Om ismer

Neobehaviorism, behavioristiska skolbildningar och teorier som under perioden 1930–60 utvecklades inom inlärningspsykologin. Den kan ses som en reaktion mot och vidareutveckling av Watsons s.k. klassiska behaviorism. De mest inflytelserika neobehavioristiska teoretikerna under denna tid var Clark L. Hull, Edward C. Tolman och B.F. Skinner. Mot slutet av perioden utvecklades neobehavioristiska teorier, av bl.a. Neal E. Miller och Charles E. Osgood, som lade större vikt vid mentala processer som språk och tänkande än deras föregångare gjort.

Alfabetism, förmåga att läsa och skriva; motsats är analfabetism.

Mazdakism [mas-], religiös rörelse och sociallära grundad av Mazdak i Iran under Kavads regeringstid (488–496 och 499–531). Rörelsen utgav sig för att vara en nytolkning av zoroastrismen, men i de zoroastriska källorna framstår Mazdak som ärkeheretiker. De gnostiska elementen i mazdakismen är synbarligen ett manikeiskt arv, främst läran om världen som en blandning av ljus och mörker. Jämlikhet, solidaritet och pacifism förespråkas. Eftersom det onda har sin rot i privat ägande skall egendom vara gemensam.

Agrammatism, uttryckssätt som bryter mot språkets normala grammatiska regler (hos personer med afasi).

Peronism, politisk rörelse och ideologi i Argentina, uppbyggd av och kring president Juan Perón. Idémässigt diffus har den rötter i den italienska fascismen och korporativismen men bör snarare förstås som en oförlöst argentinsk nationalism, som vände sig mot det stora brittiska och senare nordamerikanska inflytandet över landet. En stor del av den organiserade argentinska arbetarklassen kallar sig peronister, och rörelsen fortsatte leva ett eget liv när Perón 1955 drevs i exil och också efter hans död 1974.

Socialrealism, inom bildkonst ett ganska vagt avgränsat samlingsbegrepp för samhällskritisk konst. Denna samhällskritiska tradition brukar härledas till Courbet och Daumier, men termen har lanserats först på 1900-talet och skall inte förväxlas med socialistisk realism. Som en svensk företrädare brukar nämnas Albin Amelin.

Skandinavism, rörelse som vid mitten av 1800-talet strävade efter att ena Danmark och de sedan 1814 i union förenade Norge och Sverige kulturellt, ekonomiskt och politiskt. Skandinavismen hade anhängare främst i Danmark och Sverige. Många svenskar drömde också om att genom en skandinavisk union återfå det 1809 förlorade Finland, som man menade hade en rent svensk kultur. Redan under 1700-talet hade författare och vetenskapsmän på ömse sidor av Öresund arbetat för närmare litterära förbindelser mellan Danmark och Sverige.

Simultanism är en term i bildkonsten för den effekt som uppstår genom att man i ett och samma ögonblick uppmärksammar flera färger eller former, så att de inbördes påverkar varandras effekt i seendet. Ett exempel är den intensivare och klarare verkan som en brunröd färg får genom att ses tillsammans med en klargrön i stället för att betraktas isolerad.

Infantilism, tidigare använd benämning på allmänt hejdad kroppslig och själslig utveckling med varierande bakgrund. Uttrycket sexuell infantilism har använts om försenad pubertetsutveckling med outvecklade yttre (sekundära) könskaraktärer. Psykoinfantilism är kvarstående barnsliga personlighetsdrag trots normal biologisk utveckling och intellektuell nivå.

Austromarxism, en riktning inom österrikisk marxism som utvecklades vid början av 1900-talet. Dess ledande företrädare var Max Adler, Otto Bauer, Rudolf Hilferding och Karl Renner. Det var främst Adler som utvecklade riktningens teori. Han sökte förena Marx uppfattning om historien – som han i likhet med de flesta samtida uppfattade som strikt deterministisk – med Kants etik. Moralen kunde således inte uppfattas som en historisk biprodukt. Människan hade ett obetingat moraliskt ansvar.

Strabism, detsamma som skelning och är en felställning av ett öga. Skelning kan ha många anledningar, t.ex. brytningsfel eller svaghet i en ögonmuskel. Ofta är skelning ärftlig. Man skiljer mellan utåtskelning, inåtskelning och, ovanligare, skelning i höjdled. En vanlig anledning till skelning som uppkommer vid 2–4 års ålder är översynthet. Det skelande ögat riskerar att få en synnedsättning (amblyopia ex anopsia). För att påvisa skelning och förebygga synnedsättning är det viktigt att man tidigt undersöker ögonen och synen hos barn. Behandlingen består bl.a. av glasögon. Vid t.ex.

