Om ismer

Syntetism, inom bildkonst gestaltningstendens med inriktning på enhetlig sammanfattning av konturer och färgfält till tydliga, dekorativa enheter. Termen myntades i förhållande till en specifik utveckling inom premodernismen, med Gauguins och Émile Bernards samt den efterföljande Pont-Aven-kretsens arbeten 1888–90. Dessas syntetism utmärktes framför allt av en fast, rytmisk och ofta starkt markerad konturlinje och hela färgfält – ofta med starka och klara färger – mellan konturerna. Det finns ofta en viss karaktär av jugendstil i deras linjerytmer.

Ekonomism är ett begrepp sammansatt av ekonomi samt det samlande begreppet -ism för skolbildning eller trosriktning. Det används numera i nedsättande syfte när hushållningsaspekter tas med i bedömningen inför olika beslut i samhället. Ofta besvaras och avfärdas ekonomiska argument med att det bortser från andra aspekter, som har lika stort eller högre värde än de som kan värderas i monetära termer.

Dogmatism, accepterandet av eller fasthållandet vid en viss tes eller uppfattning utan tillräcklig grund eller kritisk prövning. I sin moderna betydelse går uttrycket tillbaka till Kant, som med dogmatism avsåg en filosofi utan föregående kunskapsteoretisk prövning, dvs. tanken att man kunde komma till kunskap inom metafysiken utan hjälp av kritik av det rena förnuftet. Dogmatism uppstår enligt Kant genom att man på ett otillåtet sätt utvidgar bruket av förstånds- och förnuftsbegreppen från ett kritiskt analytiskt till ett metafysiskt.

Gnosticism, en religiös dualistisk rörelse för vilken gnosis är en nödvändig förutsättning för frälsning. "Gnosticism" används ofta som samlande namn för vissa rörelser som växte fram huvudsakligen inom kristendomen under århundradena närmast efter Kr.f. Troligt är dock att förkristen gnosticism funnits, i varje fall "gnostiskt" klimat och "gnostiskt" språkbruk. Frågan om gnosticismens bakgrund är alltså inte löst. Gnosticismen har vissa likheter med buddhismen men måste ha vuxit fram i en miljö där judendomen, kanske i avvikande form, spelat en roll.

Tillstånd där könskörtlarna är av det ena könet och de yttre könsdelarna av det andra könet. En kvinnlig pseudohermafrodit har äggstockar, men de yttre könsdelarna är utvecklade i manlig riktning. Orsaken är överproduktion av manliga könshormoner hos fostret p.g.a. en ärftligt betingad enzymdefekt. En manlig pseudohermafrodit har testiklar, men den manliga könsutvecklingen är bristfällig p.g.a. defekt bildning eller verkan av testosteron under fosterlivet. Pseudohermafroditism förekommer också hos djur, särskilt hos svin och get.

Kommensalism (av fr. commensal/medeltidslat. commensa'lis, av lat. com-, se kon-, och mensa'lis 'som hör till ett bord', av me'nsa 'bord'), form av samlevnad mellan två organismer tillhörande olika arter där den ena parten drar fördel av förhållandet medan den andra inte alls påverkas.

Thatcherism är ett samlingsnamn för den politik som bedrevs av Margaret Thatcher under hennes tid som premiärminister i Storbritannien från 1979 till 1990. Ideologiskt har Thatcher refererat till nationalekonomen Friedrich von Hayeks verk Frihetens grundvalar med orden "Det här är vad vi tror på".

Kontraktualism, samhällsfilosofi formulerad av bl.a. Herbert Spencer, enligt vilken det moderna samhället primärt är grundat på kontrakt, dvs. överenskommelser som individer gör för att lättare kunna tillgodose gemensamma intressen. Den samhälleliga ordningen har skapats genom individers fria val att samarbeta. Kontraktualismen, med dess betoning av den förnuftiga människan, spelade en viktig emancipatorisk roll för bourgeoisin i dess frigörelse från de feodala skrankorna. Som filosofi om moderna institutioners uppkomst har den blivit kritiserad av bl.a. Durkheim.

