Ordet ismer skall ses som ett samlingsnamn för Ism, ett suffix som vanligtvis indikerar en lära, idériktning eller trosinrikting. Undantag till detta finns förstås och mängden ismer är många. På sidan ismer.se försöker vi samla så många som möjligt av dem.
Här listar vi de 25 mest lästa ismerna, om du söker någon annan kan du besöka vår sida Ismer A till Ö.
Synkretism, religionsblandning, den företeelse då föreställningar och bruk från två eller flera religioner ingår en syntes. Då två kulturer möts kan troselement från båda hållen växa samman till en blandreligion (t.ex. föreningen av grekiskt och orientaliskt i hellenismen). Element från en äldre religion kan leva kvar i den nyare religionen, ofta omtolkade (t.ex. fornnordiska seder och bruk i kristendomen i Norden). Ofta ger den ena religionen svar på ett problem i den andra.
Skotism, den medeltida (och moderna) riktning som filosofiskt ansluter till Johannes Duns Scotus. Skotismen omhuldades främst bland franciskanerna och accepterades av dem vid generalkapitlet i Toledo 1633. Filosofiskt ser skotismen frågan om "varat som vara" som den centrala. Den grundläggande individuationsprincipen är inte materian, utan en positiv perfektion som betecknas med den från Duns Scotus hämtade termen haecceitas. Bland skotismens tidiga företrädare kan nämnas Luke Wadding (d.
Exorcism (senlat. exorcismus, av grek. exorkismos 'besvärjelse'), utdrivande eller besvärjelse av onda andar som anses ha orsakat sjukdom eller olycka. Exorcism förekommer i många av världens kulturer; dock är den sällsynt i Afrika, där andarna vanligen blidkas genom offer i stället för att jagas bort. Schamaner i Nord- och Centralasien och i Nord- och Sydamerika botar ofta sjukdomar genom exorcism. I de buddhistiska kulturerna i bl.a.
Marknadssocialism, nationellt ekonomiskt system där huvuddelen av produktionsbesluten fattas i decentraliserad ordning av företagen på marknaden, samtidigt som företagen ägs kollektivt, företrädesvis av staten. Teorimodeller av detta system utvecklades under 1930-talet av bl.a. Oskar Lange. I praktiken, t.ex. i det forna Jugoslavien, har det emellertid visat sig svårt att kombinera decentraliserat beslutsfattande med statligt ägande och samtidigt uppnå effektivitet och rättvisa.
Voyeurism eller skoptofili är en sexuell avvikelse som kännetecknas av ett tvångsmässigt återupprepat behov att nå sexuell upphetsning och orgasm som otillåten, dold betraktare av andra människors avklädning, nakenhet och sexuella aktivitet.
Elektromagnetism, läran om sambandet mellan elektricitet och magnetism, en gren av fysiken som grundlades av Ørsted, Ampère, Faraday och Maxwell. Elektricitet och magnetism, som tidigare betraktats som separata företeelser, beskrivs i elektromagnetismen som yttringar av samma fenomen. Detta blir särskilt tydligt i den speciella relativitetsteorin, som historiskt har sina rötter i elektromagnetismen. Enligt relativitetsteorin är uppdelningen i elektriska och magnetiska fält en effekt av observatörens rörelsetillstånd.
Antiklerikalism, varje riktning som vill minska prästerskapets inflytande inom samhället. Den franska antiklerikalismen, med rötter i franska revolutionen, hade i slutet av 1800-talet starkt inflytande i samhället. Liknande rörelser uppstod i Italien, Spanien och Latinamerika. Utifrån ett liberalt eller socialistiskt synsätt kritiserade man den romersk-katolska kyrkans allians med politisk konservatism och verkade bl.a. för civiläktenskap, rätt till skilsmässa och omgifte samt en från kyrkan skild skolundervisning. År 1905 skildes kyrka och stat i Frankrike.
