Om ismer

Mjukdelsreumatism, vardaglig benämning på fibromyalgi och fibromyalgiliknande smärttillstånd.

Japanism, samlande term för den stilistiska och tekniska påverkan som japansk konst, arkitektur och konsthantverk haft på västerländsk konst sedan 1858. Bland konstnärer som bidragit till japanismen kan nämnas Degas, Toulouse-Lautrec, van Gogh, Gauguin, Monet, Beardsley, Klimt, Mies van der Rohe, Le Corbusier, Tiffany och Gallé.

Makarism, utrop att rika, visa eller etiskt framstående personer är "lyckliga". Myster i Eleusis förklarades "saliga", och i hellenistisk tid gäller makarism oftast det hinsides. Så är fallet med de åtta saligprisningarna i Matteusevangeliet (kap. 5).

Progressivism, progressiv pedagogik, pedagogisk reformrörelse som uppkom i Europa och USA kring 1920. Den var antiauktoritär och barncentrerad och betonade vikten av praktiska uppgifter i undervisningen ("learning by doing"). Progressivismen var inspirerad av barnpsykologisk forskning.

Solipsism, uppfattning som förekommer i två grundformer: ontologisk och kunskapsteoretisk solipsism. Den ontologiska solipsismen hävdar att endast jag själv och mina medvetandetillstånd existerar. Den kunskapsteoretiska solipsismen gör gällande att jag själv och mina medvetandetillstånd är det enda som jag kan ha verklig kunskap om.

Strabism, detsamma som skelning och är en felställning av ett öga. Skelning kan ha många anledningar, t.ex. brytningsfel eller svaghet i en ögonmuskel. Ofta är skelning ärftlig. Man skiljer mellan utåtskelning, inåtskelning och, ovanligare, skelning i höjdled. En vanlig anledning till skelning som uppkommer vid 2–4 års ålder är översynthet. Det skelande ögat riskerar att få en synnedsättning (amblyopia ex anopsia). För att påvisa skelning och förebygga synnedsättning är det viktigt att man tidigt undersöker ögonen och synen hos barn. Behandlingen består bl.a. av glasögon. Vid t.ex.

Arianism, teologisk lära, först utformad av presbytern Arius (Areios) i Alexandria ca 315. Enligt denna är Sonen, den preexistente Kristus, inte av samma gudomliga väsen som Fadern utan det första av alla skapade väsen. Arianismen fördömdes först på kyrkomötet i Nicaea 325 men vann sedan stora framgångar, särskilt genom kejsar Konstantins hovbiskop Eusebios av Nikomedia. Under 370-talet gick den tillbaka och fördömdes slutgiltigt på kyrkomötet i Konstantinopel 381. Den levde kvar till 500-talets slut hos germanska stammar som goter, vandaler och langobarder.

Få uppfinningar har revolutionerat människans liv på samma sätt som bilen. Att snabbt kunna förflytta sig, utan att behöva passa tidtabeller eller ta hänsyn till järn­vägssträckningar, har under loppet av mindre än hundra år blivit en självklarhet för de flesta av oss. I början av 1900-talet var det bara ett fåtal ur överklassen som hade tillgång till bil, liksom en och annan sportig man med intresse för exklusiva tävlingsredskap.

Agra'rsocialism, åsikten att naturtillgångar (främst jord) skall stå under samhällelig ägo, ibland benämning på georgism.

Emotivism, värdeteoretisk ståndpunkt enligt vilken värdeomdömen inte är några genuina omdömen om att något förhåller sig på ett visst sätt, utan snarare uttryck för känslor och attityder. Att säga att något är bra eller dåligt, rätt eller fel, är enligt emotivismen ungefär detsamma som att ropa "hurra" eller "usch". Viktiga företrädare för emotivismen har varit logiska empirister som Alfred Ayer och Charles Stevenson, samt i Sverige Axel Hägerström. Före 1900-talet finns antydningar i emotivistisk riktning hos t.ex. Hume och Nietzsche.

Neodeskriptivism, riktning inom nyare moralfilosofi som gentemot den av den logiska positivismen inspirerade emotivismen och den framför allt av Richard Hare hävdade preskriptivismen hävdar att de etiska utsagorna har ett konkret, deskriptivt innehåll, grundat i människans eller det mänskliga samhällets natur. Man anknyter därvid ofta till Aristoteles. Till riktningens förespråkare hör bl.a. Elizabeth Anscombe, Philippa Foot och Alasdair MacIntyre.

Schism avser brytande av gemenskap. Schism förutsätter en tidigare samhörighet som upphör p.g.a. en meningsmotsättning. I den tidiga kyrkan med dess mer decentraliserade struktur var schismer en vanlig följd av disciplinära motsättningar. De markerades genom att nattvardsgemenskapen bröts och att den motsatta parten ströks ur förbönslistorna. Den mest ödesdigra schismen i kyrkohistorien inträffade 1054 mellan påven och patriarken av Konstantinopel, vilket gav upphov till kyrkans klyvning i en katolsk och en ortodox del.

Nykonfucianism, kin. xin rujia, strömningar inom konfucianismen som främst under 1900-talet framträtt i opposition mot den kinesiska kulturradikalism som hävdar att det konfucianska kulturarvet utgör ett hinder för Kinas modernisering. Företrädarna för nykonfucianismen ser ingen motsättning mellan de grundläggande konfucianska idéerna, vilka de menar ofta förvanskats under historiens lopp, och samhällets modernisering i betydelsen industrialisering och demokratisering.

