Om ismer

Ordet ismer skall ses som ett samlingsnamn för Ism, ett suffix som vanligtvis indikerar en lära, idériktning eller trosinrikting. Undantag till detta finns förstås och mängden ismer är många. På sidan ismer.se försöker vi samla så många som möjligt av dem.

Här listar vi de 25 mest lästa ismerna, om du söker någon annan kan du besöka vår sida Ismer A till Ö.

Huliganism

Huliganism kallas våld från supportergrupper med anknytning till sportevenemang, oftast i ett lands högre divisioner i en lagsport eller vid internationella lagsportevenemang. Den som utövar detta våld och som gör det i en sportklubbs namn, kallas huligan, ett ord som senare använts för att referera till personer som ägnat sig åt våldsamheter även på andra håll. Det är mest förekommande inom fotbollen men även i andra sporter som till exempel bandy och ishockeyn har det ibland förekommit huliganer.

Trotskism

Trotskism är en politisk och ideologisk riktning som hämtar sin utgångspunkt i Trotskijs idéer. Dessa har sin grund i de tankar om den permanenta revolutionen som Trotskij i motsättning till både Lenin och många mensjeviker utformade under åren före första världskriget. För Trotskij stod det klart att en revolution i Ryssland skulle komma att utlösa en våg av revolutioner i det industrialiserade väst, vars ekonomiska bistånd i sin tur skulle konsolidera den ryska revolutionen. Därmed skulle spridningen av socialismen bli global.

Titoism

Titoism avser benämning på den form av kommunism, som utvecklades i Jugoslavien under Tito. Kännetecknande för titoismen var oberoendet av Moskva samt den decentraliserade ekonomiska organisationen med bl.a. självstyrande arbetarråd i företagen.

Hedonism

Hedonism, inom psykologin en teori som går ut på att det enda mål som människor ytterst har för sina handlingar är att uppnå lust eller lycka (och att undvika olust och lidande) för egen del. Denna teori kritiserades redan på 1700-talet skarpsinnigt av Joseph Butler. I etiken är hedonism inte en teori om hur människor faktiskt handlar utan om vad som har värde i sig. Den går ut på att det enda som har värde för sin egen skull (egenvärde) är lust och lycka samt frånvaro av olust och lidande. Psykologisk och etisk hedonism har ofta blandats ihop.

Mazdakism

Mazdakism [mas-], religiös rörelse och sociallära grundad av Mazdak i Iran under Kavads regeringstid (488–496 och 499–531). Rörelsen utgav sig för att vara en nytolkning av zoroastrismen, men i de zoroastriska källorna framstår Mazdak som ärkeheretiker. De gnostiska elementen i mazdakismen är synbarligen ett manikeiskt arv, främst läran om världen som en blandning av ljus och mörker. Jämlikhet, solidaritet och pacifism förespråkas. Eftersom det onda har sin rot i privat ägande skall egendom vara gemensam.

Conceptism

Conceptism, den litterära stil, kännetecknad av "klara begrepp", som den spanske 1600-talsförfattaren Francisco de Quevedo lanserade som alternativ till ordmåleriet i Góngoras culteranism. Med sin ordknapphet och sina dunkla bilder blev conceptismen ofta lika kryptisk som culteranismen och räknas numera liksom denna till den litterära barocken.

Neofreudianism

Neofreudianism, åsiktsriktning som karakteriseras av avståndstagande från vissa delar i Freuds teori, t.ex. libidoteorin och dödsdriften. Den betonar de interpersonella relationerna på bekostnad av omedvetna önskningar och menar att den klassiska psykoanalytiska teorin underskattade betydelsen av kulturella och sociala faktorer. Neofreudianer, eller neopsykoanalytiker, har även en annan uppfattning om den psykoanalytiska tekniken. Bland representanterna för neofreudianismen kan nämnas Erich Fromm och Karen Horney.

Dyoenergism

Dyoenergism (av grek. dyo "två" och energia "energi"), kristologisk lära som menar, att Kristus utverkar gudomliga och mänskliga gärningar genom två energier, en gudomlig och en mänsklig.

Konciliet i Konstantinopel 680-681 antog dyoenergismen som kyrkolära och förkastade samtidigt monoenergismen.

Ekoturism

Ekoturism är en form av turism, vars mål är att skydda naturen genom att ta hänsyn till resmålets ekologiska begränsningar och att bidra till en hållbar utveckling i området som besöks genom att se till lokalbefolkningens välbefinnande. Ordet ekoturism myntades 1983 av Héctor Ceballos-Lascuráin vid Internationella naturvårdsunionen (IUCN). Han talade då om såväl aktiviteten som attityden hos resenären. Han framhöll också naturvården, men inte några lokalekonomiska eller sociala aspekter.