Exotism, i västerländsk konstmusik benämning på ett stildrag vilket kan spåras tillbaka till renässansens användande av österländska dansformer och till 1700-talets smak för "kineserier" och turkisk musik. Under romantiken blev exotiska inslag vanliga t.ex. i ämnesvalet för många operor. Att använda den pentatoniska skalan var ett sätt att ge musiken en exotisk touche. Särskilt de orientaliska dragen har utnyttjats både i konstmusik och populärmusik under 1900-talet. Man kan som exempel också nämna hawaiimusiken, som blomstrade vid seklets mitt.
Culteranism, cultism, sp. culteranismo, cultismo, benämning på den litterära stil i 1600-talets Spanien vars centralgestalt är Góngora (efter honom kallas stilen även gongorism). Culteranismen kännetecknas av starkt latinpräglad vokabulär och syntax, rikt bruk av allitterationer, konstfulla ordupprepningar och ordlekar samt av dunkla anspelningar. Mot culteranismen hävdade Quevedo conceptismen, som odlade den utsökta metaforiken.
Agnosticism, åsikten att vi inte vet om Gud finns eller ej; eller, mera allmänt, skepsis inför möjligheten att få svar på "de eviga frågorna". Agnosticismen har ofta varit ett element i den filosofiska skepticismen; i Grekland förklarade t.ex. sofisten Protagoras (ca 480–410 f.Kr.) att han om gudarna varken kunde säga att de existerar eller att de inte existerar. Ordet fick på 1800-talet ny aktualitet genom naturforskaren Thomas H. Huxley, som hävdade att kunskap om Gud är omöjlig på grund av människans begränsning.
Ptyalism, hypersalivation, sialorré, medicinsk term för dregling, dvs. större salivsekretion än normalt. Ptyalism förekommer vid t.ex. Parkinsons sjukdom samt normalt hos spädbarn vid tandsprickning. Barn med spastisk pares har ofta ptyalism.
Sionism, zionism, politisk strävan att åstadkomma judarnas återvändande till Eretz Yisrael, Landet Israel. Sion, ett bergfäste i Jerusalem, fick under judarnas förskingring från 70 e.Kr. symbolisera judarnas längtan tillbaka. Under intryck av den moderna europeiska nationalismens framväxt under 1800-talet började också en judisk nationalism, med en egen judisk stat som mål, att utvecklas i Europa. En avgörande skrift blev Theodor Herzls Der Judenstaat (1896), där författaren ansåg att den ökande antisemitismen inte kunde övervinnas och att den s.k.
Jodism, tillstånd som kan uppstå vid längre tids tillförsel av jodid, en numera ovanlig behandlingsform. Jodism kännetecknas av svullnad av och ökad sekretion från olika körtlar, bl.a. dem i luftrörens (jodhosta) och näsans slemhinnor (jodsnuva), tårkörtlarna (jodtårar) och hudens talgkörtlar (jodakne). Symtomen försvinner när jodidtillförseln upphör.
Syndikalism, utomparlamentarisk facklig åskådning som avvisar den centrala statsmakten och centralism i alla dess former och förordar lokalt fackligt inflytande och lokala avtal. Syndikalismen vänder sig mot politiskt och parlamentariskt arbete. Arbetarna bör genom direkta lokala aktioner mot företagen, t.ex. strejker, sabotage och bojkotter, överta makten och slutligen genom generalstrejk införa ett socialistiskt samhälle. Fackföreningarna skall i stället för statliga monopol överta produktionsmedlen.
Kulturprotestantism, ty. Kulturprotestantismus, sammanfattande benämning på riktningar som velat förena protestantismens idéer med upplysningens eller liberalismens. Som dess främste företrädare brukar anges Albrecht Ritschl. I Tyskland präglades rörelsen i hög grad av borgerlighetens bildningsideal, med inslag av nationalism, antikatolicism och ibland antisemitism. Under 1920- och 1930-talen trädde den tillbaka; somliga företrädare drogs till nazismen, andra lämnade rörelsen och anslöt sig till Bekännelsekyrkan.