På lägre nivå är utövarna oftast amatörer, men på elitnivå rör det sig numera ofta om professionell sport i många länder. Tidigare var man ofta mera noggrann med att skilja på amatörism och professionalism, men sedan slutet av 1980-talet tävlar ofta proffs och amatörer i samma tävlingar och även olympiska spelen har öppnats för proffs.

Skandinavism, rörelse som vid mitten av 1800-talet strävade efter att ena Danmark och de sedan 1814 i union förenade Norge och Sverige kulturellt, ekonomiskt och politiskt. Skandinavismen hade anhängare främst i Danmark och Sverige. Många svenskar drömde också om att genom en skandinavisk union återfå det 1809 förlorade Finland, som man menade hade en rent svensk kultur. Redan under 1700-talet hade författare och vetenskapsmän på ömse sidor av Öresund arbetat för närmare litterära förbindelser mellan Danmark och Sverige.

panteism, teologisk doktrin enligt vilken Gud och världen är ett och detsamma. Termen präglades på 1700-talet, men uppfattningen är uråldrig och spridd inom ett flertal religiösa traditioner. Den förknippas i västerlandet bl.a. med Johannes Scotus Erigena och Spinoza.

Alfabetism, förmåga att läsa och skriva; motsats är analfabetism.

Minarkism är en politisk filosofi och en form av libertarianism och nyliberalism. En annan benämning på minarkism är minimal etatism. Begreppet går i strikt mening ut på att staten ska existera men dess funktioner ska minimeras till att skydda individer från aggression, stöld, kontraktsbrott och bedrägeri, där de enda institutionerna är militär, polis och domstol. Dessa ses som statens enda legitima uppgifter, denna form kallas ofta för nattväktarstat.

Schamanism avser det sociala, rituella och religiösa komplex som utbildats kring schamanen. Det är schamanens uppgift att bistå medlemmar av den sociala grupp han tillhör när sjuka skall botas, vilsegångna människor eller förlorade ting skall återfinnas, framtiden skall uppenbaras, offermottagare skall fastställas och de nyss avlidna ledsagas till den andra världen. I många religioner, t.ex. bland Sibiriens jägare och nomadfolk, leds de stora stamriterna av schamaner. Schamanismen är knuten till de extatiska inslagen i religionen och kännetecknas i somliga fall av besatthet.

Postimpressionism, en av den brittiske kritikern Roger Fry 1910 lanserad benämning på en mycket heterogen skara franska konstnärer med mer eller mindre gemensamma rötter i impressionismen. Till postimpressionisterna räknade Fry Cézanne, van Gogh, Gauguin, symbolisterna och fauvisterna men inte neoimpressionisterna med t.ex. Seurat.

Peronism, politisk rörelse och ideologi i Argentina, uppbyggd av och kring president Juan Perón. Idémässigt diffus har den rötter i den italienska fascismen och korporativismen men bör snarare förstås som en oförlöst argentinsk nationalism, som vände sig mot det stora brittiska och senare nordamerikanska inflytandet över landet. En stor del av den organiserade argentinska arbetarklassen kallar sig peronister, och rörelsen fortsatte leva ett eget liv när Perón 1955 drevs i exil och också efter hans död 1974.

Kammekanism, anordning för olikformig rörelseöverföring mellan två maskindelar. Rörelsen styrs vanligen av en kam på en kamaxel, mot vilken en följare som upptar den styrda, periodiska rörelsen glider. Följarens lagring bestämmer den styrda rörelsens karaktär som kan vara fram- och återgående eller vippande. Kontakten mellan kam och följare säkerställs antingen med förspända fjädrar eller geometriskt genom spår- eller konjugatkammar.

Antiferromagnetism förekommer liksom ferromagnetism hos en del av de s.k. övergångselementen. I dessa grundämnen samverkar elektronerna så att atomen får ett magnetiskt moment. I ferromagnetiska ämnen (t.ex järn) kopplas de atomära magneterna spontant med varandra, vilket ger magnetiska material. Kopplingen motverkas av värmerörelsen, och vid en given temperatur, Curie-temperaturen, försvinner magnetiseringen. I antiferromagnetiska ämnen är kopplingen mellan de atomära magneterna negativ, vilket innebär att närliggande atomära magneter riktas mot varandra.

Neobehaviorism, behavioristiska skolbildningar och teorier som under perioden 1930–60 utvecklades inom inlärningspsykologin. Den kan ses som en reaktion mot och vidareutveckling av Watsons s.k. klassiska behaviorism. De mest inflytelserika neobehavioristiska teoretikerna under denna tid var Clark L. Hull, Edward C. Tolman och B.F. Skinner. Mot slutet av perioden utvecklades neobehavioristiska teorier, av bl.a. Neal E. Miller och Charles E. Osgood, som lade större vikt vid mentala processer som språk och tänkande än deras föregångare gjort.

Neodadaism, benämning på olika riktningar inom bildkonsten efter andra världskriget, som på skilda sätt varierat och utvecklat sidor av dadaismens ursprungliga estetik och idéer. Som företrädare för neodadaismen räknas ofta tidiga verk av Jasper Johns och Robert Rauschenberg samt de franska konstnärer och kritiker som 1960 samlades kring manifestet nouveau réalisme.