Om ismer

Marknadssocialism, nationellt ekonomiskt system där huvuddelen av produktionsbesluten fattas i decentraliserad ordning av företagen på marknaden, samtidigt som företagen ägs kollektivt, företrädesvis av staten. Teorimodeller av detta system utvecklades under 1930-talet av bl.a. Oskar Lange. I praktiken, t.ex. i det forna Jugoslavien, har det emellertid visat sig svårt att kombinera decentraliserat beslutsfattande med statligt ägande och samtidigt uppnå effektivitet och rättvisa.

Neoimpressionism, riktning inom bildkonsten – en av komponenterna i premodernismen – som först utvecklades av Georges Seurat ca 1880–82, och sedan av denne i samverkan med bl.a. Paul Signac, med utgångspunkt dels i impressionismens teknik att dela upp färgen i korta penseldrag, dels i optisk färglära.

Katabolism (av grek. katabole 'nedkastande', 'nedläggande', av kataba'lla 'nedkasta', av kata- och ba'lla 'kasta'), sammanfattande term för de kemiska reaktioner i den levande cellen vid vilka kemisk energi utvinns. Energin lagras i energirika föreningar, t.ex. ATP. Makromolekyler som fetter, kolhydrater och proteiner bryts ner till enkla föreningar. Dessa kan cellen använda för att bygga upp artegna makromolekyler, varvid energi åtgår (anabolism).

Jodism, tillstånd som kan uppstå vid längre tids tillförsel av jodid, en numera ovanlig behandlingsform. Jodism kännetecknas av svullnad av och ökad sekretion från olika körtlar, bl.a. dem i luftrörens (jodhosta) och näsans slemhinnor (jodsnuva), tårkörtlarna (jodtårar) och hudens talgkörtlar (jodakne). Symtomen försvinner när jodidtillförseln upphör.

Bussturism, sällskapsresor i gemensamt hyrd eller chartrad buss. Bussturismen fick ett första uppsving efter 1945 sedan vägar och bussar förbättrats. Under 1950-talet spelade bussturismen en viktig roll i det svenska utlandsresandet men fick successivt en allt hårdare konkurrens från bilismen charterflyget. Pionjärföretag blev bl.a. Europa Touring och Linjebuss, som också hade ett långlinjenät i Europa. Senare kom GDG-Continentbuss att spela en viktig roll för både utländsk linjetrafik och turistresor.

Universalierealism eller begreppsrealism, den särskilt under medeltiden företrädda åsikten att de s.k. universalia eller allmänorden ("människa", "djur", "god" etc.) svarar mot separat existerande (reella) entiteter. Universalierealismen har sina rötter i Platons idélära men var i en speciell variant också en grundsten i Aristoteles filosofi.

Exotism, i västerländsk konstmusik benämning på ett stildrag vilket kan spåras tillbaka till renässansens användande av österländska dansformer och till 1700-talets smak för "kineserier" och turkisk musik. Under romantiken blev exotiska inslag vanliga t.ex. i ämnesvalet för många operor. Att använda den pentatoniska skalan var ett sätt att ge musiken en exotisk touche. Särskilt de orientaliska dragen har utnyttjats både i konstmusik och populärmusik under 1900-talet. Man kan som exempel också nämna hawaiimusiken, som blomstrade vid seklets mitt.

Neologism, nyord, språklig nybildning. Ordförrådet i alla levande språk utökas ständigt, antingen genom lån (lånord) eller genom nybildning. I svenskan bildas nya ord genom sammansättning, t.ex. lönnfet, saklitteratur, genom avledning, t.ex. fynda, ryssländare, eller genom förkortning, t.ex. el, temp. Nya ord utan anknytning till andra ord är mycket sällsynta. –  Neologismer tillsammans med egendomliga associationer och i svåra fall helt obegripligt tal kan vara tecken på en för schizofreni karakteristisk tankestörning.

Culteranism, cultism, sp. culteranismo, cultismo, benämning på den litterära stil i 1600-talets Spanien vars centralgestalt är Góngora (efter honom kallas stilen även gongorism). Culteranismen kännetecknas av starkt latinpräglad vokabulär och syntax, rikt bruk av allitterationer, konstfulla ordupprepningar och ordlekar samt av dunkla anspelningar. Mot culteranismen hävdade Quevedo conceptismen, som odlade den utsökta metaforiken.

Animal magnetism, en kraft som enligt den tyske läkaren Franz Anton Mesmer (1734–1815) genomströmmade kosmos och påverkade den mänskliga organismen. Den lanserades som sensationell terapeutisk metod åren före franska revolutionen och hade en andra storhetsperiod i romantikens Tyskland omkring 1810–40. I Sverige utövades den under gustaviansk tid av bl.a. swedenborgare och frimurare. 1815–21 utgav läkaren Pehr Gustaf Cederschjöld Journal för animal magnetism. Genom somnambulismen, dvs.

Kognitivism (av kognitiv), uppfattning inom värdeteorin att man kan ha kunskap (eller rationellt underbyggda åsikter) i värdefrågor, vunnen antingen med hjälp av förnuftet eller genom observation (intuition). Motsatsen kallas (värde)skepticism. Dessutom används termen för uppfattningen att värdetermer betecknar egenskaper, alltså som gemensam beteckning på naturalism och värdeobjektivism. Motsatsen kallas nonkognitivism eller emotivism.