Legalism, kinesisk tankeriktning som uppstod under Zhoudynastin (ca 1040–256 f.Kr.). Till legalisterna räknas ibland olika tidiga politiska reformatorer, men om dessa har vi mycket begränsade kunskaper. Först med Shang Yang (d. 338 f.Kr.) och Han Fei Zi (d. 233 f.Kr.) och de verk som tillskrivs dem kan vi tala om legalism i egentlig bemärkelse. Till skillnad från konfucianerna ansåg legalisterna att moralisk fostran och den klassiska litteraturen var skadlig och att lagarna skulle utgöra grunden för det goda samhället.
Institutionalism, inriktning inom nationalekonomin med upphov hos amerikanerna Thorstein Veblen, John Rogers Commons (1862–1945) och W.C. Mitchell. Den dominerade amerikansk ekonomisk forskning under tiden mellan världskrigen, men undanskymdes efterhand av keynesianskt och neoklassiskt tänkande. Institutionalismen existerar fortfarande som skolbildning i USA, framför allt kring tidskriften Journal of Economic Issues.
Fatalism, ödestro eller läran att det som sker i världen är i förväg bestämt av ett öde som uppfattas antingen som en personlig (gudomlig) eller opersonlig, obetvinglig makt. Tanken är framträdande i den antika grekisk-romerska kulturen, i islam, i vissa former av kristendom samt i indisk religion/filosofi.
Marinism (efter Giambattista Marino), den litterära riktning som utgick från Giambattista Marino och som kännetecknas av långsökt bildspråk, antiteser, sensualism och mondän prakt. Marinismen utövade stort inflytande på italiensk 1600-talslitteratur och kan spåras hos de franska poeterna Saint-Amant och Tristan L'Hermite. Medan Crashaw är den ende engelske marinisten, blev marinismen viktig i Tyskland med Hofmannswaldau och Lohenstein och i Sverige med Dahlstierna.
Transitivism är en form av jagstörning där gränsen mellan jaget och omvärlden upplevs som oskarp. Transitivism kan visa sig i att de egna tankarna inte längre känns privata utan som samtidigt tänkta av andra människor som i sin tur kan påverka egna tankar, känslor och handlingar. Transitivism har uppfattats som en grundläggande störning vid schizofreni.
Terrorism avser våldshandlingar som är politiskt betingade och syftar till att påverka samhället eller ett lands politik utan hänsyn till om oskyldiga drabbas. Definitionsmässigt brukar man skilja mellan statsterrorism, nationell terrorism och internationell terrorism.
Aktivism, militant politisk rörelse som verkar för aktivt ingripande i krig eller aktivt motstånd mot t.ex. en ockupationsmakt. Ur ett nordiskt perspektiv är begreppet historiskt mest förknippat med de aktivistiska rörelserna i Finland och Sverige före och under första världskriget.
Esoterism (jfr esoterisk), hemlig lära eller inre insikt, tillgänglig enbart för de invigda, esoterikerna – till skillnad från exoterikerna, så enligt klassisk, grekisk filosofi. Substantivet esoterism lanserades först vid 1800-talets mitt av ockultisten Eliphas Levi (1810–75) och inrymmer då alkemi, astrologi, teosofi och teurgi. Den vaga termen motsvarar äldre beteckningar som gnosticism och hermetism.
Anglikanism, den läromässiga, liturgiska och etiska hållning som utmärker Church of England och anglikanska kyrkogemenskapen. Ibland brukas ordet om kyrkogemenskapen som sådan. Anglikanismen är inte någon fixerad åsiktsriktning utan ett kyrkohistoriskt betingat förhållningssätt.
Bussturism, sällskapsresor i gemensamt hyrd eller chartrad buss. Bussturismen fick ett första uppsving efter 1945 sedan vägar och bussar förbättrats. Under 1950-talet spelade bussturismen en viktig roll i det svenska utlandsresandet men fick successivt en allt hårdare konkurrens från bilismen charterflyget. Pionjärföretag blev bl.a. Europa Touring och Linjebuss, som också hade ett långlinjenät i Europa. Senare kom GDG-Continentbuss att spela en viktig roll för både utländsk linjetrafik och turistresor.
