Om ismer

Lettrism, fransk konstnärlig avantgarderiktning som räknas från 1947, då Isidore Isou (f. 1925) utgav manifestet "Introduction à une nouvelle poésie et à une nouvelle musique" ('Inledning till en ny poesi och en ny musik'). Upphovsmannen framhöll att människan bevisar sin gudomlighet genom skapande och såg som fundamentet i skapandet bokstaven (fr. lettre).

Afroditism, outvecklade, missbildade könsorgan.

Divisionism, pointillism, målningssätt som utvecklades inom neoimpressionismen främst av George Seurat. Divisionismen hade som utgångspunkt impressionismens (Monets) sätt att lägga färgen på duken i korta, åtskilda "komma"-streck utan att låta den blandas på duken. Den innebar en systematisering, där ofta rena grundfärger i stark kontrast lades i punkter invid varandra, så att de vid betraktande på avstånd tycktes smälta samman till blandningar, men ändå bibehöll sin klang och kunde få en vibrerande verkan.

Bygelmekanism, bygelspännare, mekanism på gevär, vilken öppnas och stängs med hjälp av en hävarm på vapnets undersida. Hävarmen fungerar också som varbygel och skydd för avtryckaren. Mekanismen är vanlig på Winchester-gevär.

Bilism betecknar bilens transportroll i samhället, särskilt när den betraktas i samband med förflyttningsmöjligheter, lokalisering, ekonomi, miljö, säkerhet m.m. Bilismens utveckling har i hög grad varit koncentrerad till de industrialiserade länderna. I USA blev den tidigt en viktig samhällsföreteelse. I övriga världen kom utvecklingen igång på allvar efter andra världskriget. I Sverige fanns det 1945 ca 50 000 registrerade personbilar, motsvarande 133 invånare per personbil. Antalet hade 1988 ökat till nästan 3 500 000 bilar, motsvarande 2,4 invånare per personbil.

Fiktionalism, filosofisk riktning enligt vilken fiktioner spelar en viktig roll inte bara inom vardagstänkandet utan också inom vetenskapen. Det är frågan om begrepp och teser som visat sig vara ändamålsenliga för oss och som vi låter gälla, även om vi vet att de är oriktiga och t.o.m. motsägelsefulla. Fiktionalismens främste företrädare var den tyske filosofen Hans Vaihinger (1852–1933), som i sin bok "Die Philosophie des Als-Ob" (1911) framförde en radikal form av åsiktsriktningen.

Elitism är en tro på eller ett förhållningssätt till en elit. Denna elit anses av förespråkare ha bättre åsikter som bör tas mer allvarligt, eller anses vara de enda som passar som ledare. I ett samhälle som styrs genom elitism erhåller denna grupp människor en särskild position eller särskilda privilegier i gruppen, i motsats till majoriteten av folket som inte har förmågor eller förutsättningar av att leva upp till kraven. Medlemmar av en ärvd elit kallas aristokrater.

Muskelreumatism, i allmänt språkbruk benämning på generella muskelsmärtor vilka bl.a. kan bero på polymyalgi.

Intellektualism, kunskapsuppfattning som står i skarp motsatsställning till empirism och sensualism. Enligt intellektualismen är allt i grunden förnuftigt. Ibland talar man också intellektualism i psykologin och avser då uppfattningen att psykiska förlopp bestäms av förståndet. Intellektualism kan också vara motsatsen till antiintellektualism och betyder i så fall en kraftig tilltro till det mänskliga förnuftet, dess roll och möjligheter.

Veganism är ett levnadssätt där en person avstår från animaliska produkter i den mån det är möjligt och praktiskt genomförbart, samt en sammankopplad filosofi som förkastar synen att djur går att äga. En vegan avstår från alla animaliska produkter såsom kött, fisk, fågel, mjölkprodukter, ägg, honungs- och vaxprodukter, och olika tillsatser av animaliskt ursprung.

Orientalism (av "oriental"), inflytande av orientaliska språk på inhemskt språk; men förr ett efterliknande i västerlandet av Orientens kultur och föreställingsvärld, eller orientaliskt präglade estetiska ideal. I akademiska sammanhang kunde "orientalist" tidigare avse någon som forskade på Asiens, i första hand Mellanösterns, språk, historia eller kultur, men har allt sedan begreppet "Orienten" kritiserats, ersatts med andra benämningar ("iranist", "arabist", "islamolog" etc).

Externalism (av lat. externus 'yttre'), betraktelsesätt inom vetenskapshistorien enligt vilket yttre samhälleliga faktorer har styrt eller påverkat vetenskapens utveckling (t.ex. marxistisk historiesyn). Motsatsen är internalism, vilket innebär att vetenskapens teorier och inre historia bestämt utvecklingen. Från 1930-talet fram till 1970-talet fördes mellan externalister och internalister en ofta hetsig diskussion.

Sydbuddhism, en (historiskt oegentlig) geografiskt betingad benämning på hinayana, framför allt theravada, i kontrast till nordbuddhismen (mahayana).

Adoptianism, föreställningen att människan Jesus är ett slags "adoptivson" till Gud. En tidig variant möter man redan på 190-talet (Theodotos av Bysans; avsikten var att slå vakt om Guds enhet). I första hand förknippas adoptianismen dock med biskopen Elipandus av Toledo vid 700-talets slut (avsikten var nu att betona Jesu sanna mänsklighet). Detta ledde till adoptianska striden, som slutade med att adoptianismen förkastades av påven och en rad frankiska provinssynoder.

