Ordet ismer skall ses som ett samlingsnamn för Ism, ett suffix som vanligtvis indikerar en lära, idériktning eller trosinrikting. Undantag till detta finns förstås och mängden ismer är många. På sidan ismer.se försöker vi samla så många som möjligt av dem.
Här listar vi de 25 mest lästa ismerna, om du söker någon annan kan du besöka vår sida Ismer A till Ö.
Våg–partikeldualism är ett fysikaliskt begrepp. Av Heisenbergs obestämdhetsrelation framgår att egenskaper som är förknippade med vår uppfattning om hur en partikel beter sig, t.ex. lokaliserbarhet i tid och rum, och vår uppfattning om vad som karakteriserar en våg, t.ex. upprepning i rum och tid, står i viss motsatsställning till varandra. Våg- och partikelegenskaper kan inte samtidigt bestämmas med godtycklig noggrannhet.
Eudaimonism (av grek. eudaimonia 'lycka', 'lyckligt tillstånd'), eudemonism, filosofisk åsikt enligt vilken det yttersta målet är – eller bör vara – lyckan. Olika tänkare har haft olika uppfattning om vari lycka består och om den rätta vägen att uppnå den. Enligt somliga består den i njutning på kortare eller längre sikt och i mer eller mindre förfinad form ("hedonism").
Häckningsparasitism, beteendet hos vissa fågelarter att lägga ägg i andras fåglars bon. Det naturliga urvalet gynnar de individer som producerar störst mängd avkomlingar av bästa kvalitet, räknat över individens hela livstid. Ett sätt är att på andra individer av den egna arten eller av annan art vältra över så mycket som möjligt av de ansträngningar och risktagningar som ofrånkomligen uppstår i samband med fortplantningen. Intraspecifik häckningsparasitism (inom en art) förekommer hos t.ex.
Holism, åsikt enligt vilken helheten är något mer än summan av delarna. Som logisk, metafysisk och kunskapsteoretisk uppfattning innebär holismen (hos t.ex. Hegel eller Bradley) att helheten är primär i förhållande till delarna och att delarna måste förstås utifrån helheten snarare än tvärtom (motsats: "logisk atomism"). Inom modern språkfilosofi har holistiska uppfattningar fått stor utbredning, särskilt efter Willard V.
Världsfederalism är en idépolitisk åsikt enligt vilken en global union med federalt statsskick bör skapas. Till denna union skall varje nation avstå en del av sin nationella suveränitet. Endast på detta sätt anses det vara möjligt att åstadkomma bestående fred mellan folken. Genom en global rättsordning skall mellanfolkliga konflikter lösas på fredlig väg. Världslag skall stiftas av ett demokratiskt valt världsparlament och skall kunna hävdas genom en global fredsstyrka eller världspolis.
Wienklassicism är en musikalisk stilbenämning på de gemensamma dragen hos Haydn, Mozart och Beethoven (ibland även Schubert), alla verksamma i Wien. Stilen har uppfattats som en renodling och fulländning av klassicismens ideal (jämför med klassicism), och termen har ofta något oegentligt generaliserats till att beteckna hela den musikhistoriska epoken mellan barock och romantik. I trängre mening omfattar stilen perioden fr.o.m. Haydns verk från slutet av 1770-talet t.o.m. verken från Beethovens mellanperiod (ca 1815).
Antisionism, negativ hållning till sionismen. Liksom det finns flera former av sionism tar sig antisionismen skilda uttryck. När sionismen tog form under 1800-talets två sista decennier, mötte den mycket starkt motstånd inom den etablerade judendomen i Europa. Men den historiska utvecklingen – den nazistiska judeutrotningen och upprättandet av den judiska staten Israel – gjorde sionismen till den ledande judiska hållningen. Betydande judiska grupper, såväl religiösa som sekulariserade, är dock antisionistiska.
Aftartodoketism, kallas en kristologisk ståndpunkt som uppkom cirka år 500, enligt vilken Kristus i sin mänsklighet inte kan vara av samma natur som vi utan har förvandlat sin mänskliga natur till att vara i överensstämmelse med den gudomliga.
Eklekticism (av grek. eklektiko_s, eg. 'utväljande', till ekle_ga 'utvälja'), egenskapen hos vissa läror, konstriktningar o.d. att vara tillkomna genom osjälvständigt sammanförande av element från skilda håll. Inom filosofin används ordet bl.a. om en metodologi som innebär att man genom att välja ut enstaka tankar och idéer från olika filosofiska system formulerar en sammansatt lära eller teori, i stället för att utifrån en självständig grundprincip skapa ett eget system.
Kulturimperialism, benämning på en form av imperialism utöver militär övermakt och ekonomisk exploatering. Under kolonialismen etablerades i afrikanska och asiatiska kolonier utbildnings- och mediesystem som kopior av kolonialmakternas. Kulturimperialismen utgår från att västerländsk kultur är överlägsen andra länders inhemska kulturer. Termen används ibland också för att markera bristande förståelse och respekt inför en inhemsk befolknings kultur. Kulturimperialism avser i dag ofta den påverkan som bl.a.
Pandeism (av grekiska pan "allt" och latin deus "gud"), är inom religionsfilosofi en kombination av panteism (uppfattningen att hela naturen, världen eller universum är besjälat av ett gudomligt väsen, som inte är något mer än detta) och deism (Gud, som skapat världen, men inte längre ingriper i världens gång).