Wahhabism är den strängare formen av den hanbalitiska rättsskolan. Den grundades av al-Wahhab, som inspirerats av traditionen från Ibn Taymiya. Man avvisar allt som betraktas som bida ('innovation') i religionen; man är bunden av den sunna som var profeten Muhammeds egen, och den första generationen av hans efterföljare ses som normerande föredömen. Under 1800-talet kom wahhabismen att inspirera flera reformrörelser i den muslimska världen, varför man ibland använder benämningen wahhabism generellt om sunnitiskt ortodoxa grupper med kritisk inställning till andra.

Nyevangelism, fromhetsriktning inom 1800-talets svenska folkväckelse, organiserad 1856 i Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen (EFS). Främste upphovsman var Carl Olof Rosenius. EFS splittrades 1878, då Svenska Missionsförbundet bildades; nyevangelismen fick därmed en frikyrklig förgrening. Även den övriga frikyrkorörelsen blev påverkad. Guds förlåtande kärlek och människans syndfullhet och behov av frälsning betonades.

Betyder att man ställer sig mot ett sexistiskt samhällssystem. Sexismen är det patriarkala systemets ideologiska tak som vill legitimera männens överordnande gentemot kvinnor.

Huliganism kallas våld från supportergrupper med anknytning till sportevenemang, oftast i ett lands högre divisioner i en lagsport eller vid internationella lagsportevenemang. Den som utövar detta våld och som gör det i en sportklubbs namn, kallas huligan, ett ord som senare använts för att referera till personer som ägnat sig åt våldsamheter även på andra håll. Det är mest förekommande inom fotbollen men även i andra sporter som till exempel bandy och ishockeyn har det ibland förekommit huliganer.

Enkratism (av grek. enkrateia 'återhållsamhet', 'måttlighet'), asketisk riktning i Gamla kyrkan, framför allt i Syrien. Enkratiterna ansåg att alla kristna borde leva ett asketiskt liv och avhålla sig från vin, kött och sexuellt umgänge. Enkratismen fördömdes vid flera tillfällen som villolära, men enkratitiska idéer kom att i modifierad form leva vidare i den monastiska rörelsen.

Pelagianism, den lära om människans fria vilja som framlades av Pelagius och hans anhängare under 400-talet. En kontrovers med Augustinus och hans anhängare (t.ex. Caesarius av Arles) pågick under ca 100 år. Den avgjordes till förmån för augustinismen vid synoden i Orange 529. Pelagianismen fördömdes som irrlära vid flera tillfällen.

Kryptorkism (nylat. cryptorchi'smus, av krypto- och grek. o'rchis 'testikel'), tillstånd då den ena eller båda testiklarna vid födelsen inte vandrat ned i pungen utan ligger kvar i bukhålan eller ljumskkanalen. För att kunna producera livsdugliga spermier måste testikeln ha en temperatur som är ca 1,5–2 °C lägre än den i bukhålan. Dubbelsidig kryptorkism medför sterilitet, medan testiklarnas hormonproduktion i regel är normal. Vid kryptorkism finns risk för utveckling av cancer i testikeln.

Messianism är tron på en kommande räddare, Messias (av hebreiska: משיח; moshiach, "den smorde"). Inom judendomen är Messias en mänsklig ättling till kung David, som skall återupprätta Davids rike och skapa världsfred. Messias kallas ofta מלך המשיח, Melech ha-Moshiach, med betydelsen "den utvalde/smorde konungen". Kristna tror att Jesus från Nasaret är den väntade Messias. Ordet Kristus (grekiska: Χριστός, Khristós, "smord") är en bokstavlig översättning av ordet moshiach.

Alpinism, sportaktivitet som innebär att man med hjälp av speciell utrustning tar sig upp för svårforcerade branter för att nå otillgängliga toppar, helst de toppar där ingen varit tidigare.

Metabolism (nylat. metabolismus), detsamma som ämnesomsättning.

Scientism, filosofisk uppfattning som tillerkänner den empiriska vetenskapen en grundläggande och avgörande betydelse för all mänsklig kunskap. Den logiska positivismen under vårt århundrade är exempel på scientism. Termen används ofta i kritiskt syfte för att ange en överdriven tro på vetenskapen. Kritik av scientismen finns hos t.ex. Theodor Adorno.

Teism är tron på en Gud (motsats: ateism) som är personlig, tillbedjansvärd, skild från världen men verksam i den (motsats: deism, panteism).

Endomorfism (av endo- och grek. morph 'form', 'gestalt'), matematisk term: avbildning av ett rum i sig självt som bevarar en struktur. T.ex. bevarar multiplikation med ett tal den additiva strukturen, men inte den multiplikativa. Av speciell betydelse är 1–1-endomorfismer, s.k. automorfismer.

Nyprotestantism, de former av protestantisk teologi som har präglats av upplysningen och medvetet anknyter till moderna tankeformer och till nutida vetenskap. Benämningen präglades av Ernst Troeltsch (i "Protestantisches Christentum und Kirche in der Neuzeit", 1906). Förnuftets auktoritet och den egna erfarenheten bestämmer tolkningen av Bibeln och trosläran. 1700-talets neologi, Schleiermachers religionsteori och olika former av liberal teologi är representativa.