitism, beteendet hos vissa fågelarter att lägga ägg i andras fåglars bon. Det naturliga urvalet gynnar de individer som producerar störst mängd avkomlingar av bästa kvalitet, räknat över individens hela livstid. Ett sätt är att på andra individer av den egna arten eller av annan art vältra över så mycket som möjligt av de ansträngningar och risktagningar som ofrånkomligen uppstår i samband med fortplantningen. Intraspecifik häckningsparasitism (inom en art) förekommer hos t.ex.

Unanimism är en litterär doktrin som lär att författare främst skall uttrycka ett kollektivt medvetande, dvs. det individuella själstillståndet får träda tillbaka. Ledande representant var Jules Romains, som bl.a. i romanform i denna anda gav en bild av 1900-talets första decennier i Frankrike. Unanimismen var ett slags humanistisk mystik som i första hand syftade till en själslig omdaning av samhället, dock inte genom något gudomligt ingripande utan genom människors samarbete.

Kulturimperialism, benämning på en form av imperialism utöver militär övermakt och ekonomisk exploatering. Under kolonialismen etablerades i afrikanska och asiatiska kolonier utbildnings- och mediesystem som kopior av kolonialmakternas. Kulturimperialismen utgår från att västerländsk kultur är överlägsen andra länders inhemska kulturer. Termen används ibland också för att markera bristande förståelse och respekt inför en inhemsk befolknings kultur. Kulturimperialism avser i dag ofta den påverkan som bl.a.

Cloisonism, målningssätt, typiskt för syntetismen, vilket utmärks av att bilden indelas i enhetliga färgfält genom en sammanhängande och starkt betonad, målad kontur. C. utvecklades omkring 1887–88 i Pont-Aven av Paul Gauguin och Émile Bernard, med inspiration bl.a. från kyrkornas glasmåleri från 1500–1600-talen, där färgstarka glasstycken hålls samman och kontureras av blyfalsar (spröjsar).