Nordbuddhism, en (historiskt oegentlig) geografiskt betingad benämning på mahayana och närliggande riktningar inom buddhismen, såsom lamaismen och motsvarande kinesiska och japanska skolbildningar. Nordbuddhism skall främst ses i kontrast till den sydliga theravadabuddhismen.
Zurvanism (av Zurvan), zervanism, en religiös idéströmning som under vissa perioder (den parthiska och den tidiga sasanidiska, ca 250 f.Kr.–ca 550 e.Kr.) tycks ha dominerat den officiella teologin i det gamla Iran. Zurvanismen har sina rötter i äldre indoiranska spekulationer av panteistisk karaktär kring tiden och offret. Det utmärkande för zurvaniterna kommer till uttryck i deras egenartade skapelsemyt, som vi känner från armeniska och syriska kyrkofäders polemik. Enligt denna myt fanns i begynnelsen ingen annan än högguden Zurvan.
Albinism, ärftlig sjukdom med bristande bildning av pigment (melanin) i hud och hår. Huden är vit och håret vitt eller gult. Albinism ger synnedsättning, som sammanhänger med sjukligt förändrade synnervsbanor och pigmentbrist i ögat; blodkärlens röda färg döljs inte på normalt sätt av mörkt pigment, och pupillen förefaller röd. Det finns många former av albinism, och enbart ögat och synen kan vara drabbade.
Afroditism, outvecklade, missbildade könsorgan.
Instrumentalism, inom filosofin och vetenskapsteorin åsikten att de vetenskapliga begreppen inte står för något verkligt existerande utan bara är tankeinstrument för att vi skall kunna fatta bättre beslut och göra säkrare förutsägelser. Teoretiska termer som "neutrino", "inflation" och "tvångsneuros" refererar enligt instrumentalismen inte till delar av verkligheten utan är bara användbara fiktioner med vilkas hjälp erfarenheten kan organiseras på ett systematiskt och ändamålsenligt sätt.
Boparasitism, fortplantningsstrategi som innebär att en djurart utnyttjar en annan art och en annan arts bo för utveckling och uppfödning av sin avkomma. Arten kan aktivt söka upp värdartens bo och lägga sina ägg där. Bland arter som parasiterar i myrbon förekommer det också att myrorna själva bär hem parasiten som larv. Larven utsöndrar för myrorna välsmakande ämnen och betraktas därför som en välkommen gäst i myrboet. Gästen gör dock skada i boet genom att den äter av myrornas ägg och larver.
Få uppfinningar har revolutionerat människans liv på samma sätt som bilen. Att snabbt kunna förflytta sig, utan att behöva passa tidtabeller eller ta hänsyn till järnvägssträckningar, har under loppet av mindre än hundra år blivit en självklarhet för de flesta av oss. I början av 1900-talet var det bara ett fåtal ur överklassen som hade tillgång till bil, liksom en och annan sportig man med intresse för exklusiva tävlingsredskap.
Allmänt åsikten att filosofi och vetenskaper om människan skall ha sin grund i psykologin; mer extremt att psykologin är alla vetenskapers bas.
Inom samhällsvetenskapen den metodologiska ståndpunkten att alla sociala företeelser, t.ex. grupper och institutioner, bara kan förstås utifrån de psykologiska lagar som gäller individen.
Dimorfism, fenomenet att en organism eller ett organ förekommer i två former med olika utseende, morfer. Fjällräv, dvärgörn, leopard och björkmätare förekommer alla i två distinkta färgmorfer.
Synergism finns både inom biologi och teologin.
Synergism avser här synergi samverkan mellan två eller flera faktorer som, positivt eller negativt, påverkar en process på ett sådant sätt att den sammanlagda verkan av faktorerna blir större än summan av verkningarna av faktorerna var för sig (potentiering). Exempelvis kan den tillväxtstimulerande verkan av växthormonerna auxin och gibberellin tillsammans vara större än summan av de stimuleringar som auxin och gibberellin ger var för sig.
Divisionism, pointillism, målningssätt som utvecklades inom neoimpressionismen främst av George Seurat. Divisionismen hade som utgångspunkt impressionismens (Monets) sätt att lägga färgen på duken i korta, åtskilda "komma"-streck utan att låta den blandas på duken. Den innebar en systematisering, där ofta rena grundfärger i stark kontrast lades i punkter invid varandra, så att de vid betraktande på avstånd tycktes smälta samman till blandningar, men ändå bibehöll sin klang och kunde få en vibrerande verkan.
Panhypopituitarism (nylat. panhypopituitarismus, av pan- och hypopituitarism), detsamma som hypofysinsufficiens.
Akine'tisk mutism, ett kroniskt tillstånd som brukar bero på en blödning i hjärnstammen. Patienten förefaller vaken men talar inte och kan inte röra sig, därför att hjärnans utgående bansystem för tal och muskelrörelser är avbrutna. Sinnesintrycken når hjärnan och det föreligger medveten psykisk aktivitet, att döma av EEG. Patienterna kräver omfattande kontinuerlig vård. Liknande övergående tillstånd kan uppstå vid ökat tryck inuti skallen. Akinetisk mutism skall inte förväxlas med hjärndöd.
Adoptianism, föreställningen att människan Jesus är ett slags "adoptivson" till Gud. En tidig variant möter man redan på 190-talet (Theodotos av Bysans; avsikten var att slå vakt om Guds enhet). I första hand förknippas adoptianismen dock med biskopen Elipandus av Toledo vid 700-talets slut (avsikten var nu att betona Jesu sanna mänsklighet). Detta ledde till adoptianska striden, som slutade med att adoptianismen förkastades av påven och en rad frankiska provinssynoder.
