Om ismer

Ordet ismer skall ses som ett samlingsnamn för Ism, ett suffix som vanligtvis indikerar en lära, idériktning eller trosinrikting. Undantag till detta finns förstås och mängden ismer är många. På sidan ismer.se försöker vi samla så många som möjligt av dem.

Här listar vi de 25 mest lästa ismerna, om du söker någon annan kan du besöka vår sida Ismer A till Ö.

Animal magnetism

Animal magnetism, en kraft som enligt den tyske läkaren Franz Anton Mesmer (1734–1815) genomströmmade kosmos och påverkade den mänskliga organismen. Den lanserades som sensationell terapeutisk metod åren före franska revolutionen och hade en andra storhetsperiod i romantikens Tyskland omkring 1810–40. I Sverige utövades den under gustaviansk tid av bl.a. swedenborgare och frimurare. 1815–21 utgav läkaren Pehr Gustaf Cederschjöld Journal för animal magnetism. Genom somnambulismen, dvs.

Opportunism

Opportunism innebär en klandervärd och oriktig anpasslighet (principlöshet) efter för tillfället rådande omständigheter och maktförhållanden. En opportunistisk politiker nöjer sig med att yrka sådana åtgärder som har utsikt att kunna vinna gehör hos den stora massan och sedan genomdrivas. Men detta kan också, beroende på omständigheterna, vara ett uttryck för ett pragmatiskt synsätt. Opportunism syftar på självintresse och oftast ointresse för konsekvenserna och uttrycket sammanblandas ibland även med populism.

Progressivism

Progressivism, progressiv pedagogik, pedagogisk reformrörelse som uppkom i Europa och USA kring 1920. Den var antiauktoritär och barncentrerad och betonade vikten av praktiska uppgifter i undervisningen ("learning by doing"). Progressivismen var inspirerad av barnpsykologisk forskning.

Zurvanism

Zurvanism (av Zurvan), zervanism, en religiös idéströmning som under vissa perioder (den parthiska och den tidiga sasanidiska, ca 250 f.Kr.–ca 550 e.Kr.) tycks ha dominerat den officiella teologin i det gamla Iran. Zurvanismen har sina rötter i äldre indoiranska spekulationer av panteistisk karaktär kring tiden och offret. Det utmärkande för zurvaniterna kommer till uttryck i deras egenartade skapelsemyt, som vi känner från armeniska och syriska kyrkofäders polemik. Enligt denna myt fanns i begynnelsen ingen annan än högguden Zurvan.

Kemotropism

Kemotropism (nylat. chemotropi'smus, av kemo- och grek. trope 'vändning', 'förändring'), rörelse som startas hos en- och flercelliga organismer av en kemisk substans i omgivningen. Organismen orienterar sig mot högre eller lägre koncentration (positiv resp. negativ kemotropism). Kemotropism är allmän hos växter; så styrs t.ex. pollenslangars och svamphyfers växt samt tentakler hos insektsätande sileshår kemotropiskt.

Antinomism

Antinomism, opposition mot lagen, en teologisk riktning som tar avstånd från förkunnelsen av Guds lag, främst de gammaltestamentliga buden. Vanligen åberopar man sig på Paulus. I Gamla kyrkan företrädde Markion (d. ca 160) ett slags antinomism, men antinomismen som term förbinds oftast med teologiska diskussioner under reformationstiden.

Postimpressionism

Postimpressionism, en av den brittiske kritikern Roger Fry 1910 lanserad benämning på en mycket heterogen skara franska konstnärer med mer eller mindre gemensamma rötter i impressionismen. Till postimpressionisterna räknade Fry Cézanne, van Gogh, Gauguin, symbolisterna och fauvisterna men inte neoimpressionisterna med t.ex. Seurat.

Schism

Schism avser brytande av gemenskap. Schism förutsätter en tidigare samhörighet som upphör p.g.a. en meningsmotsättning. I den tidiga kyrkan med dess mer decentraliserade struktur var schismer en vanlig följd av disciplinära motsättningar. De markerades genom att nattvardsgemenskapen bröts och att den motsatta parten ströks ur förbönslistorna. Den mest ödesdigra schismen i kyrkohistorien inträffade 1054 mellan påven och patriarken av Konstantinopel, vilket gav upphov till kyrkans klyvning i en katolsk och en ortodox del.

Androcentrism

Androcentrism, system där det manliga utgör centrum och norm. Det kvinnliga blir det annorlunda, det avvikande. Även om man talar om komplimentaritet mellan könen, är mannen det första, det överordnade och normgivande. Feministforskningen har särskilt analyserat och kritiserat detta perspektiv.

Maoism

Maoism, benämning på den art av marxistiskt inspirerad kommunism som började utvecklas i Kina på 1920-talet under ledning av Mao Zedong. Beroende på att Maos egna idéer förändrades tämligen radikalt under hans liv, finns det element i riktningen som är svårförenliga. Den fasta kärnan är en ny och från både Marx, Lenin och Stalin avvikande syn på hur en socialistisk revolution skulle kunna utvecklas i tredje världen. Den traditionella uppfattningen var att industriproletariatet först måste nå en viss omfattning innan en samhällsomvandling vore möjlig.

