Om ismer

Esoterism (jfr esoterisk), hemlig lära eller inre insikt, tillgänglig enbart för de invigda, esoterikerna – till skillnad från exoterikerna, så enligt klassisk, grekisk filosofi. Substantivet esoterism lanserades först vid 1800-talets mitt av ockultisten Eliphas Levi (1810–75) och inrymmer då alkemi, astrologi, teosofi och teurgi. Den vaga termen motsvarar äldre beteckningar som gnosticism och hermetism.

Individualism, uppfattning som ser individens frihet och oberoende som ett högsta värde. Oftast förenas individualismen med åsikten att samhället som sådant endast kan förstås och förklaras som en sammanslutning av individer, vilkas handlingar och avsikter ytterst avgör samhällsutvecklingen. I denna mening synes Tocqueville vara den förste som (vid 1800-talets mitt) använde ordet. Individualism som tankeriktning kan dock sägas vara fullt utvecklad redan i 1600-talets England i och med Locke. Under 1700-talet vidareutvecklades den av bl.a. Adam Smith och Jeremy Bentham.

Klerikalism är i vissa betydelser motsatsen till sekularism. Betyder att religiösa institutioner eller makthavare ges kontroll över den ordinarie offentliga makten. Begreppet innefattar dock ej situationer när präster eller dylikt i hög grad väljs till offentliga uppdrag, om detta sker genom ordinarie demokratiska metoder, utan endast när detta är institutionaliserat i någon utsträckning.

Används i bland som ett pejorativt uttryck om samhällen där de religiösa institutionerna anses ha mycket makt över samhällslivet och medborgarna.

Sarmatism eller sarmatstil är en benämning på polsk adelskultur från 1600-talet och första hälften av 1700-talet, med förebild hos de antika sarmaterna. Ideologiskt betonas adelns ledande roll och oinskränkta frihet. Stilen framträder främst inom måleri, särskilt porträttkonst, arkitektur, litteratur och mode.

Minarkism är en politisk filosofi och en form av libertarianism och nyliberalism. En annan benämning på minarkism är minimal etatism. Begreppet går i strikt mening ut på att staten ska existera men dess funktioner ska minimeras till att skydda individer från aggression, stöld, kontraktsbrott och bedrägeri, där de enda institutionerna är militär, polis och domstol. Dessa ses som statens enda legitima uppgifter, denna form kallas ofta för nattväktarstat.

Solipsism, uppfattning som förekommer i två grundformer: ontologisk och kunskapsteoretisk solipsism. Den ontologiska solipsismen hävdar att endast jag själv och mina medvetandetillstånd existerar. Den kunskapsteoretiska solipsismen gör gällande att jag själv och mina medvetandetillstånd är det enda som jag kan ha verklig kunskap om.

Schamanism avser det sociala, rituella och religiösa komplex som utbildats kring schamanen. Det är schamanens uppgift att bistå medlemmar av den sociala grupp han tillhör när sjuka skall botas, vilsegångna människor eller förlorade ting skall återfinnas, framtiden skall uppenbaras, offermottagare skall fastställas och de nyss avlidna ledsagas till den andra världen. I många religioner, t.ex. bland Sibiriens jägare och nomadfolk, leds de stora stamriterna av schamaner. Schamanismen är knuten till de extatiska inslagen i religionen och kännetecknas i somliga fall av besatthet.

Emotivism, värdeteoretisk ståndpunkt enligt vilken värdeomdömen inte är några genuina omdömen om att något förhåller sig på ett visst sätt, utan snarare uttryck för känslor och attityder. Att säga att något är bra eller dåligt, rätt eller fel, är enligt emotivismen ungefär detsamma som att ropa "hurra" eller "usch". Viktiga företrädare för emotivismen har varit logiska empirister som Alfred Ayer och Charles Stevenson, samt i Sverige Axel Hägerström. Före 1900-talet finns antydningar i emotivistisk riktning hos t.ex. Hume och Nietzsche.

Dokumentarism, prosakonst, dramatik och film, som väsentligen bygger på dokument och fakta och därmed ger ett starkt intryck av aktuell verklighet och mindre av fiktion.

Sionism, zionism, politisk strävan att åstadkomma judarnas återvändande till Eretz Yisrael, Landet Israel. Sion, ett bergfäste i Jerusalem, fick under judarnas förskingring från 70 e.Kr. symbolisera judarnas längtan tillbaka. Under intryck av den moderna europeiska nationalismens framväxt under 1800-talet började också en judisk nationalism, med en egen judisk stat som mål, att utvecklas i Europa. En avgörande skrift blev Theodor Herzls Der Judenstaat (1896), där författaren ansåg att den ökande antisemitismen inte kunde övervinnas och att den s.k.

Terrorism avser våldshandlingar som är politiskt betingade och syftar till att påverka samhället eller ett lands politik utan hänsyn till om oskyldiga drabbas. Definitionsmässigt brukar man skilja mellan statsterrorism, nationell terrorism och internationell terrorism.

Amoralism är ett moralfilosofiskt begrepp som betecknar flera snarlika ståndpunkter och förhållningssätt till moralen.

