Ordet ismer skall ses som ett samlingsnamn för Ism, ett suffix som vanligtvis indikerar en lära, idériktning eller trosinrikting. Undantag till detta finns förstås och mängden ismer är många. På sidan ismer.se försöker vi samla så många som möjligt av dem.
Här listar vi de 25 mest lästa ismerna, om du söker någon annan kan du besöka vår sida Ismer A till Ö.
Antinomism, opposition mot lagen, en teologisk riktning som tar avstånd från förkunnelsen av Guds lag, främst de gammaltestamentliga buden. Vanligen åberopar man sig på Paulus. I Gamla kyrkan företrädde Markion (d. ca 160) ett slags antinomism, men antinomismen som term förbinds oftast med teologiska diskussioner under reformationstiden.
Arianism, teologisk lära, först utformad av presbytern Arius (Areios) i Alexandria ca 315. Enligt denna är Sonen, den preexistente Kristus, inte av samma gudomliga väsen som Fadern utan det första av alla skapade väsen. Arianismen fördömdes först på kyrkomötet i Nicaea 325 men vann sedan stora framgångar, särskilt genom kejsar Konstantins hovbiskop Eusebios av Nikomedia. Under 370-talet gick den tillbaka och fördömdes slutgiltigt på kyrkomötet i Konstantinopel 381. Den levde kvar till 500-talets slut hos germanska stammar som goter, vandaler och langobarder.
Neodeskriptivism, riktning inom nyare moralfilosofi som gentemot den av den logiska positivismen inspirerade emotivismen och den framför allt av Richard Hare hävdade preskriptivismen hävdar att de etiska utsagorna har ett konkret, deskriptivt innehåll, grundat i människans eller det mänskliga samhällets natur. Man anknyter därvid ofta till Aristoteles. Till riktningens förespråkare hör bl.a. Elizabeth Anscombe, Philippa Foot och Alasdair MacIntyre.
Animal magnetism, en kraft som enligt den tyske läkaren Franz Anton Mesmer (1734–1815) genomströmmade kosmos och påverkade den mänskliga organismen. Den lanserades som sensationell terapeutisk metod åren före franska revolutionen och hade en andra storhetsperiod i romantikens Tyskland omkring 1810–40. I Sverige utövades den under gustaviansk tid av bl.a. swedenborgare och frimurare. 1815–21 utgav läkaren Pehr Gustaf Cederschjöld Journal för animal magnetism. Genom somnambulismen, dvs.
Opportunism innebär en klandervärd och oriktig anpasslighet (principlöshet) efter för tillfället rådande omständigheter och maktförhållanden. En opportunistisk politiker nöjer sig med att yrka sådana åtgärder som har utsikt att kunna vinna gehör hos den stora massan och sedan genomdrivas. Men detta kan också, beroende på omständigheterna, vara ett uttryck för ett pragmatiskt synsätt. Opportunism syftar på självintresse och oftast ointresse för konsekvenserna och uttrycket sammanblandas ibland även med populism.
Kemotropism (nylat. chemotropi'smus, av kemo- och grek. trope 'vändning', 'förändring'), rörelse som startas hos en- och flercelliga organismer av en kemisk substans i omgivningen. Organismen orienterar sig mot högre eller lägre koncentration (positiv resp. negativ kemotropism). Kemotropism är allmän hos växter; så styrs t.ex. pollenslangars och svamphyfers växt samt tentakler hos insektsätande sileshår kemotropiskt.
Universalierealism eller begreppsrealism, den särskilt under medeltiden företrädda åsikten att de s.k. universalia eller allmänorden ("människa", "djur", "god" etc.) svarar mot separat existerande (reella) entiteter. Universalierealismen har sina rötter i Platons idélära men var i en speciell variant också en grundsten i Aristoteles filosofi.
Monoteism (nylat. monotheismus av mono- och grek. theos 'gud'), tro på en enda Gud. Judendom, kristendom och islam är exempel på monoteistiska religioner.
Agra'rsocialism, åsikten att naturtillgångar (främst jord) skall stå under samhällelig ägo, ibland benämning på georgism.
Postimpressionism, en av den brittiske kritikern Roger Fry 1910 lanserad benämning på en mycket heterogen skara franska konstnärer med mer eller mindre gemensamma rötter i impressionismen. Till postimpressionisterna räknade Fry Cézanne, van Gogh, Gauguin, symbolisterna och fauvisterna men inte neoimpressionisterna med t.ex. Seurat.
Schism avser brytande av gemenskap. Schism förutsätter en tidigare samhörighet som upphör p.g.a. en meningsmotsättning. I den tidiga kyrkan med dess mer decentraliserade struktur var schismer en vanlig följd av disciplinära motsättningar. De markerades genom att nattvardsgemenskapen bröts och att den motsatta parten ströks ur förbönslistorna. Den mest ödesdigra schismen i kyrkohistorien inträffade 1054 mellan påven och patriarken av Konstantinopel, vilket gav upphov till kyrkans klyvning i en katolsk och en ortodox del.