Baptism, internationell protestantisk samfunds- och församlingsrörelse. Barndopet avvisas, och det hävdas att enbart människor som bekänner personlig tro på Kristus bör döpas. Dopet sker genom nedsänkning i vatten. Det förekommer två tolkningar av dopets innebörd, en renodlat reformert (dopet som symbolisk bekännelsehandling) och en mera allmänkyrklig (dopet som ett sakrament). Den döpte blir genom dopet medlem av en troendeförsamling. Baptismen hävdar den lokala församlingens rätt till frihet från statlig och kyrklig överhöghet.

Konstitutionalism (av konstitution), statsskick i vilket gränserna mellan de olika statsorganens (statschef, regering, parlament etc.) befogenheter har dragits upp genom bestämda regler eller konstitutionell praxis.

Historicism, dels den anglosaxiska formen för historism, dels i speciell betydelse historiefilosofiska försök att förutsäga framtiden med hjälp av deterministiska utvecklingsteorier, t.ex. hos Hegel och Marx, starkt kritiserade av Friedrich von Hayek och Karl Popper.

Inom konst- och arkitekturhistorien betraktas historicism i regel som skilt från begreppet i dess filosofiska bemärkelse. Det avser här istället betydelsen av det ökade historiska medvetandet under 1800-talet, som medförde ett ökat intresse för historisk ämnen och stilar.

Polymorfism, mångformighet, fenomenet att individerna i en population förekommer i två eller fler tydligt skilda former, morfer, med olika utseenden eller fysiologiska egenskaper. Jfr dimorfism. Även t.ex. organ, proteiner och gener kan vara polymorfa. De olika morferna kan vara framkallade av miljön men beror vanligen på att generna för de polymorfa egenskaperna finns i olika versioner, s.k. alleler. Så har t.ex. olika individer av arten trädgårdssnäcka olika grundfärg och 0–5 mörka band.

Fariseism var en religiös riktning bland judarna i århundradena kring vår tideräknings början. Fariseerna betonade att hela det judiska folket skulle vara ett Guds folk och följa renhetslagarna. Bland fariséerna fördes livliga diskussioner om lagarnas betydelse, och det fanns en vilja att mildra dem, när de uppfattades som omöjliga att efterleva eller alltför stränga. Man ville dock hitta argument i Tanach för dessa tolkningar.

Naturdeterminism, föreställningen att det finns ett strängt kausalt samband mellan ett områdes natur och dess ekonomiska, politiska och kulturella liv. Det är en allmän iakttagelse, vidsträckt kommenterad i vetenskaplig och annan litteratur sedan antiken, att mänsklig verksamhet varierar med naturförhållandena, inte minst klimatet (jfr klimatteori). Bland idéns tidiga talesmän märks Montesquieu, Buffon och i viss mån Herder. När kulturforskningen kring sekelskiftet började systematisera sitt material framträdde forskare som med få reservationer hävdade en naturdeterminism i sina teorier.

Kolorism (ytterst av lat. co'lor 'färg'), dominans i ett måleri av en aktiv och med stor konsekvens avvägd färgverkan. Färgen är i detta sammanhang ett sinnligt uttrycksmedel, utöver att den kan bidra till att göra ett motiv igenkännligt eller naturlikt. Man talar gärna om kolorism i samband med starka, klara färger med stor kontrastverkan, som hos Delacroix och Matisse.

Värdeobjektivism är en teori som hävdar att det finns objektiva värden eller att värdeomdömen kan vara sanna och som samtidigt hävdar att värdeomdömen inte bara handlar om människors attityder.

Sikhism är en indisk monoteistisk religion, som grundlagts genom tio guruers förkunnelse och organisatoriska verksamhet under 1500–1600-talen. Läran vilar på den heliga skriften "Adi Granth". Sikhismens ursprungsområde är landet kring Indusflodens övre lopp (Punjab). I dag finns dess viktigaste fäste i den indiska delstaten Punjab, vars befolkningsmajoritet är sikher. Där, i Amritsar, ligger också sikhismens religiösa centrum, Gyllene templet Amritsar. Sikherna utgör ca 7 % av Delhis invånare, av Indiens totala befolkning ca 2 %. Betydande grupper finns i Storbritannien, USA och Canada.