Parallellismen kan delas in i tre områden:

Parallellism som ett stilgrepp

Parallellism, stilgrepp som innebär att en tanke upprepas och varieras i två eller flera på varandra följande, likformigt byggda språkled. Parallellism är vanlig i den gamla epiken, t.ex. Kalevala, men har också blivit ett viktigt grepp i modern, fri vers. I Gamla Testamentets poesi är tvåledad parallellism (parallellismus membrorum) ett grundelement och har tagits upp av poeter som Whitman, Claudel och Saint-John Perse. Även barockskalderna använde parallellism med stark verkan.

Dikroism, form av optisk anisotropi i fasta, genomskinliga kroppar vilken innebär att linjärt polariserat ljus absorberas i olika hög grad, beroende på polarisationsplanets orientering i förhållande till materialets symmetriaxlar. En lagom tjock skiva av ett material med stor dikroism kan därför utnyttjas för att polarisera ljus. I polaroidmaterial åstadkoms dikroism genom att materialet befinner sig i ett enaxligt spänningstillstånd.

Caudillism (spanska. caudillismo, av caudillo 'ledare', 'anförare'), politiskt system i Latinamerika som dominerade efter det spanska väldets sammanbrott i början av 1800-talet och som var betydande ännu under 1900-talets förra hälft. Caudillismen byggde på klientförhållande till en mäktig caudillo, ofta militär, som härskade över ett område eller en provins. Genom allianser med andra caudillos, genom korruption, valfusk och ofta rent banditväsen kunde sådana caudillos t.o.m. slå sig fram till presidentposten.

Neoimpressionism, riktning inom bildkonsten – en av komponenterna i premodernismen – som först utvecklades av Georges Seurat ca 1880–82, och sedan av denne i samverkan med bl.a. Paul Signac, med utgångspunkt dels i impressionismens teknik att dela upp färgen i korta penseldrag, dels i optisk färglära.

Neologism, nyord, språklig nybildning. Ordförrådet i alla levande språk utökas ständigt, antingen genom lån (lånord) eller genom nybildning. I svenskan bildas nya ord genom sammansättning, t.ex. lönnfet, saklitteratur, genom avledning, t.ex. fynda, ryssländare, eller genom förkortning, t.ex. el, temp. Nya ord utan anknytning till andra ord är mycket sällsynta. –  Neologismer tillsammans med egendomliga associationer och i svåra fall helt obegripligt tal kan vara tecken på en för schizofreni karakteristisk tankestörning.

Postkeynesianism, en heterogen strömning i modern nationalekonomisk teori som har kommit att uppfattas som ett alternativ till den dominerande neoklassiska nationalekonomin samt nyklassisk makroteori och keynesianism. Postkeynesianerna tar fasta på faktorer som osäkerhet, förväntningar, kvantitetsanpassningar och pengars roll för att förstå marknadsekonomin. De uppfattar inte marknaderna som självreglerande utan förespråkar en offentlig styrning och reglering för att uppnå full sysselsättning och en bättre ekonomisk tillväxt.

Atticism, efterbildning av den attiska dialekten; vanligen benämning på en retorisk och litterär riktning som uppstod hos grekerna omkring Kristi födelse. Atticisterna ansåg att det samtida litteraturspråket hade urartat och krävde en återgång till den enkla och kraftfulla grekiska som attiska prosaförfattare använt på 400- och 300-talen f.Kr. I början gällde kraven mest stilen, men snart påverkades också stavningen, grammatiken och framför allt ordförrådet. I skolorna lärdes åldriga ordformer ut igen, och i lexika fastslogs vilka ordmönster författarna använt.

Turism är en sammanfattande benämning på resande (med en viss varaktighet och längd; turisten skall vara ute ur sin hemmiljö) i nöjes- eller avkopplingssyfte samt organisationen kring detta; även benämning på det ämne inom vilket man studerar hithörande aktiviteter och problem. Turismen måste tillhandahålla bl.a. transporter, logi, kost, shopping och fritidssysselsättningar; den kräver organisation och marknadsföring. Den internationella turismen svarar för en stor del av världshandeln. Antalet gränspassager i världen uppgick till 70 miljoner 1960, 285 miljoner 1980 och 592 miljoner 1996.

Amensalism, relation mellan två populationer eller arter där den enas tillväxt eller överlevnad hämmas medan den andras förblir opåverkad. Amensalism bygger ofta på närvaron av kemiska föreningar som utsöndras och hindrar andra populationer från att tillväxa eller existera. T.ex. producerar mögelsvampsläktet Penicillin antibiotika som gör att många mikroorganismer inte kan överleva i dess närvaro. 

Ekohumanism, benämning inom Centerpartiet på den egna ideologin. Termen står för en ekologisk natursyn och en humanistisk människosyn.

Retrogardismen är en konst- och litteraturinriktning som i Skandinavien inspirerats av de skånska poeterna Clemens Altgård och Håkan Sandell.

Begreppet retrogardism användes ursprungligen av det slovenska konstnärskollektivet Neue Slowenische Kunst (NSK), en rörelse som har vissa gemensamma drag med den skandinaviska linjen.