Om ismer

Ordet ismer skall ses som ett samlingsnamn för Ism, ett suffix som vanligtvis indikerar en lära, idériktning eller trosinrikting. Undantag till detta finns förstås och mängden ismer är många. På sidan ismer.se försöker vi samla så många som möjligt av dem.

Här listar vi de 25 mest lästa ismerna, om du söker någon annan kan du besöka vår sida Ismer A till Ö.

Fundamentalism (protestantisk)

Fundamentalism, en kristen (protestantisk) rörelse som betonar Bibelns ofelbarhet i alla slags frågor, inte bara de religiösa. Den uppstod i strängt kalvinistiska kretsar i USA på 1890-talet som en skarp protest mot den historisk-kritiska bibelforskningen och den moderna naturvetenskapen. Fundamentalisterna betraktar Bibeln som verbalinspirerad. De slår särskilt vakt om skapelsen på sex dagar (utvecklingsläran förkastas), jungfrufödelsen, det ställföreträdande försoningsoffret, den kroppsliga uppståndelsen och Kristi återkomst, allt tolkat mycket bokstavligt och rationalistiskt.

Bruitism

Bruitism, musikriktning utvecklad som en underavdelning till futurismen. Manifestförfattaren och "tonsättaren" Luigi Russolo skapade i början av 1900-talet en rad bullerkompositioner med bil- och flygplansmotorer som centrala element. Efter en första sensationsfas tappade t.o.m. Russolo intresset, men bruitismen har levt kvar som en viktig komponent i den uppblomstrande slagverksmusiken under efterkrigstiden. Även den elektroakustiska musiken kan söka en av sina rötter i bruitismen.

Individualism

Individualism, uppfattning som ser individens frihet och oberoende som ett högsta värde. Oftast förenas individualismen med åsikten att samhället som sådant endast kan förstås och förklaras som en sammanslutning av individer, vilkas handlingar och avsikter ytterst avgör samhällsutvecklingen. I denna mening synes Tocqueville vara den förste som (vid 1800-talets mitt) använde ordet. Individualism som tankeriktning kan dock sägas vara fullt utvecklad redan i 1600-talets England i och med Locke. Under 1700-talet vidareutvecklades den av bl.a. Adam Smith och Jeremy Bentham.

Klerikalism

Klerikalism är i vissa betydelser motsatsen till sekularism. Betyder att religiösa institutioner eller makthavare ges kontroll över den ordinarie offentliga makten. Begreppet innefattar dock ej situationer när präster eller dylikt i hög grad väljs till offentliga uppdrag, om detta sker genom ordinarie demokratiska metoder, utan endast när detta är institutionaliserat i någon utsträckning.

Används i bland som ett pejorativt uttryck om samhällen där de religiösa institutionerna anses ha mycket makt över samhällslivet och medborgarna.

Katabolism

Katabolism (av grek. katabole 'nedkastande', 'nedläggande', av kataba'lla 'nedkasta', av kata- och ba'lla 'kasta'), sammanfattande term för de kemiska reaktioner i den levande cellen vid vilka kemisk energi utvinns. Energin lagras i energirika föreningar, t.ex. ATP. Makromolekyler som fetter, kolhydrater och proteiner bryts ner till enkla föreningar. Dessa kan cellen använda för att bygga upp artegna makromolekyler, varvid energi åtgår (anabolism).

Makarism

Makarism, utrop att rika, visa eller etiskt framstående personer är "lyckliga". Myster i Eleusis förklarades "saliga", och i hellenistisk tid gäller makarism oftast det hinsides. Så är fallet med de åtta saligprisningarna i Matteusevangeliet (kap. 5).

Sarmatism

Sarmatism eller sarmatstil är en benämning på polsk adelskultur från 1600-talet och första hälften av 1700-talet, med förebild hos de antika sarmaterna. Ideologiskt betonas adelns ledande roll och oinskränkta frihet. Stilen framträder främst inom måleri, särskilt porträttkonst, arkitektur, litteratur och mode.

Zurvanism

Zurvanism (av Zurvan), zervanism, en religiös idéströmning som under vissa perioder (den parthiska och den tidiga sasanidiska, ca 250 f.Kr.–ca 550 e.Kr.) tycks ha dominerat den officiella teologin i det gamla Iran. Zurvanismen har sina rötter i äldre indoiranska spekulationer av panteistisk karaktär kring tiden och offret. Det utmärkande för zurvaniterna kommer till uttryck i deras egenartade skapelsemyt, som vi känner från armeniska och syriska kyrkofäders polemik. Enligt denna myt fanns i begynnelsen ingen annan än högguden Zurvan.

Solipsism

Solipsism, uppfattning som förekommer i två grundformer: ontologisk och kunskapsteoretisk solipsism. Den ontologiska solipsismen hävdar att endast jag själv och mina medvetandetillstånd existerar. Den kunskapsteoretiska solipsismen gör gällande att jag själv och mina medvetandetillstånd är det enda som jag kan ha verklig kunskap om.

Schamanism

Schamanism avser det sociala, rituella och religiösa komplex som utbildats kring schamanen. Det är schamanens uppgift att bistå medlemmar av den sociala grupp han tillhör när sjuka skall botas, vilsegångna människor eller förlorade ting skall återfinnas, framtiden skall uppenbaras, offermottagare skall fastställas och de nyss avlidna ledsagas till den andra världen. I många religioner, t.ex. bland Sibiriens jägare och nomadfolk, leds de stora stamriterna av schamaner. Schamanismen är knuten till de extatiska inslagen i religionen och kännetecknas i somliga fall av besatthet.