Panteism

panteism, teologisk doktrin enligt vilken Gud och världen är ett och detsamma. Termen präglades på 1700-talet, men uppfattningen är uråldrig och spridd inom ett flertal religiösa traditioner. Den förknippas i västerlandet bl.a. med Johannes Scotus Erigena och Spinoza.

Anabaptism

Anabaptism, en väckelse- och församlingsrörelse under reformationstiden och en riktning inom den s.k. radikala reformationen. Dess företrädare (anabaptister eller döpare) förkastade barndopet och förkunnade i stället dop vid medveten ålder. De första anabaptisterna, lärjungar till reformatorn Zwingli, började döpa troende vuxna i Zürich 1525. De grundade en friförsamling i protest mot det rådande statskyrkosystemet. Från Schweiz spred sig anabaptismen till Tyskland, Österrike och Mähren. En framstående ledare inom denna gren var Balthasar Hubmaier, bränd på bål 1528.

Bonapartism

Bonapartism, självsvåldigt gripande av makten i samhället. Termen syftar på Napoleon Bonaparte och har senare använts i samband med kritik av revolutionära riktningar. Lenin och bolsjevikerna blev t.ex. kritiserade i svenska tidningar för bonapartism efter att ha störtat den provisoriska regeringen i Ryssland 1917. I Frankrike kunde termen efter 1815 avse strävan efter att återupprätta kejsardömet med huset Bonaparte på tronen.

Nykonfucianism

Nykonfucianism, kin. xin rujia, strömningar inom konfucianismen som främst under 1900-talet framträtt i opposition mot den kinesiska kulturradikalism som hävdar att det konfucianska kulturarvet utgör ett hinder för Kinas modernisering. Företrädarna för nykonfucianismen ser ingen motsättning mellan de grundläggande konfucianska idéerna, vilka de menar ofta förvanskats under historiens lopp, och samhällets modernisering i betydelsen industrialisering och demokratisering.

Kognitivism

Kognitivism (av kognitiv), uppfattning inom värdeteorin att man kan ha kunskap (eller rationellt underbyggda åsikter) i värdefrågor, vunnen antingen med hjälp av förnuftet eller genom observation (intuition). Motsatsen kallas (värde)skepticism. Dessutom används termen för uppfattningen att värdetermer betecknar egenskaper, alltså som gemensam beteckning på naturalism och värdeobjektivism. Motsatsen kallas nonkognitivism eller emotivism.

Neodadaism

Neodadaism, benämning på olika riktningar inom bildkonsten efter andra världskriget, som på skilda sätt varierat och utvecklat sidor av dadaismens ursprungliga estetik och idéer. Som företrädare för neodadaismen räknas ofta tidiga verk av Jasper Johns och Robert Rauschenberg samt de franska konstnärer och kritiker som 1960 samlades kring manifestet nouveau réalisme.

Industrialism

Industrialism kan syfta på:

  • Industrialisering – började under 1700-talet, för att under 1800-talet spridas i västvärlden
  • Industriella revolutionen – de omfattande sociala, ekonomiska och teknologiska förändringar som tog sin början i Storbritannien i slutet av 1700-talet (1750-1850)

Antiferromagnetism

Antiferromagnetism förekommer liksom ferromagnetism hos en del av de s.k. övergångselementen. I dessa grundämnen samverkar elektronerna så att atomen får ett magnetiskt moment. I ferromagnetiska ämnen (t.ex järn) kopplas de atomära magneterna spontant med varandra, vilket ger magnetiska material. Kopplingen motverkas av värmerörelsen, och vid en given temperatur, Curie-temperaturen, försvinner magnetiseringen. I antiferromagnetiska ämnen är kopplingen mellan de atomära magneterna negativ, vilket innebär att närliggande atomära magneter riktas mot varandra.

Neobehaviorism

Neobehaviorism, behavioristiska skolbildningar och teorier som under perioden 1930–60 utvecklades inom inlärningspsykologin. Den kan ses som en reaktion mot och vidareutveckling av Watsons s.k. klassiska behaviorism. De mest inflytelserika neobehavioristiska teoretikerna under denna tid var Clark L. Hull, Edward C. Tolman och B.F. Skinner. Mot slutet av perioden utvecklades neobehavioristiska teorier, av bl.a. Neal E. Miller och Charles E. Osgood, som lade större vikt vid mentala processer som språk och tänkande än deras föregångare gjort.

Heliocentrism

En heliocentrisk världsbild är en beskrivning av solsystemet, där solen (på grekiska helios) ligger i centrum med alla planeterna rörande sig i banor runt om. En sådan heliocentrism är dock en tämligen modern företeelse, även om den inom astronomin skymtat fram då och då utan att vinna allmänt gillande.