Om ismer

Ordet ismer skall ses som ett samlingsnamn för Ism, ett suffix som vanligtvis indikerar en lära, idériktning eller trosinrikting. Undantag till detta finns förstås och mängden ismer är många. På sidan ismer.se försöker vi samla så många som möjligt av dem.

Här listar vi de 25 mest lästa ismerna, om du söker någon annan kan du besöka vår sida Ismer A till Ö.

Kolorism

Kolorism (ytterst av lat. co'lor 'färg'), dominans i ett måleri av en aktiv och med stor konsekvens avvägd färgverkan. Färgen är i detta sammanhang ett sinnligt uttrycksmedel, utöver att den kan bidra till att göra ett motiv igenkännligt eller naturlikt. Man talar gärna om kolorism i samband med starka, klara färger med stor kontrastverkan, som hos Delacroix och Matisse.

Naturdeterminism

Naturdeterminism, föreställningen att det finns ett strängt kausalt samband mellan ett områdes natur och dess ekonomiska, politiska och kulturella liv. Det är en allmän iakttagelse, vidsträckt kommenterad i vetenskaplig och annan litteratur sedan antiken, att mänsklig verksamhet varierar med naturförhållandena, inte minst klimatet (jfr klimatteori). Bland idéns tidiga talesmän märks Montesquieu, Buffon och i viss mån Herder. När kulturforskningen kring sekelskiftet började systematisera sitt material framträdde forskare som med få reservationer hävdade en naturdeterminism i sina teorier.

Endemism

Endemism (av grek. endmios 'inhemsk'), förekomst inom ett enda område av en växt- eller djurart (även högre eller lägre enhet, såsom familj, släkte eller underart); denna sägs då vara endemisk för området i fråga. Arten kan antingen ha uppkommit i området (ur tidigare anmödrar) och sedan inte spritts vidare eller ha dött ut i alla andra områden. Reliktendemer är arter vilkas anmödrar haft en vidare utbredning, t.ex. tuataran på öar intill Nya Zeeland eller ginkgoträdet i Kina.

Rättspositivism

Rättspositivism, rättsfilosofisk uppfattning som utgår från att rättsreglerna är bindande och skall följas även om de är orättvisa. I Storbritannien har rättspositivismen förespråkats av bl.a. Jeremy Bentham, John Austin och Herbert Hart. Enligt österrikaren Hans Kelsen är ett lands författning bindande därför att juristerna i sin argumentationspraxis tar för givet att den skall följas. Ett praktiskt argument för rättspositivism är att den främjar rättssäkerhet, ett motargument att den underlättar en godtycklig maktutövning.

Kulturmaterialism

Kulturmaterialism, teoretisk specialinriktning inom den kulturekologiska antropologin, vars främste företrädare är amerikanen Marvin Harris. Det grundläggande antagandet är att samhällets teknologi och ekonomiska system är bestämmande för kulturens utformning i stort, och att mänskliga kulturer förändras och utvecklas p.g.a. befolkningstryck, som nödvändiggör ny teknologi för att åstadkomma ökad födoproduktion.

Feminism

Feminism, var ursprungligen ett nedsättande ord; feminist var en person som inte anpassat sitt beteende till de förhärskande könskonventionerna. Ordet lanserades som benämning på kvinnosakskamp vid den internationella kvinnokonferensen i Paris 1892. I Sverige introducerade Frida Steenhoff termen i föredraget "Feminismens moral" 1903, men det var först i samband med den nya kvinnorörelsen under 1970-talet som den kom i allmänt bruk. Feminism betecknade i Sverige länge en radikalare hållning än t.ex. kvinnosakskamp och jämställdhetspolitik.

Konventionalism

Konventionalism (av konventionell).

Konventionalism inom vetenskapsfilosofi

I vetenskapsfilosofin: uppfattningen att vetenskapliga lagar och teorier inte är sanna eller falska utan konventioner som forskarna väljer bland olika möjliga sätt att beskriva världen. Liksom beträffande konventioner i allmänhet finns det bättre och sämre val. Enligt konventionalismen bör den teori väljas som ger den enklaste och kraftfullaste förklaringen av fenomenen. Konventionalismen formulerades först av Poincaré men finns exempelvis också i Machs och Duhems arbeten.