Anglikanism, den läromässiga, liturgiska och etiska hållning som utmärker Church of England och anglikanska kyrkogemenskapen. Ibland brukas ordet om kyrkogemenskapen som sådan. Anglikanismen är inte någon fixerad åsiktsriktning utan ett kyrkohistoriskt betingat förhållningssätt.

Katabolism (av grek. katabole 'nedkastande', 'nedläggande', av kataba'lla 'nedkasta', av kata- och ba'lla 'kasta'), sammanfattande term för de kemiska reaktioner i den levande cellen vid vilka kemisk energi utvinns. Energin lagras i energirika föreningar, t.ex. ATP. Makromolekyler som fetter, kolhydrater och proteiner bryts ner till enkla föreningar. Dessa kan cellen använda för att bygga upp artegna makromolekyler, varvid energi åtgår (anabolism).

Makarism, utrop att rika, visa eller etiskt framstående personer är "lyckliga". Myster i Eleusis förklarades "saliga", och i hellenistisk tid gäller makarism oftast det hinsides. Så är fallet med de åtta saligprisningarna i Matteusevangeliet (kap. 5).

Environmentalism [invaigrgnmentglizgm] (eng., av environment 'miljö', 'omgivning'), environism, en riktning inom etnologisk och antropologisk forskning där intresset främst är riktat mot sambandet mellan de naturgeografiska förutsättningarna och den mänskliga kulturens utformning. Den betonar hur naturen sätter gränser för, ibland närmast predestinerar den mänskliga kulturen (miljödeterminism).

Arianism, teologisk lära, först utformad av presbytern Arius (Areios) i Alexandria ca 315. Enligt denna är Sonen, den preexistente Kristus, inte av samma gudomliga väsen som Fadern utan det första av alla skapade väsen. Arianismen fördömdes först på kyrkomötet i Nicaea 325 men vann sedan stora framgångar, särskilt genom kejsar Konstantins hovbiskop Eusebios av Nikomedia. Under 370-talet gick den tillbaka och fördömdes slutgiltigt på kyrkomötet i Konstantinopel 381. Den levde kvar till 500-talets slut hos germanska stammar som goter, vandaler och langobarder.

Neodeskriptivism, riktning inom nyare moralfilosofi som gentemot den av den logiska positivismen inspirerade emotivismen och den framför allt av Richard Hare hävdade preskriptivismen hävdar att de etiska utsagorna har ett konkret, deskriptivt innehåll, grundat i människans eller det mänskliga samhällets natur. Man anknyter därvid ofta till Aristoteles. Till riktningens förespråkare hör bl.a. Elizabeth Anscombe, Philippa Foot och Alasdair MacIntyre.

Donatism, rigoristisk kyrklig rörelse i Nordafrika, grundad av Donatus. Under Diocletianus förföljelse 303–305 hade många biskopar och präster tvingats att lämna ut kyrkans heliga böcker och kärl. Donatisterna menade att de genom detta hade förlorat sitt ämbete och att deras sakrament var ogiltiga. Endast de som stått emot förföljelserna utan att kompromissa utgjorde den sanna kyrkan. Donatisterna bildade en motkyrka som kejsar Konstantin förgäves sökte göra slut på. Socialt var de förbundna med de revolutionära cirkumcellionerna. Fr.o.m.

En variant av yazdanism som finns i sydligaste delen av Kurdistan.

På lägre nivå är utövarna oftast amatörer, men på elitnivå rör det sig numera ofta om professionell sport i många länder. Tidigare var man ofta mera noggrann med att skilja på amatörism och professionalism, men sedan slutet av 1980-talet tävlar ofta proffs och amatörer i samma tävlingar och även olympiska spelen har öppnats för proffs.

Avantgardism ör en riktning (inom konst, teater m m) som experimenterar med nya uttrycksformer och nya synsätt.

Leninism, Lenins version av marxism. Det finns nästan inte någonting av vad Lenin sagt och skrivit som inte är kontroversiellt. Diskussionen om hans arbeten började omedelbart efter hans död. Meningsmotsättningarna gäller t.o.m. något så fundamentalt som frågan om han har en sammanhållen samhällsteori eller inte.

Protektionism, importbegränsning genom ett system av handels- och industripolitiska åtgärder (t.ex. tullar, importkvoter och subventioner) avsedda att ge producenter inom nationen konkurrensfördelar gentemot utländska producenter. Protektionism har i flera länder (t.ex. USA och Tyskland under 1800-talet och flera latinamerikanska länder under efterkrigstiden) varit en del av en politik som syftat till industriell utveckling. Uppfostringstullar har då använts för att gynna inhemska producenter på områden med stark konkurrens från industriellt mer framskridna länder.

Statskapitalism, term som använts av främst marxister för det ekonomiska systemet i ett samhälle i vilket statens ekonomiska roll är avgörande men som ändå är kapitalistiskt. Under statskapitalism är staten själv en stor kapitalägare, men dess viktigaste funktion är att genom interventioner i ekonomin upprätthålla storföretagens vinster. Den kapitalism som utvecklades under och efter världskrigen har betecknats som statskapitalism, senkapitalism eller statsmonopolistisk kapitalism.