Absolutism, filosofisk ståndpunkt som antar att det finns sanningar eller värden som är oberoende av människors kunskap eller värderingar och därför är eviga och oföränderliga. Motsatsen är relativism.

Absolutism, total avhållsamhet från bruk av alkohol, eller den riktning inom nykterhetsrörelsen som förordar sådan för sina medlemmar.

Orfism, orfisk kubism, term lanserad av Apollinaire 1912–13 som benämning på en modernistisk konstriktning med Robert Delaunay som upphovsman. Apollinaire uppfattade orfismen som en rörelse inom kubismen och kopplade ihop den även med andra konstnärer som Sonia Delaunay, Duchamp, Picabia, Léger och Frank Kupka. Robert Delaunay var primärt intresserad av att undersöka färgernas förhållande till varandra enligt Chevreuls lagar om "simultana färgkontraster", och termen simultanism användes synonymt med orfism.

Likhetsfeminism, riktning inom feminismen som betonar att män och kvinnor som individer är olika men på ett generellt och mänskligt plan, som samhällsmedborgare, lika. Riktningen, som har kommit att dominera svensk 1900-talspolitik, har blivit norm för kvinnorörelsens agerande och det feministiska tänkandet. En tidig svensk förespråkare var Carl Jonas Love Almqvist med romanen "Det går an" (1838). Den mest framträdande tänkaren under efterkrigstiden är Simone de Beauvoir.

Värdesubjektivism är en teori som hävdar att värdeomdömen är subjektiva i någon mening, t.ex. att de egentligen är beskrivningar av människors subjektiva reaktioner eller uttryck för sådana reaktioner.

Monarkism är en ideologisk inställning som föredrar och förespråkar monarkin som statsskick, framför exempelvis republiken. Monarkister har historiskt sett används främst av anhängare av en konstitutionell monarki, medan rojalister stött ett absolutistisk monarki. Idag används mera sällan den skillnaden.

I många republiker i Europa finns miljontals monarkister. T.ex. är 19% av tyskarna för en monarki, stödet är särskilt starkt bland yngre (18-24 år).

Konventionalism (av konventionell).

Konventionalism inom vetenskapsfilosofi

I vetenskapsfilosofin: uppfattningen att vetenskapliga lagar och teorier inte är sanna eller falska utan konventioner som forskarna väljer bland olika möjliga sätt att beskriva världen. Liksom beträffande konventioner i allmänhet finns det bättre och sämre val. Enligt konventionalismen bör den teori väljas som ger den enklaste och kraftfullaste förklaringen av fenomenen. Konventionalismen formulerades först av Poincaré men finns exempelvis också i Machs och Duhems arbeten.

Fallibilism, inom filosofin åsikten att misstag om vad som är sant aldrig kan uteslutas. Alla påståenden, även vetenskapliga, kan därför behöva korrigeras. Detta innebär inte ett förnekande av möjligheten till kunskap, dvs. ett försanthållande på goda grunder av sanna påståenden, men det är alltid möjligt att det vi på goda grunder tror är sant visar sig vara falskt. Åsikten, som inte bör förväxlas med den relativistiska tanken att det inte finns några (absoluta) sanningar, är i dag ganska allmänt omfattad. Termen är bl.a. förknippad med Charles S. Peirce och Karl Popper.

Kulturmaterialism, teoretisk specialinriktning inom den kulturekologiska antropologin, vars främste företrädare är amerikanen Marvin Harris. Det grundläggande antagandet är att samhällets teknologi och ekonomiska system är bestämmande för kulturens utformning i stort, och att mänskliga kulturer förändras och utvecklas p.g.a. befolkningstryck, som nödvändiggör ny teknologi för att åstadkomma ökad födoproduktion.