Om ismer

Ordet ismer skall ses som ett samlingsnamn för Ism, ett suffix som vanligtvis indikerar en lära, idériktning eller trosinrikting. Undantag till detta finns förstås och mängden ismer är många. På sidan ismer.se försöker vi samla så många som möjligt av dem.

Här listar vi de 25 mest lästa ismerna, om du söker någon annan kan du besöka vår sida Ismer A till Ö.

Nyhegelianism

Nyhegelianism, term särskilt för de filosofiska riktningar i Storbritannien och USA som under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet återknöt till Hegels filosofi i försök att forma ett idealistiskt alternativ till tidens materialism och utilitarism. Hit hör bl.a. de brittiska tänkarna T.H. Green och F.H. Bradley men även John McTaggart, Bernard Bosanquet och Josiah Royce.

Provinsialism

Provinsialism, ord eller uttryck som är typiskt för en dialekt eller ett regionalt språk, särskilt när uttrycket förekommer i ett för övrigt riksspråkligt sammanhang. Bruket att i de enspråkiga riksspråksordböckerna redovisa ett urval provinsialismer har lång tradition inom svensk lexikografi. I Svenska Akademiens ordlista (1986) finns ca 500 ord som utmärkts som provinsialismer. Utan regional precisering upptas bl.a. batting 'pojke', gnöl 'klagande', gorr 'sörja', kröson 'lingon', oknytt 'spökeri', stura 'tjura'; som gotländsk provinsialism upptas sork 'pojke', som sydsvensk bl.a.

Monotheletism

Monotheletism (av mono- och grek. thel\sis 'vilja'), teologisk riktning under 600-talet. Diskussionen om huruvida Kristus hade en vilja (en mänsklig) eller två (en gudomlig och en mänsklig) följde på den i Chalcedon år 451 fastställda läran om Kristi två naturer. Monotheletismen var ett försök att överbrygga motsättningen mellan Chalcedons förespråkare och dess motståndare (monofysiterna); den väckte dock starkt motstånd, eftersom den tycktes ifrågasätta Kristi självständighet som människa och göra honom till ett Guds viljelösa redskap.

Vegetarianism

Vegetarianism är en diet eller ett förhållningssätt enligt vilken endast vegetabiliska livsmedel bör ätas. En person som är vegetarian äter inte animaliska produkter av etiska, religiösa, estetiska, miljörelaterade, hälsogrundade eller andra skäl. Vissa undantag kan dock göras för produkter som kan erhållas från levande djur, med vissa definitioner också gällande andra animaliska produkter. I dessa sammanhang ses svamp som ett vegetariskt födoämne.

Nyvedantism

Nyvedantism, detsamma som neovedanta.

Neovedanta, nyvedantism, modern, tidsanpassad tolkning av den klassiska vedantafilosofin. Spridandet av neovedanta är en väsentlig del av den verksamhet som Ramakrishna-rörelsen utövat i västerlandet; dess främste teoretiker var Vivekananda. Vedanta uppfattas som essensen av indisk visdom och som en lära med universell giltighet – en övergripande sanning under vilken människor kan enas oavsett religionstillhörighet.

Kantianism

Kantianism, filosofi som bygger på Immanuel Kants tankar. Kants epokgörande idéer fick ett starkt genomslag i den samtida och nära efterföljande filosofin (Karl Leonard Reinhold, Salomon Maimon, Jakob Friedrich Fries, Johan Friedrich Herbart m.fl.), och nådde en förnyad aktualitet under 1800-talets senare del.

Photinianism

Photinianism, heretisk kristologisk lära, uppkallad efter biskop Photinus av Sirmium (död 376). Photinus utvecklade adoptianska och dynamistiska tankar och hävdade, att Logos var identisk med Fadern, medan Kristus blott uppfattades som Marias son.

Photinus lära förkastades, och han avsattes som biskop.

Hypogonadism

Hypogonadism, underfunktion i äggstockar eller testiklar med minskad bildning av könshormoner, dvs. östrogener eller testosteron, och bristfällig utveckling av äggfolliklar och spermier som följd. Hypogonadism kan bero på sjukdom i hypotalamus eller hypofys med minskad frisättning av gonadotropiner. I dessa fall kan ofta behandling med gonadorelin och/eller gonadotropiner normalisera såväl könshormonbildning som äggutveckling och spermiebildning. Vid primär sjukdom i äggstockar och testiklar kan behandling med östrogener resp.

Antimilitarism

Antimilitarism, motstånd mot det av staten organiserade militärväsendet. Anhängare till antimilitarism bekämpar t.ex. militärväsendet därför att de anser att mellanstatliga konflikter bör kunna lösas utan användande av våld. Tidigare har antimilitarister ansett att även den sociala utvecklingen av samhället hindrats p.g.a. förekomsten av militärväsendet. Genom välfärdssamhällets tillkomst har denna argumentation tonats ned utom då det gäller tredje världen.

Nomism

Nomism (från grekiskans νομος ’lag’) är en etisk åskådning som menar att det sedliga (moraliska) livet ska utgå från lagen.

De mest typiska representanterna för denna ståndpunkt är den senare judendomen med fariseismen och den romerska kyrkan framför allt inom jesuitorden.

Vandalism

Vandalism avser hänsynslös förstörelse. Termen vandalism myntades 1794 av den franske abbén Henri Grégoire. Han jämförde förstörelsen av klosterbibliotek och religiösa konstverk under franska revolutionen med vandalernas plundring av Rom år 455. Denna betydelse av vandalism avser en förstörelse av föremål vilkas kulturella och estetiska symbolvärde är ideologiskt förkastligt för förövarna. I historiskt perspektiv innebär vandalism ödeläggelse av en civilisations symboler och miljöer.

Transvestitism

Transvestism avser behovet att klä sig i det motsatta könets kläder. Den primära transvestitens (vanligen man) ofta erotiskt färgade upplevelse av att tillhöra det andra könet med en del av sin personlighet manifesteras i och förstärks av omklädningen. Hos sekundära transvestiter kan bytet till det motsatta könets kläder ha fetischkaraktär med starka sexuella motiv.

Tribalism

Tribalism avser en befolknings sociala och politiska identifikation i enlighet med stamtillhörigheten. Termen användes främst beträffande invånarna i de framväxande storstäderna i Afrikas postkoloniala stater på 1960- och 70-talen. Begreppet hade en negativ innebörd eftersom det antydde en reaktion mot moderniseringen: att man föll tillbaka i gamla, mer primitiva organisationsformer.

Kreatianism

Kreatianism (ytterst till lat. cre'o 'skapa', 'frambringa'), den dominerande kristna uppfattningen att varje människas själ är omedelbart skapad av Gud. Motstridiga åskådningar är att själen liksom kroppen kommer från föräldrarna (traducianism) eller att den har preexistens i en annan värld.