Om ismer

Poetism, litterär och konstnärlig riktning inom tjeckisk modernism. Ledande namn inom poetismen var diktarna Vítxzslav Nezval och Jaroslav Seifert samt teoretikern Karel Teige, vars manifest (1924) betonade poesins karaktär av lek, livsglädje och fria associationer. Poetismen var vid sidan av fransk surrealism en viktig inspirationskälla för tjeckisk surrealism.

Agrammatism, uttryckssätt som bryter mot språkets normala grammatiska regler (hos personer med afasi).

Fundamentalismen ur ett protestantiskt perspektiv kan du läsa mer om under protestantisk fundamentalism.

Fundamentalism, i vidare mening: politiska åsiktsriktningar och rörelser som hävdar att en religion eller ideologi, oberoende av folkviljan, skall tillämpas som samhällsordning. Det innebär att de religiösa eller ideologiska ledarna och kadergrupperna får det avgörande inflytandet över statens institutioner och rättsväsende.

Kemotropism (nylat. chemotropi'smus, av kemo- och grek. trope 'vändning', 'förändring'), rörelse som startas hos en- och flercelliga organismer av en kemisk substans i omgivningen. Organismen orienterar sig mot högre eller lägre koncentration (positiv resp. negativ kemotropism). Kemotropism är allmän hos växter; så styrs t.ex. pollenslangars och svamphyfers växt samt tentakler hos insektsätande sileshår kemotropiskt.

Modalism (av modus), riktning i den tidiga kyrkans diskussion av treenigheten som hävdade att Fadern, Sonen och Anden inte kan uppfattas som tre personer utan som tre uppenbarelsesätt (lat. modi) för den ende Guden. Hit hör Sabellius, som undervisade i Rom från ca 215. I den segrande teologin avvisades modalismen.

Arminianism, en tolerant, liberal kristen trosriktning som utformades av den reformerte teologen Jacobus Arminius i opposition mot Calvins lära om att människan är förutbestämd till frälsning eller förtappelse (predestinationsläran). Arminianismen betonar kärleksdraget hos Gud och lär att antagandet om att människan har en fri vilja är förenligt med tron på Guds allsmäktighet och allvetande.

Neoexpressionism, nyexpressionism, det yppigt figurativa och färgflödande måleri som uppstod i Västtyskland och Västberlin i slutet av 1970-talet i reaktion mot mer intellektuella konstformer som konceptualism och minimalism. De tyska nyexpressionisterna sökte sina förebilder i den tyska expressionismen från 1900-talets början. Ledande företrädare för nyexpressionismen är t.ex. Georg Baselitz, Anselm Kiefer och Markus Lüpertz.

Bimetallism, dubbel myntfot. Värdet av landets myntenhet knöts till såväl silvrets som guldets värde och förhållandet mellan de två metallernas värden var bestämt i lag. Exempelvis utgjorde en USA-dollar åren 1837–73 371,22 gran silver eller 23,22 gran guld (1 gran=0,062 g). Problem uppstod när förändringar i utbud eller efterfrågan på metallerna gjorde att förhållandet mellan deras priser på den fria marknaden avvek från det officiella förhållandet. Bimetallismen är numera ur bruk.

Huliganism kallas våld från supportergrupper med anknytning till sportevenemang, oftast i ett lands högre divisioner i en lagsport eller vid internationella lagsportevenemang. Den som utövar detta våld och som gör det i en sportklubbs namn, kallas huligan, ett ord som senare använts för att referera till personer som ägnat sig åt våldsamheter även på andra håll. Det är mest förekommande inom fotbollen men även i andra sporter som till exempel bandy och ishockeyn har det ibland förekommit huliganer.

Bilingualism, bilingvalism, tvåspråkighet, föreligger när en individ eller ett samhälle regelmässigt använder två språk.

Simultanism är en term i bildkonsten för den effekt som uppstår genom att man i ett och samma ögonblick uppmärksammar flera färger eller former, så att de inbördes påverkar varandras effekt i seendet. Ett exempel är den intensivare och klarare verkan som en brunröd färg får genom att ses tillsammans med en klargrön i stället för att betraktas isolerad.

Alpinism, sportaktivitet som innebär att man med hjälp av speciell utrustning tar sig upp för svårforcerade branter för att nå otillgängliga toppar, helst de toppar där ingen varit tidigare.

Empiriokriticism, filosofisk riktning som i den rena sinneserfarenheten ser basen för all kunskap om verkligheten. Alla försök att tränga "bakom" sinnesförnimmelserna betraktas av empiriokritikerna som otillåten metafysik. Empiriokriticismens grundare var Richard Avenarius, och till dess företrädare brukar räknas bl.a. Ernst Mach. Ett angrepp mot empiriokriticismen från marxistiska utgångspunkter riktades av Lenin i hans skrift "Materialismen och empiriokriticismen" (1909).

Neofreudianism, åsiktsriktning som karakteriseras av avståndstagande från vissa delar i Freuds teori, t.ex. libidoteorin och dödsdriften. Den betonar de interpersonella relationerna på bekostnad av omedvetna önskningar och menar att den klassiska psykoanalytiska teorin underskattade betydelsen av kulturella och sociala faktorer. Neofreudianer, eller neopsykoanalytiker, har även en annan uppfattning om den psykoanalytiska tekniken. Bland representanterna för neofreudianismen kan nämnas Erich Fromm och Karen Horney.