Monarkism

Monarkism är en ideologisk inställning som föredrar och förespråkar monarkin som statsskick, framför exempelvis republiken. Monarkister har historiskt sett används främst av anhängare av en konstitutionell monarki, medan rojalister stött ett absolutistisk monarki. Idag används mera sällan den skillnaden.

I många republiker i Europa finns miljontals monarkister. T.ex. är 19% av tyskarna för en monarki, stödet är särskilt starkt bland yngre (18-24 år).

Fotorealism

Fotorealism, superrealism, hyperrealism, konst som i sin exakta verklighetsåtergivning gör intryck av att vara fotografi. Fotorealismen, som har sina rötter i popkonsten, florerade framför allt i USA på 1960- och 1970-talen. I vissa fall utfördes målningarna ovanpå ett fotografi som kopierats på en specialpreparerad duk. Malcolm Morley, en av de första fotorealisterna, utgick från fyrfärgsreproduktioner av fotografier; hans målningar påminner om bilder i resebroschyrer. I Sverige arbetade bl.a.

Hypokorism

Hypokorism, smeknamn, (oftast) bildat av ett officiellt namn genom att detta eller en del därav utgör avledningsbas och får i tillägg ett suffix: Sigge av namn på Sig-, Bibbi av Birgit, Lunkan av Lundkvist etc. Sådana bildningar kallas även – ibland oegentligt – kortnamn. Termen hypokorism används stundom även för andra ord än personnamn, t.ex. Teknis för Tekniska högskolan, sosse för socialdemokrat. Utmärkande för hypokorismerna är konsonantfördubblingen.

Zenbuddhism

Zenbuddhism är en japansk buddhistisk skola med rötter hos den indiske mahayanamunken Bodhidharma (senare hälften av 400-talet eller början av 500-talet) och en till Kina införd speciell meditationsteknik, chan (jap. zen). Den första japanska zenskolan, Rinzai-zenskolan, grundades i slutet av 1100-talet av Eisai, men dess lära var känd redan från 600-talet. Det var främst bland den japanska militären som Rinzai-zenskolan fick anhängare.

Ortostatism

Ortostatism (nylat. orthostatismus, av orto- och grek. stato_s 'stående'), medicinsk term för oförmåga att hålla blodtrycket tillräckligt högt vid uppresning från liggande till stående ställning eller under långvarigt stillastående i upprätt ställning. I sådana situationer tenderar blodet att p.g.a. tyngdkraften omfördelas från kroppens övre till dess nedre delar. Detta kan leda till att hjärnan tillförs för lite blod, och resultatet kan bli svimning. Normalt motverkas denna ogynnsamma omfördelning av blodet genom att blodkärlen i nedre kroppshalvan drar ihop sig vid uppresning resp.

Neodarwinism

Neodarwinism, nydarwinism, utvecklingsläran såsom den uppfattas efter upptäckten av genernas och kromosomernas struktur och funktion. Neodarwinismen bekräftar Darwins idéer om naturligt urval som evolutionens drivande mekanism men kan bättre förklara uppkomsten av den genetiska variation på vilken urvalet verkar.

Materialism

Materialism (en bildning till senlat. materia_lis 'materiell', 'världslig'), filosofisk åskådning enligt vilken materien är det enda verkliga. Materialismen har en lång historia inom västerlandets tänkande. Under antiken företräddes den av tänkare som Demokritos och Epikuros, enligt vilka världen består av atomer och tomrum. Även själen, ja till och med gudarna, ansågs bestå av atomer, uppfattade som små, odelbara materiepartiklar. En materialism av epikureiskt slag förkunnas också i Lucretius lärodikt "De rerum natura".

Vevmekanism

Vevmekanism avser en mekanisk anordning där en vev (vevarm och vevtapp) via en vevstake omvandlar rotations- eller vridningsrörelse till rätlinjig rörelse eller omvänt. Rörelsetypen kallas vevrörelse och förekommer i t.ex. kolvmaskiner (motorer, kompressorer, pumpar), excenterpressar och stenkrossar.

