Om ismer

Logicism, under lång tid en huvudriktning inom matematikens filosofi enligt vilken matematiken kan förstås som en gren av logiken. Dess upphov är Freges försök att i motsättning till Kant visa att aritmetiken är analytisk. Med detta mål strävade Frege efter att inom de av honom uppställda logiska kalkylerna dels rekonstruera de aritmetiska grundbegreppen, dels bevisa de aritmetiska axiomen. Arbetet möttes av en allvarlig motgång då hans system i och med upptäckten av Russells paradox visade sig vara motsägelsefullt, men det fortsattes av Russell själv under början av 1900-talet.

Geotropism, äldre uttryck för gravitropism, en term som i motsats till geotropism betonar att växtrörelserna är knutna inte endast till jordens tyngdkraft.

Synoikism är en sammanslagning av närliggande orter till en större stad, de facto genom människors flyttning eller genom administrativa förändringar.

Thigmotropism är en slags krökningsrörelse hos växter.

Utopism avser en rörelse som innebär strävan efter 1. böjelse för 1. tro på utopi 1. utopiska ideal; särskild med nedsättande bibet.

Hyperaldosteronism, aldosteronism, ökad insöndring av aldosteron, ett hormon vilket bildas i binjurebarken. Primär hyperaldosteronism kan bero på binjurebarkssjukdom, vanligen en tumör, Conns syndrom. Sekundär hyperaldosteronism kan vara betingad av störningar i njurgenomblödningen med ökad insöndring av enzymet renin.

Jordmagnetism, annan benämning på geomagnetism.

Rayonism är en riktning inom den abstrakta konsten, lanserad i Moskva 1911 av Michail Larionov och hans hustru Natalja Gontjarova, som en utveckling av bl.a. neoimpressionism och kubism. Från början målade man gärna i former av stråk och strålknippen med en betoning av gestaltningen som ett spel av ljus och färg. I ett manifest 1913 gav Larionov försteg för en klart geometrisk form.

Monoenergism (av grekiska monos ’ensam’ och energia ’energi’), heretisk kristologisk lära som hävdar, att Kristus utverkar både mänskliga och gudomliga gärningar genom en gudomlig-mänsklig energi.

Monoenergismen, som är nära besläktad med monofysitismen, avvisades slutligen vid konciliet i Konstantinopel 680-681, som fastslog att det finns två viljor (dyoteletism) och två energier (dyoenergism) i Kristus.

Ebionism säger att Jesus är fysiskt Josefs son.

Karriärism kan beskrivas som en inriktning på framgång i yrkeslivet

Hypopituitarism, detsamma som hypofysinsufficiens.

Mutualism (fr. mutualisme, av mutuel 'ömsesidig', 'inbördes', av likabetydande lat. mutuus), biologisk term: relation mellan två arter där båda har fördel av relationen. Ett exempel utgör relationen mellan vissa akacior och myrarter, där myrorna skyddar akacian från växtätande insekter och konkurrerande växtplantor samtidigt som akacian levererar föda åt myrorna i form av särskilda knoppar bestående av proteinrik vävnad. När mutualismen blir så stark att parterna inte klarar sig utan varandra talar man i stället om symbios.

Supralapsarianism är en variant av den kalvinska predestinationsläran med innebörden att Gud före Adams syndafall utvalde människor till frälsning eller undergång.

Euhemerism, föreställningen att gudadyrkan har sitt upphov i dyrkan av mänsklighetens egna välgörare, dvs. som härskar- eller heroskult. Termen används också mer generellt om rationaliserande myttolkning.

Hydrotropism, ibland hygrotropism, kröknings- eller tillväxtrörelse hos växtorgan eller celler, styrd av vatten- eller fukthalten i omgivningen. Växtrötter orienterar sig t.ex. hydrotropiskt mot de områden i marken som har de gynnsammaste vattenförhållandena.

Motsatsen till minimalism.

Nepotism (fr. népotisme eller ital. nepotismo, av lat. nepos 'barnbarn', i senlat. även 'brorson', 'systerson'), otillbörligt gynnande av släktingar och vänner, särskilt vid besättande av offentliga tjänster. Ordet användes först om medeltida påvars otillbörliga gynnande av illegitima söner ("nepoter") och andra släktingar. Påvarna valdes ofta ur ledande adelsfamiljer, som därigenom ökade sitt politiska och ekonomiska inflytande. Starkast framträdde nepotismen under renässansen och 1500-talet (familjer som Barberini, Borgia, Farnese, Orsini, della Rovere).

Högerextremism, förfäktandet av högerståndpunkter och värderingar som ligger utanför vad som är förenligt med politisk demokrati. Högerextremism har oftast företrätts av militanta grupperingar, ibland närmast att betrakta som kampgrupper, utanför det parlamentariska partiväsendet.

Hylozoism, läran att materien är levande och därför har en inneboende utvecklingstendens. Begreppet figurerar särskilt hos äldre filosofihistoriker i deras tolkning av försokratikernas naturfilosofi. Senare forskare har framhållit att begreppet materia i aristotelisk mening inte var aktuellt för dessa tänkare. Trots det kan termen ändå vara träffande såtillvida som många av dem laborerade med tanken på ett grundläggande ämne ur vilket allt annat uppkom och biologiska tankemodeller därtill spelar en viktig roll i flera av de äldsta naturfilosofernas tänkande.

Paramagnetism, svag magnetisering som uppstår hos vissa ämnen, då de utsätts för ett magnetfält.

Pleokroism är ett kristalloptiskt fenomen, detsamma som dikroism.

Proselytism kan syfta på:

• Omvändande av troende från en religion till en annan.
• Inom kristendomen ofta nedsättande uttryck för mission till andra kristna kyrkors medlemmar.

Rojalism avser meningsriktning som stöder kungadömet som politisk och social institution. Historiskt kan man skilja mellan rojalister, i betydelsen anhängare av ett absolut kungadöme, och monarkister, anhängare av en konstitutionell monarki.

Nyhegelianism, term särskilt för de filosofiska riktningar i Storbritannien och USA som under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet återknöt till Hegels filosofi i försök att forma ett idealistiskt alternativ till tidens materialism och utilitarism. Hit hör bl.a. de brittiska tänkarna T.H. Green och F.H. Bradley men även John McTaggart, Bernard Bosanquet och Josiah Royce.