Ekoturism är en form av turism, vars mål är att skydda naturen genom att ta hänsyn till resmålets ekologiska begränsningar och att bidra till en hållbar utveckling i området som besöks genom att se till lokalbefolkningens välbefinnande. Ordet ekoturism myntades 1983 av Héctor Ceballos-Lascuráin vid Internationella naturvårdsunionen (IUCN). Han talade då om såväl aktiviteten som attityden hos resenären. Han framhöll också naturvården, men inte några lokalekonomiska eller sociala aspekter.

Mikroorganism, organism som är osynlig för blotta ögat, dvs. mindre än någon tiondels millimeter, och som för att kunna studeras vanligen kräver speciellt anpassad teknik, såsom sterilisering, sterilteknik, mikroskop och särskilda odlingsmaterial. Mikroorganism kan också definieras som mikroskopiskt liten organism, encellig eller ingående i enklare cellaggregat, med ingen eller måttlig grad av celldifferentiering. Alla mikroorganismer har dock förmåga att i naturen växa som enskilda celler.

Titoism avser benämning på den form av kommunism, som utvecklades i Jugoslavien under Tito. Kännetecknande för titoismen var oberoendet av Moskva samt den decentraliserade ekonomiska organisationen med bl.a. självstyrande arbetarråd i företagen.

Enkratism (av grek. enkrateia 'återhållsamhet', 'måttlighet'), asketisk riktning i Gamla kyrkan, framför allt i Syrien. Enkratiterna ansåg att alla kristna borde leva ett asketiskt liv och avhålla sig från vin, kött och sexuellt umgänge. Enkratismen fördömdes vid flera tillfällen som villolära, men enkratitiska idéer kom att i modifierad form leva vidare i den monastiska rörelsen.

Nyprotestantism, de former av protestantisk teologi som har präglats av upplysningen och medvetet anknyter till moderna tankeformer och till nutida vetenskap. Benämningen präglades av Ernst Troeltsch (i "Protestantisches Christentum und Kirche in der Neuzeit", 1906). Förnuftets auktoritet och den egna erfarenheten bestämmer tolkningen av Bibeln och trosläran. 1700-talets neologi, Schleiermachers religionsteori och olika former av liberal teologi är representativa.

Parkinsonism är symtom som liknar dem vid Parkinsons sjukdom (skakningar, stelhet, sparsamt rörelsemönster) men som är en följd av andra sjukdomar. Parkinsonism förekommer vid progressiv supranukleär pares, olivo-ponto-cerebellär atrofi samt vid Shy–Dragers syndrom. Gemensamt för dessa sjukdomar är att effekten av läkemedel mot Parkinsons sjukdom, framför allt levodopa är liten. Parkinsonism kan också uppträda som biverkning av läkemedel mot psykos, t.ex. fentiaziner och butyrofenoner. Symtomen försvinner när behandlingen upphör.

Separatism är strävan efter frigörelse ur statsbildning för ett geografiskt område med i allmänhet etniska, språkliga, kulturella eller ekonomiska särdrag. Separatism utgör ofta en viktig kraft i inbördeskrig och präglade sönderfallet av flernationella statsbildningar i Östeuropa efter 1989. – I kyrkohistorien används termen när en religiös grupp eller kyrklig riktning bryter sig ut ur sitt tidigare större sammanhang, t.ex. i Sverige på 1800-talet.

Mazdakism [mas-], religiös rörelse och sociallära grundad av Mazdak i Iran under Kavads regeringstid (488–496 och 499–531). Rörelsen utgav sig för att vara en nytolkning av zoroastrismen, men i de zoroastriska källorna framstår Mazdak som ärkeheretiker. De gnostiska elementen i mazdakismen är synbarligen ett manikeiskt arv, främst läran om världen som en blandning av ljus och mörker. Jämlikhet, solidaritet och pacifism förespråkas. Eftersom det onda har sin rot i privat ägande skall egendom vara gemensam.

Kryptorkism (nylat. cryptorchi'smus, av krypto- och grek. o'rchis 'testikel'), tillstånd då den ena eller båda testiklarna vid födelsen inte vandrat ned i pungen utan ligger kvar i bukhålan eller ljumskkanalen. För att kunna producera livsdugliga spermier måste testikeln ha en temperatur som är ca 1,5–2 °C lägre än den i bukhålan. Dubbelsidig kryptorkism medför sterilitet, medan testiklarnas hormonproduktion i regel är normal. Vid kryptorkism finns risk för utveckling av cancer i testikeln.

Gammalliberalism, benämning på den tidigaste liberalismen, från det sena 1700-talet och det tidiga 1800-talet. Denna utmärktes av ett ekonomiskt betraktelsesätt, utan socialt medansvar, där alla statliga regleringar sågs som belastningar för samhällets utveckling.

Socialrealism, inom bildkonst ett ganska vagt avgränsat samlingsbegrepp för samhällskritisk konst. Denna samhällskritiska tradition brukar härledas till Courbet och Daumier, men termen har lanserats först på 1900-talet och skall inte förväxlas med socialistisk realism. Som en svensk företrädare brukar nämnas Albin Amelin.