Emotivism

Emotivism, värdeteoretisk ståndpunkt enligt vilken värdeomdömen inte är några genuina omdömen om att något förhåller sig på ett visst sätt, utan snarare uttryck för känslor och attityder. Att säga att något är bra eller dåligt, rätt eller fel, är enligt emotivismen ungefär detsamma som att ropa "hurra" eller "usch". Viktiga företrädare för emotivismen har varit logiska empirister som Alfred Ayer och Charles Stevenson, samt i Sverige Axel Hägerström. Före 1900-talet finns antydningar i emotivistisk riktning hos t.ex. Hume och Nietzsche.

Libertinism

Libertinism, en diffus beteckning som i 1600-talets Frankrike åsattes olika moraliska och intellektuella förhållningssätt, ofta i nedsvärtande syfte. Gemensamt för dessa förhållningssätt var att de innebar en strävan att bli oberoende av samhällets, moralens, religionens och tänkandets konventioner. Som "libertiner" utpekades i första hand adelsmän som utmanade kyrkans moral genom utsvävande leverne och cynisk jargong. I denna mening av mondän lössläppthet, särskilt på sexualmoralens område, levde libertinismen kvar till franska revolutionen.

Donatism

Donatism, rigoristisk kyrklig rörelse i Nordafrika, grundad av Donatus. Under Diocletianus förföljelse 303–305 hade många biskopar och präster tvingats att lämna ut kyrkans heliga böcker och kärl. Donatisterna menade att de genom detta hade förlorat sitt ämbete och att deras sakrament var ogiltiga. Endast de som stått emot förföljelserna utan att kompromissa utgjorde den sanna kyrkan. Donatisterna bildade en motkyrka som kejsar Konstantin förgäves sökte göra slut på. Socialt var de förbundna med de revolutionära cirkumcellionerna. Fr.o.m.

Animal magnetism

Animal magnetism, en kraft som enligt den tyske läkaren Franz Anton Mesmer (1734–1815) genomströmmade kosmos och påverkade den mänskliga organismen. Den lanserades som sensationell terapeutisk metod åren före franska revolutionen och hade en andra storhetsperiod i romantikens Tyskland omkring 1810–40. I Sverige utövades den under gustaviansk tid av bl.a. swedenborgare och frimurare. 1815–21 utgav läkaren Pehr Gustaf Cederschjöld Journal för animal magnetism. Genom somnambulismen, dvs.

Minarkism

Minarkism är en politisk filosofi och en form av libertarianism och nyliberalism. En annan benämning på minarkism är minimal etatism. Begreppet går i strikt mening ut på att staten ska existera men dess funktioner ska minimeras till att skydda individer från aggression, stöld, kontraktsbrott och bedrägeri, där de enda institutionerna är militär, polis och domstol. Dessa ses som statens enda legitima uppgifter, denna form kallas ofta för nattväktarstat.

Neodeskriptivism

Neodeskriptivism, riktning inom nyare moralfilosofi som gentemot den av den logiska positivismen inspirerade emotivismen och den framför allt av Richard Hare hävdade preskriptivismen hävdar att de etiska utsagorna har ett konkret, deskriptivt innehåll, grundat i människans eller det mänskliga samhällets natur. Man anknyter därvid ofta till Aristoteles. Till riktningens förespråkare hör bl.a. Elizabeth Anscombe, Philippa Foot och Alasdair MacIntyre.

Amatörism

På lägre nivå är utövarna oftast amatörer, men på elitnivå rör det sig numera ofta om professionell sport i många länder. Tidigare var man ofta mera noggrann med att skilja på amatörism och professionalism, men sedan slutet av 1980-talet tävlar ofta proffs och amatörer i samma tävlingar och även olympiska spelen har öppnats för proffs.

Opportunism

Opportunism innebär en klandervärd och oriktig anpasslighet (principlöshet) efter för tillfället rådande omständigheter och maktförhållanden. En opportunistisk politiker nöjer sig med att yrka sådana åtgärder som har utsikt att kunna vinna gehör hos den stora massan och sedan genomdrivas. Men detta kan också, beroende på omständigheterna, vara ett uttryck för ett pragmatiskt synsätt. Opportunism syftar på självintresse och oftast ointresse för konsekvenserna och uttrycket sammanblandas ibland även med populism.

Leninism

Leninism, Lenins version av marxism. Det finns nästan inte någonting av vad Lenin sagt och skrivit som inte är kontroversiellt. Diskussionen om hans arbeten började omedelbart efter hans död. Meningsmotsättningarna gäller t.o.m. något så fundamentalt som frågan om han har en sammanhållen samhällsteori eller inte.

Protektionism

Protektionism, importbegränsning genom ett system av handels- och industripolitiska åtgärder (t.ex. tullar, importkvoter och subventioner) avsedda att ge producenter inom nationen konkurrensfördelar gentemot utländska producenter. Protektionism har i flera länder (t.ex. USA och Tyskland under 1800-talet och flera latinamerikanska länder under efterkrigstiden) varit en del av en politik som syftat till industriell utveckling. Uppfostringstullar har då använts för att gynna inhemska producenter på områden med stark konkurrens från industriellt mer framskridna länder.