politiskt

Nynazism

Nynazism, neonazism, benämning på de politiska grupper och idéer som knyter an till den nazistiska ideologin och politiska strategin. Nazismen förbjöds av de allierade ockupationsmakterna i oktober 1945. I Västtyskland organiserade sig f.d. nazister i Sozialistische Reichspartei, som förbjöds 1952; 1964 uppstod Nationaldemokratische Partei Deutschlands (NPD), ett parti med nynazistiska drag, som dock inte fullt kunde hänföras till nynazism. NPD hade stora valframgångar under 1960-talet.

Nyfascism

Nyfascism, även neofascism, samlingsbenämning på högerextremistiska rörelser och partier som i fråga om program, symboler och aktionsformer anknyter till fascismen och nazismen. Utmärkande drag är invandrarfientlighet och förnekande eller bortförklaring av nazistiska grymheter ("Auschwitz-lögnen"). Bland sådana grupperingar kan nämnas MSI i Italien, republikanerna i Tyskland, Front National i Frankrike, Nordiska rikspartiet i Sverige.

Neomarxism

Neomarxism, samhällsekonomisk inriktning som utvecklades under 1960-talet av främst Paul A. Baran och Paul M. Sweezy. Neomarxismen avviker från den klassiska och ortodoxa marxismen genom att inte basera sig på arbetsvärdeteorin och genom att betona kapitalismens roll i den fortsatta underutvecklingen av länderna i tredje världen. Dessutom ställde sig neomarxisterna kritiska till Sovjetunionen och övergav uppfattningen att industriarbetarklassen skulle vara den ledande revolutionära klassen.

Naturdeterminism

Naturdeterminism, föreställningen att det finns ett strängt kausalt samband mellan ett områdes natur och dess ekonomiska, politiska och kulturella liv. Det är en allmän iakttagelse, vidsträckt kommenterad i vetenskaplig och annan litteratur sedan antiken, att mänsklig verksamhet varierar med naturförhållandena, inte minst klimatet (jfr klimatteori). Bland idéns tidiga talesmän märks Montesquieu, Buffon och i viss mån Herder. När kulturforskningen kring sekelskiftet började systematisera sitt material framträdde forskare som med få reservationer hävdade en naturdeterminism i sina teorier.

Mondism

Mondism, benämning på den strävan till samförstånd mellan arbetare och arbetsgivare som brittiska företagare under ledning av Alfred Mond gav uttryck åt efter generalstrejken 1926. De s.k. Mond–Turner-diskussionerna om arbetskommittéer och vinstdelning uppmärksammades i hela Europa, och i Sverige utgjorde mondismen en del av bakgrunden till den av regeringen 1928 anordnade arbetsfredskonferensen.

Minoritetsparlamentarism

Minoritetsparlamentarism, förhållandet att regeringen i ett parlamentariskt system inte har egen parlamentsmajoritet utan måste lita till stöd från andra partier. I länder med proportionellt valsystem är minoritetsparlamentarism vanlig. Sverige styrdes 1920–36 av minoritetsregeringar. Efter enkammarriksdagens införande 1971 har förhållandet varit detsamma utom under Fälldins två första ministärer (1976–78 och 1979–81).

McCarthyism

McCarthyism, benämning på politisk förföljelse av personer som anses ha vänsterradikala eller socialistiska sympatier. Företeelsen har fått namn efter Joseph McCarthy, men den har funnits långt innan denne startade sin karriär.

Mazdakism

Mazdakism [mas-], religiös rörelse och sociallära grundad av Mazdak i Iran under Kavads regeringstid (488–496 och 499–531). Rörelsen utgav sig för att vara en nytolkning av zoroastrismen, men i de zoroastriska källorna framstår Mazdak som ärkeheretiker. De gnostiska elementen i mazdakismen är synbarligen ett manikeiskt arv, främst läran om världen som en blandning av ljus och mörker. Jämlikhet, solidaritet och pacifism förespråkas. Eftersom det onda har sin rot i privat ägande skall egendom vara gemensam.

Marknadssocialism

Marknadssocialism, nationellt ekonomiskt system där huvuddelen av produktionsbesluten fattas i decentraliserad ordning av företagen på marknaden, samtidigt som företagen ägs kollektivt, företrädesvis av staten. Teorimodeller av detta system utvecklades under 1930-talet av bl.a. Oskar Lange. I praktiken, t.ex. i det forna Jugoslavien, har det emellertid visat sig svårt att kombinera decentraliserat beslutsfattande med statligt ägande och samtidigt uppnå effektivitet och rättvisa.