Mikroorganism

Mikroorganism, organism som är osynlig för blotta ögat, dvs. mindre än någon tiondels millimeter, och som för att kunna studeras vanligen kräver speciellt anpassad teknik, såsom sterilisering, sterilteknik, mikroskop och särskilda odlingsmaterial. Mikroorganism kan också definieras som mikroskopiskt liten organism, encellig eller ingående i enklare cellaggregat, med ingen eller måttlig grad av celldifferentiering. Alla mikroorganismer har dock förmåga att i naturen växa som enskilda celler.

Bolsjevism

Bolsjevism, politisk åskådning som företräddes av bolsjevikerna. Det ryska socialdemokratiska partiet sprängdes vid en kongress i London 1903 p.g.a. delade meningar om partiets roll och struktur. Lenin och hans anhängare företrädde ståndpunkten att partiet, för att kunna verka i Ryssland, skulle vara en strängt disciplinerad organisation, förbehållen aktiva revolutionärer. Motståndarna ville ha ett mer öppet parti. Lenins linje vann inte majoritet vid kongressen, men han segrade vid valen till centralkommittén och till redaktionskommittén för tidskriften Iskra.

Ramism

Benämning på idéer och teman som formulerades av Pierre de la Ramée. Ramismen vann under decennierna runt 1600 spridning i protestantiska delar av Nordeuropa, inkl. England och Skottland. Den var ett pedagogiskt alternativ till aristotelismen och anammades dels av politiker som ville anpassa universiteten mer efter världsliga behov än efter kyrkliga, dels av teologer som ville hålla teologin ren från den hedniske Aristoteles inflytande. I Sverige var Johan Skytte en representant för det förra intresset, medan Laurentius Paulinus Gothus företrädde det senare.

Ostracism

Ostracism (grek. ostrakismo_s, av ostrakon 'krukskärva'), politiskt instrument i Athen under 400-talet f.Kr. För att skydda demokratin mot alltför dominanta politiker infördes möjligheten att landsförvisa sådana i tio år, utan att de nödvändigtvis begått något brott. Om folkförsamlingen beslöt att en ostracism skulle hållas ristades kandidaternas namn på krukskärvor. Den som fick flest röster landsförvisades genast, utan att förlora medborgarskap eller förmögenhet.

Wahhabism

Wahhabism är den strängare formen av den hanbalitiska rättsskolan. Den grundades av al-Wahhab, som inspirerats av traditionen från Ibn Taymiya. Man avvisar allt som betraktas som bida ('innovation') i religionen; man är bunden av den sunna som var profeten Muhammeds egen, och den första generationen av hans efterföljare ses som normerande föredömen. Under 1800-talet kom wahhabismen att inspirera flera reformrörelser i den muslimska världen, varför man ibland använder benämningen wahhabism generellt om sunnitiskt ortodoxa grupper med kritisk inställning till andra.

Kimbanguism

Kimbanguism [kimbaNgu-], kimbangism, svart kristen rörelse i Centralafrika som hävdar att Gud kallat Simon Kimbangu (1889–1951) till sin profet (på det lokala språket betyder ordet kimbangu eg. 'en som uppenbarar den dolda sanningen'). Kimbangu påbörjade sin bana 1921. Tre år tidigare hade han sin första Jesusvision, i N'Kamba (i nuv. Demokratiska republiken Kongo). Orten, som kallas Nya Jerusalem, är administrativt högkvarter och, sedan ett Kimbangumausoleum uppförts 1960, ett viktigt vallfärdsmål. Kolonialmyndigheterna fruktade denna svarta rörelse, som de uppfattade som revolutionär.

Unitarism

Unitarism är en sammanfattande benämning på olika smärre riktningar och samfundsbildningar som inom kristendomens ram avvisar kyrkliga dogmer, t.ex. treenighets- och försoningslärorna. En tidig variant var socinianismen. Termen präglades i England under 1600-talet, där unitarier anknöt till deismen och upplysningens dogmkritik. I USA hade unitarismen vissa framgångar under början av 1800-talet (t.ex. med grundandet av Harvard Divinity School) men har sedan markant gått tillbaka.

Ockasionalism

Ockasionalism (av lat. occasio 'gynnsamt tillfälle', 'möjlighet', av occido 'falla ned', 'gå ned'), teori i 1600-talets filosofi, avsedd att ge ett svar på det av Descartes formulerade kropp–själ-problemet. Problemet gällde på vad sätt den andliga själen skulle kunna tänkas påverka den materiella kroppen eller vice versa. Det löstes av ockasionalisterna (främst Geulincx och Malebranche) genom antagandet att ingen direkt påverkan sker mellan själ och kropp, men att rörelser i själen ger Gud "tillfälle" (occasio) att initiera rörelser hos kroppen och vice versa.