Ateism

Ateism, åsikten att det inte finns någon gud. Ateismens mera exakta innebörd kan vara t.ex. att satsen "det finns en gud" är falsk, eller att satser om Gud är meningslösa. Dess många utformningar hör samman med de olika gudsbegreppen. Man skiljer mellan ateism och agnosticism, tanken att man inte kan veta om det finns någon Gud.

Epifenomenalism

Epifenomenalism, filosofisk teori om medvetandets natur. Teorin hävdar att medvetandet är ett epifenomen (en overksam bieffekt) till hjärnans fysikaliska aktiviteter. De mentala upplevelserna orsakas av hjärnans verksamhet, men det är bara illusion att medvetandet kan påverka de fysikaliska processerna. Medvetandet liknas vid en skugga till kroppen som följer dess rörelser men som inte på något sätt kan styra den. Teorin förfäktades framför allt av Thomas H. Huxley.

Härdningsmekanism

Härdningsmekanism, fenomen som höjer hållfasthet och hårdhet hos material genom att hos metalliska material förhindra dislokationernas förflyttning och hos plaster försvåra rörelsen hos polymerkedjor. De fyra klassiska härdningsmekanismerna för metalliska material är lösningshärdning (tillsats av legeringselement i fast lösning), minskning av kristallkornens storlek, urskiljning av fina partiklar (mindre än 1310"7 m) samt ökning av dislokationstätheten genom kallbearbetning. Hos polymera material utnyttjas t.ex.

Pietism

Pietism, väckelse- och förnyelserörelse som uppstod inom den tyska lutherdomen; puritanismen var dess motsvarighet i den engelskspråkiga världen. I opposition mot ortodoxin framhöll pietismen betydelsen av lekmannaaktivitet och böne- och bibelstudiegemenskap i konventiklar. Till dess förutsättningar hörde tankar från den medeltida mystiken, som levde kvar även inom den evangeliska kristenheten. Sitt genombrott fick pietismen genom Philipp Jacob Spener.

Kommunism

Kommunism (fr. communisme, ytterst av lat. commu'nis 'gemensam'), benämning på en rad besläktade idéer om att egendomen bör vara gemensam eller åtminstone jämnt fördelad i samhället. I marxistisk-leninistisk teori betecknar termen det slutstadium i mänsklighetens utveckling, då klasser och utsugning har upphört och produktionsresultatet fördelas till alla efter behov. Liksom de flesta andra moderna beteckningar på politiska ideologier är kommunism som politisk etikett ett barn av 1800-talet. Idéer av snarlikt innehåll förekommer emellertid långt tidigare i historien.

Antropomorfism

Antropomorfism, föreställningen att en gudom, en demon eller något annat icke mänskligt väsen har människoliknande gestalt (fysisk antropomorfism) eller människoliknande själsliv (psykisk antropomorfism), t.ex. när fablernas djur talar som människor. Antropomorfism kallas det också när vi antar att djurens beteenden styrs av motiv liknande människans, något som kritiseras i modern etologi.

Akademism

Akademism, är den stil inom måleri och skulptur som undervisades och uppmuntrades av olika europeiska akademier och universitet på 1700 och 1800-talet . Karakteristiskt för den akademiska konsten är en utpräglad perfektionistisk stil, idealiserande realism och framställning av historiska eller mytologiska motiv.I slutet av 1800-talet uppstod nya rörelser inom konsten såsom impressionism. Konstakademierna tog avstånd från dessa, vilket fick till följd att akademisk konst idag allmänt har en negativ klang av konservatism och fantasilöshet.

Nihilism

Nihilism (ty. Nihilismus, av lat. nihil 'ingenting'), ståndpunkt som förnekar existensen av något, vanligen värden. Det finns två former av denna värdeförnekelse. Den ena är en värderingsneutral uppfattning om värderingars funktion, vilken säger att värderingar är uttryck för vilje- eller känsloattityder och ingenting som beskriver verkligheten, eftersom det inte finns några objektiva värden som skulle kunna göra sådana beskrivningar sanna. En sådan värdenihilism förknippas i svenskt kulturliv främst med Axel Hägerström och hans efterföljare Ingemar Hedenius.