Om ismer

Korporativism (av senlat. corporati'vus, av lat. co'rporo 'göra till kropp', 'förse med kropp', av co_rpus 'kropp'), korporatism, dels en politisk åskådning, dels en benämning på faktiska egenskaper och tendenser i politiska system. Som åskådning präglas korporativismen av att den betonar individernas roller i yrkeslivet. Om näringslivets olika grenar sammansluts i korporationer och om korporationerna under statens ledning får förvalta gemensamma angelägenheter, anses det liberala samhällets planlöshet kunna undvikas.

Nymalthusianism, befolkningspolitisk rörelse med ursprung i The Malthusian League, ett sällskap bildat i London 1877 med efterföljare i Nederländerna och Tyskland följande årtionde. Den omedelbara bakgrunden var det samband man ansåg sig se mellan stora barnkullar och fattigdom. Utgående från den av Thomas Robert Malthus framlagda satsen att befolkningar tenderar att föröka sig snabbare än vad deras näringsunderlag kan bringas att växa tog nymalthusianerna det då radikala steget att förorda preventivmedel och började inrätta kliniker för rådgivning.

Imagism, en brittisk-amerikansk riktning inom den tidiga 1900-talspoesin. Med impulser bl.a. från T.E. Hulme definierade Ezra Pound, t.ex. i sin antologi "Des imagistes" (1915) riktlinjerna för en antiromantisk poesi – koncentrerad, exakt och inte vag eller höglitterär i ordval, med nya rytmer och stor frihet i ämnesval. En bild (image), bestämde han som det som i ett enda ögonblick ger ett intellektuellt och emotionellt helt. Liknande kriterier anlade Richard Aldington: poesin skulle vara "hård och klar". Till gruppen hörde bl.a. också Hilda Doolittle och senare Amy Lowell.

Swedenborgianism, uppkallad efter Emanuel Swedenborg (1688–1772), är en kristen rörelse med särskilt fokus på monoteism och vikten av de tio budorden.

Diffusionism, en riktning inom kultur- och socialantropologi, etnologi och folkloristik som lägger tonvikten på studiet av kulturelementens spridning. Begreppet diffusion lanserades på 1870-talet av E.B. Tylor som en av de möjliga förklaringarna till förekomsten av likartade kulturelement i skilda geografiska områden.

Yazdanismen (kurdiska yazdân, värdig att dyrkas) är en monoteistisk religion som har tagit till sig element från judendom, kristendom, islam och zoroastrism. Centralt står läran om den fallna ängeln som har förlåtits av Gud och som är föremål för dyrkan. Yazidierna kallar denne Melek Taus, påfågeln, och bilder av påfågeln användes i kulten.

Nazism (ty. Nazismus, av Nationalsozialismus), nationalsocialism, politisk rörelse och ideologi som utgjorde idémässig grund för det tyska nazistpartiet NSDAP (Nationalsozialistische Deutsche Arbeiterpartei) och dess maktperiod 1933–45. Som politisk strömning härstammade den nationella socialismen ursprungligen från gränsområden i Böhmen, där grupper bland de tyskspråkiga arbetarna med såväl tysk-nationell som socialistisk inriktning i början av 1900-talet förenades i Deutsche Arbeiterpartei.

Nestorianism är en riktning inom kristendomen.

Patriarken av Konstantinopel, Nestorius (cirka 381–451), som tillhörde den antiokenska skolan, gjorde en skarp åtskillnad mellan Kristi gudomliga och mänskliga natur, och menade att dessa hade existerat skilda från varandra i honom.

Jungfru Maria skulle därmed inte vara Gudaföderska (grekiska Theotokos) utan enbart Kristusföderska (grekiska Christotokos). Denna lära fördömdes på konciliet i Efesos 431 och Nestorios slutade sina dagar i egyptisk exil.

Stoicism är i filosofihistorien en åsiktsriktning inom grekisk och romersk filosofi. Dess anhängare kallas stoiker. Den stoiska skolan, Stoa, grundades av Zenon från Kition på 300-talet före Kristus. Namnet hänger samman med att Zenon undervisade sina elever i en pelarhall (stoa) i Athen. Man brukar indela stoicismen i tre perioder:

Despotism, despoti, styrelseform där all statsmakt är samlad hos en viss person (en despot) eller en viss grupp, som utövar denna makt efter eget godtycke; total diktatur. Aristoteles använde despoti som beteckning för ett asiatiskt regeringssätt, där härskaren styrde sina undersåtar som slavar. Under 1500- och 1600-talen användes ordet inom europeisk statsteori, delvis för att rättfärdiga koloniala erövringar.

Dyofysitism (grekiska dyo ’två’ och physis ’natur’), ibland kallad tvånatursläran, är inom kristologin läran att Kristus har två naturer, en gudomlig och en mänsklig. Den är förhärskande i till exempel syrisktortodoxa kyrkan. Läran är en reaktion mot Nestorianism, som kom i ljuset under Konciliet i Efesus och Eutychianism som diskuterades under Konciliet i Chalcedon.

Rudbeckianism, form av göticism som mer eller mindre tydligt inspirerats av Olof Rudbeck d.ä:s "Atlantica". Till de tidiga rudbeckianerna räknas rättshistorikern Carl Lundius och Olof Rudbeck d.y. Sedan Olof von Dalin i sin "Svea rikes historia" (1747–62) hävdat att Sverige legat under vatten även långt efter syndafloden tycktes grunden för rudbeckianismen undanryckt. Den togs dock kraftfullt i försvar ännu av E.J. Biörner ("Nordiska kämpadater", 1737, m.fl. arbeten) och Johan Göransson (1712–69, "Bautil", 1750).