Terrorism avser våldshandlingar som är politiskt betingade och syftar till att påverka samhället eller ett lands politik utan hänsyn till om oskyldiga drabbas. Definitionsmässigt brukar man skilja mellan statsterrorism, nationell terrorism och internationell terrorism.

En heliocentrisk världsbild är en beskrivning av solsystemet, där solen (på grekiska helios) ligger i centrum med alla planeterna rörande sig i banor runt om. En sådan heliocentrism är dock en tämligen modern företeelse, även om den inom astronomin skymtat fram då och då utan att vinna allmänt gillande.

Nominalism, dels en mångskiftande medeltida tankeströmning, dels den däri centrala språkfilosofisk–metafysiska tes som i strid mot olika realistiska uppfattningar hävdade att de s.k. allmänorden eller allmänbegreppen (människa, guld etc.) inte betecknar några universella ting eller universalia vid sidan av eller "över" de enskilda tingen; dessa termer är därför att betrakta blott såsom ljud eller namn (nomina), därav termen nominalism.

Pangermanism (ty. Pangermanismus), en politisk rörelse under 1800-talet som ytterst syftade till att alla personer av tyskt språk och sinnelag skulle förenas av ett gemensamt medborgarskap; jfr stortyskar. I en vidare och vanligare mening har det varit fråga om en ideell, inte minst litterär gemenskap mellan individer av germanskt språk och kultur oavsett nationstillhörighet. Till rörelsens urkunder räknas H.S. Chamberlains "ariska" skrifter och Julius Langbehns kulturfilosofiska skrift "Rembrandt als Erzieher" (1890), som hade inslag av germansk rasmystik.

Institutionalism, inriktning inom nationalekonomin med upphov hos amerikanerna Thorstein Veblen, John Rogers Commons (1862–1945) och W.C. Mitchell. Den dominerade amerikansk ekonomisk forskning under tiden mellan världskrigen, men undanskymdes efterhand av keynesianskt och neoklassiskt tänkande. Institutionalismen existerar fortfarande som skolbildning i USA, framför allt kring tidskriften Journal of Economic Issues.

Synkretism, religionsblandning, den företeelse då föreställningar och bruk från två eller flera religioner ingår en syntes. Då två kulturer möts kan troselement från båda hållen växa samman till en blandreligion (t.ex. föreningen av grekiskt och orientaliskt i hellenismen). Element från en äldre religion kan leva kvar i den nyare religionen, ofta omtolkade (t.ex. fornnordiska seder och bruk i kristendomen i Norden). Ofta ger den ena religionen svar på ett problem i den andra.

Amoralism är ett moralfilosofiskt begrepp som betecknar flera snarlika ståndpunkter och förhållningssätt till moralen.

Klerikalism är i vissa betydelser motsatsen till sekularism. Betyder att religiösa institutioner eller makthavare ges kontroll över den ordinarie offentliga makten. Begreppet innefattar dock ej situationer när präster eller dylikt i hög grad väljs till offentliga uppdrag, om detta sker genom ordinarie demokratiska metoder, utan endast när detta är institutionaliserat i någon utsträckning.

Används i bland som ett pejorativt uttryck om samhällen där de religiösa institutionerna anses ha mycket makt över samhällslivet och medborgarna.

Opportunism innebär en klandervärd och oriktig anpasslighet (principlöshet) efter för tillfället rådande omständigheter och maktförhållanden. En opportunistisk politiker nöjer sig med att yrka sådana åtgärder som har utsikt att kunna vinna gehör hos den stora massan och sedan genomdrivas. Men detta kan också, beroende på omständigheterna, vara ett uttryck för ett pragmatiskt synsätt. Opportunism syftar på självintresse och oftast ointresse för konsekvenserna och uttrycket sammanblandas ibland även med populism.

Anabaptism, en väckelse- och församlingsrörelse under reformationstiden och en riktning inom den s.k. radikala reformationen. Dess företrädare (anabaptister eller döpare) förkastade barndopet och förkunnade i stället dop vid medveten ålder. De första anabaptisterna, lärjungar till reformatorn Zwingli, började döpa troende vuxna i Zürich 1525. De grundade en friförsamling i protest mot det rådande statskyrkosystemet. Från Schweiz spred sig anabaptismen till Tyskland, Österrike och Mähren. En framstående ledare inom denna gren var Balthasar Hubmaier, bränd på bål 1528.

Antinomism, opposition mot lagen, en teologisk riktning som tar avstånd från förkunnelsen av Guds lag, främst de gammaltestamentliga buden. Vanligen åberopar man sig på Paulus. I Gamla kyrkan företrädde Markion (d. ca 160) ett slags antinomism, men antinomismen som term förbinds oftast med teologiska diskussioner under reformationstiden.

Mitraism, antik mysteriekult.

Ultranationalism är en extrem hängivenhet till eller försvarande av en nations intressen, oberoende av verkan på andra nationer.

Mjukdelsreumatism, vardaglig benämning på fibromyalgi och fibromyalgiliknande smärttillstånd.