Androcentrism, system där det manliga utgör centrum och norm. Det kvinnliga blir det annorlunda, det avvikande. Även om man talar om komplimentaritet mellan könen, är mannen det första, det överordnade och normgivande. Feministforskningen har särskilt analyserat och kritiserat detta perspektiv.
Maoism, benämning på den art av marxistiskt inspirerad kommunism som började utvecklas i Kina på 1920-talet under ledning av Mao Zedong. Beroende på att Maos egna idéer förändrades tämligen radikalt under hans liv, finns det element i riktningen som är svårförenliga. Den fasta kärnan är en ny och från både Marx, Lenin och Stalin avvikande syn på hur en socialistisk revolution skulle kunna utvecklas i tredje världen. Den traditionella uppfattningen var att industriproletariatet först måste nå en viss omfattning innan en samhällsomvandling vore möjlig.
Anabaptism, en väckelse- och församlingsrörelse under reformationstiden och en riktning inom den s.k. radikala reformationen. Dess företrädare (anabaptister eller döpare) förkastade barndopet och förkunnade i stället dop vid medveten ålder. De första anabaptisterna, lärjungar till reformatorn Zwingli, började döpa troende vuxna i Zürich 1525. De grundade en friförsamling i protest mot det rådande statskyrkosystemet. Från Schweiz spred sig anabaptismen till Tyskland, Österrike och Mähren. En framstående ledare inom denna gren var Balthasar Hubmaier, bränd på bål 1528.
panteism, teologisk doktrin enligt vilken Gud och världen är ett och detsamma. Termen präglades på 1700-talet, men uppfattningen är uråldrig och spridd inom ett flertal religiösa traditioner. Den förknippas i västerlandet bl.a. med Johannes Scotus Erigena och Spinoza.
Neodadaism, benämning på olika riktningar inom bildkonsten efter andra världskriget, som på skilda sätt varierat och utvecklat sidor av dadaismens ursprungliga estetik och idéer. Som företrädare för neodadaismen räknas ofta tidiga verk av Jasper Johns och Robert Rauschenberg samt de franska konstnärer och kritiker som 1960 samlades kring manifestet nouveau réalisme.
Bonapartism, självsvåldigt gripande av makten i samhället. Termen syftar på Napoleon Bonaparte och har senare använts i samband med kritik av revolutionära riktningar. Lenin och bolsjevikerna blev t.ex. kritiserade i svenska tidningar för bonapartism efter att ha störtat den provisoriska regeringen i Ryssland 1917. I Frankrike kunde termen efter 1815 avse strävan efter att återupprätta kejsardömet med huset Bonaparte på tronen.
Nykonfucianism, kin. xin rujia, strömningar inom konfucianismen som främst under 1900-talet framträtt i opposition mot den kinesiska kulturradikalism som hävdar att det konfucianska kulturarvet utgör ett hinder för Kinas modernisering. Företrädarna för nykonfucianismen ser ingen motsättning mellan de grundläggande konfucianska idéerna, vilka de menar ofta förvanskats under historiens lopp, och samhällets modernisering i betydelsen industrialisering och demokratisering.
Kognitivism (av kognitiv), uppfattning inom värdeteorin att man kan ha kunskap (eller rationellt underbyggda åsikter) i värdefrågor, vunnen antingen med hjälp av förnuftet eller genom observation (intuition). Motsatsen kallas (värde)skepticism. Dessutom används termen för uppfattningen att värdetermer betecknar egenskaper, alltså som gemensam beteckning på naturalism och värdeobjektivism. Motsatsen kallas nonkognitivism eller emotivism.
En heliocentrisk världsbild är en beskrivning av solsystemet, där solen (på grekiska helios) ligger i centrum med alla planeterna rörande sig i banor runt om. En sådan heliocentrism är dock en tämligen modern företeelse, även om den inom astronomin skymtat fram då och då utan att vinna allmänt gillande.
Industrialism kan syfta på:
Infantilism, tidigare använd benämning på allmänt hejdad kroppslig och själslig utveckling med varierande bakgrund. Uttrycket sexuell infantilism har använts om försenad pubertetsutveckling med outvecklade yttre (sekundära) könskaraktärer. Psykoinfantilism är kvarstående barnsliga personlighetsdrag trots normal biologisk utveckling och intellektuell nivå.
Peronism, politisk rörelse och ideologi i Argentina, uppbyggd av och kring president Juan Perón. Idémässigt diffus har den rötter i den italienska fascismen och korporativismen men bör snarare förstås som en oförlöst argentinsk nationalism, som vände sig mot det stora brittiska och senare nordamerikanska inflytandet över landet. En stor del av den organiserade argentinska arbetarklassen kallar sig peronister, och rörelsen fortsatte leva ett eget liv när Perón 1955 drevs i exil och också efter hans död 1974.
