politiskt

Manchesterliberalism

Manchesterliberalism, form av liberalism som förfäktar att helt fri konkurrens leder till ekonomisk utveckling och rättvis fördelning av samhällets produktionsresultat. Namnet kan härledas från en grupp ekonomer och företagare med anknytning till handelskammaren i Manchester, som verksamt bidrog till att spannmålstullarna avskaffades 1846. Denna markerade inriktning mot tullfrågan innebar inte att den s.k.

Korporativism

Korporativism (av senlat. corporati'vus, av lat. co'rporo 'göra till kropp', 'förse med kropp', av co_rpus 'kropp'), korporatism, dels en politisk åskådning, dels en benämning på faktiska egenskaper och tendenser i politiska system. Som åskådning präglas korporativismen av att den betonar individernas roller i yrkeslivet. Om näringslivets olika grenar sammansluts i korporationer och om korporationerna under statens ledning får förvalta gemensamma angelägenheter, anses det liberala samhällets planlöshet kunna undvikas.

Katedersocialism

Katedersocialism, ursprungligen ett öknamn på en riktning inom den tyska nationalekonomin under 1800-talets tre sista decennier. Katedersocialismen sammanfaller i stort sett med den yngre historiska skolan. Katedersocialisterna var borgerliga socialreformatorer som använde pressen och de akademiska lärostolarna för att föra fram sitt budskap till allmänheten. De kritiserade å ena sidan manchesterliberalismen, som dominerade den ekonomiska journalistiken, men tog å andra sidan avstånd från den allt mer inflytelserika marxismen och socialdemokratin.

Irredentism

Irredentism, politisk rörelse som uppkom i Italien på 1870-talet. Efter Italiens enande (1860–70) fanns det särskilt i norr sådana områden med övervägande italiensk befolkning som alltjämt var irredenta (jfr ital. irridento 'obefriade'), dvs. ingick i andra stater. Irredentismens mål blev att ansluta dessa områden till kungariket Italien, och sällskapet Italia irredenta grundades 1878 som kamporganisation. Primärt ville man från Österrike–Ungern inlemma Trentino, Istrien och Trieste, medan kraven på Frankrike (Nizza [Nice], Korsika) och Schweiz (Ticino) inte var lika ultimativa.

Högerextremism

Högerextremism, förfäktandet av högerståndpunkter och värderingar som ligger utanför vad som är förenligt med politisk demokrati. Högerextremism har oftast företrätts av militanta grupperingar, ibland närmast att betrakta som kampgrupper, utanför det parlamentariska partiväsendet.

Historiematerialism

Historiematerialism, historisk materialism, den gängse benämningen på Marx och hans efterföljares uppfattning om historiens och samhällets grundläggande förhållanden. Allmänt innebär den att ett samhälles allmänna karaktär bestäms av det sätt på vilket människor förvärvar sina livsförnödenheter. I denna materiella produktion intar de olika positioner som ägande, övervakande, arbetande osv. (Detta är vad Marx kallar produktionsförhållandena.) Kort sagt, de ingår i olika klasser. Klasserna kämpar om inflytandet över produktionen och dess resultat.

Gillesocialism

Gillesocialism, socialistisk idériktning som utformades i Storbritannien i början av 1900-talet av medlemmar av Fabian Society, ursprungligen av A.R. Orage och senare vidareutvecklad av främst G.D.H. Cole. Den förespråkar en form av decentraliserad produktionsordning genom lokala, arbetarkontrollerade gillen. Varje gille bör innesluta alla som är sysselsatta i en bestämd industri eller bransch, från direktören till tjänstemän och arbetare. Industriell självstyrelse betonas och arbetarkontroll genom fackföreningar förordas framför statsdrift.

Georgism

Georgism, tankeriktning som ansluter sig till Henry Georges politiska idéer, varav den viktigaste är att ersätta alla skatter med en enhetsskatt på mark. Denna skatt skulle inte ha några negativa effekter på arbete och kapitalbildning, samtidigt som den skulle vara rättvis, bl.a. genom att dra in oförtjänt värdestegring på mark. Georgismen kan svårligen inordnas i en politisk höger–vänsterskala.

Fordism

Fordism, begrepp som populariserades under 1920-talet av Henry Ford själv. Det anspelade på kombinationen av massproduktion – i synnerhet det löpande bandet – och masskonsumtion. Genom Michel Agliettas (f. 1940) studie av den amerikanska kapitalismen, Régulation et crises du capitalisme: L'Expérience des États-Unis (1976), och bildandet av den "reguleringsteoretiska" skolan i Frankrike, kom begreppet att få ett nytt liv.

Sidor