Orficism, orfism, antik grekisk religionsform som kan spåras tillbaka till 500-talet f.Kr. men sannolikt hade äldre anor. Dess läror, som ansågs ha inrättats av den mytiske Orfeus, utmärker sig för att de nedlagts i skrift, förutom i s.k. orfiska hymner och dikter även på guldbleck som påträffats i gravar i Syditalien. Av särskild betydelse är orficismens tankar om gudarnas och människornas tillkomst; bl.a. hävdas att Zeus arvtagare Dionysos dödades av titanerna, som slet sönder honom och förtärde hans lemmar. Dionysos återuppstod men titanerna förbrändes av Zeus blixtar.

Kontraktualism, samhällsfilosofi formulerad av bl.a. Herbert Spencer, enligt vilken det moderna samhället primärt är grundat på kontrakt, dvs. överenskommelser som individer gör för att lättare kunna tillgodose gemensamma intressen. Den samhälleliga ordningen har skapats genom individers fria val att samarbeta. Kontraktualismen, med dess betoning av den förnuftiga människan, spelade en viktig emancipatorisk roll för bourgeoisin i dess frigörelse från de feodala skrankorna. Som filosofi om moderna institutioners uppkomst har den blivit kritiserad av bl.a. Durkheim.

Poststrukturalism, filosofisk riktning, med utbredning framför allt i Frankrike, som efterträtt och på flera punkter revolterat mot strukturalismen. Denna, sådan den företrätts av exempelvis Claude Lévi-Strauss, innebär en stark tilltro till vetenskapen och till möjligheten att nå en exakt och systematiskt uppbyggd kunskap om den sociala verkligheten. Poststrukturalismen, sådan den företräds av t.ex. den senare Michel Foucault eller av Jacques Derrida, präglas av misstro mot vetenskapens och förnuftets pretentioner.

Tillstånd där könskörtlarna är av det ena könet och de yttre könsdelarna av det andra könet. En kvinnlig pseudohermafrodit har äggstockar, men de yttre könsdelarna är utvecklade i manlig riktning. Orsaken är överproduktion av manliga könshormoner hos fostret p.g.a. en ärftligt betingad enzymdefekt. En manlig pseudohermafrodit har testiklar, men den manliga könsutvecklingen är bristfällig p.g.a. defekt bildning eller verkan av testosteron under fosterlivet. Pseudohermafroditism förekommer också hos djur, särskilt hos svin och get.

Konstitutionalism (av konstitution), statsskick i vilket gränserna mellan de olika statsorganens (statschef, regering, parlament etc.) befogenheter har dragits upp genom bestämda regler eller konstitutionell praxis.

Thatcherism är ett samlingsnamn för den politik som bedrevs av Margaret Thatcher under hennes tid som premiärminister i Storbritannien från 1979 till 1990. Ideologiskt har Thatcher refererat till nationalekonomen Friedrich von Hayeks verk Frihetens grundvalar med orden "Det här är vad vi tror på".

Postkubism, benämning på olika geometriskt abstrakta konstriktningar med rötter i kubismen, t.ex. purism, neoplasticism, konstruktivism och art concret. Utvecklingen av den tredje fasen av kubismen, den syntetiska, är intimt lierad med postkubismen, som under 1920-talet spelade en stor roll inom såväl bildkonst som arkitektur och formgivning m.m.

Preskriptivism, position inom den moderna metaetiken, främst förknippad med den brittiske filosofen Richard Hare. Enligt preskriptivismen är de moraliska utsagornas huvudfunktion att föreskriva hur vi skall handla med utgångspunkt i en allsidig bedömning av den konkreta handlingssituationen. Denna preskriptiva funktion är enligt Hare omöjlig att reducera till språkets deskriptiva funktion, medan det moraliska språkets värderande funktion tänks kunna härledas ur den preskriptiva.

Etylism (nylat. ethylismus, aethylismus, av etyl(alkohol)), detsamma som alkoholism.

Syntetism, inom bildkonst gestaltningstendens med inriktning på enhetlig sammanfattning av konturer och färgfält till tydliga, dekorativa enheter. Termen myntades i förhållande till en specifik utveckling inom premodernismen, med Gauguins och Émile Bernards samt den efterföljande Pont-Aven-kretsens arbeten 1888–90. Dessas syntetism utmärktes framför allt av en fast, rytmisk och ofta starkt markerad konturlinje och hela färgfält – ofta med starka och klara färger – mellan konturerna. Det finns ofta en viss karaktär av jugendstil i deras linjerytmer.

Ekonomism är ett begrepp sammansatt av ekonomi samt det samlande begreppet -ism för skolbildning eller trosriktning. Det används numera i nedsättande syfte när hushållningsaspekter tas med i bedömningen inför olika beslut i samhället. Ofta besvaras och avfärdas ekonomiska argument med att det bortser från andra aspekter, som har lika stort eller högre värde än de som kan värderas i monetära termer.

Parasitism (av parasit), förhållandet att en organism utnyttjar resurser på en annan organisms direkta bekostnad. Den organism som utnyttjar kallas parasit, och den som blir utnyttjad kallas värd. Parasiten är oftast mindre och har ofta kortare generationstid än värden. Av praxis brukar inte predation och inte heller bete av växter inbegripas i parasitism p.g.a. att angriparen här normalt är större än den angripne och att den senare omedelbart konsumeras. I parasitismens typfall, vilket gäller t.ex.

Kommensalism (av fr. commensal/medeltidslat. commensa'lis, av lat. com-, se kon-, och mensa'lis 'som hör till ett bord', av me'nsa 'bord'), form av samlevnad mellan två organismer tillhörande olika arter där den ena parten drar fördel av förhållandet medan den andra inte alls påverkas.