Ordet ismer skall ses som ett samlingsnamn för Ism, ett suffix som vanligtvis indikerar en lära, idériktning eller trosinrikting. Undantag till detta finns förstås och mängden ismer är många. På sidan ismer.se försöker vi samla så många som möjligt av dem.
Här listar vi de 25 mest lästa ismerna, om du söker någon annan kan du besöka vår sida Ismer A till Ö.
Holism, åsikt enligt vilken helheten är något mer än summan av delarna. Som logisk, metafysisk och kunskapsteoretisk uppfattning innebär holismen (hos t.ex. Hegel eller Bradley) att helheten är primär i förhållande till delarna och att delarna måste förstås utifrån helheten snarare än tvärtom (motsats: "logisk atomism"). Inom modern språkfilosofi har holistiska uppfattningar fått stor utbredning, särskilt efter Willard V.
Syllogism avser logisk slutledning, vanligen bestående av två premisser och en slutsats. Termen används i synnerhet om en särskild av Aristoteles studerad typ av slutledningar som innehåller exakt tre s.k. termer. Exempel: Alla dygder är berömvärda (översats), allt tålamod är en dygd (undersats), alltså är allt tålamod berömvärt (slutsats). I denna syllogism är alla satser av universell form. Andra möjliga satsformer är de partikulära, t.ex. "några dygder är berömvärda", de negerat universella och de negerat partikulära.
Aktualism, inom geologin använd beteckning för en vetenskaplig metod som söker förklara händelserna i jordens historiska utveckling utifrån de naturprocesser som är verksamma i nutiden – sammanfattat i uttrycket "nutiden är nyckeln till det förgångna". Bland tidiga aktualister kan nämnas J. Hutton, L. von Buch, C. Prevost, G.P. Scrope och C. Lyell. Aktualism anges ibland, felaktigt, vara en synonym till uniformism. Även om aktualismen utgår från aktuella processer, utesluter den inte att andra typer av processer kan ha varit verksamma tidigare.
Cloisonism, målningssätt, typiskt för syntetismen, vilket utmärks av att bilden indelas i enhetliga färgfält genom en sammanhängande och starkt betonad, målad kontur. C. utvecklades omkring 1887–88 i Pont-Aven av Paul Gauguin och Émile Bernard, med inspiration bl.a. från kyrkornas glasmåleri från 1500–1600-talen, där färgstarka glasstycken hålls samman och kontureras av blyfalsar (spröjsar).
Allmänt åsikten att filosofi och vetenskaper om människan skall ha sin grund i psykologin; mer extremt att psykologin är alla vetenskapers bas.
Inom samhällsvetenskapen den metodologiska ståndpunkten att alla sociala företeelser, t.ex. grupper och institutioner, bara kan förstås utifrån de psykologiska lagar som gäller individen.
Panafrikanism, politisk rörelse bland västindier, afrikaner och nordamerikaner av afrikanskt ursprung, vilka under 1900-talets första hälft inledde gemensamma aktioner mot europeisk kolonialism och rasdiskriminering. Efter första världskriget föreslog man relativt blygsamt förbättringar inom kolonialsystemets ram, men vid den femte panafrikanska kongressen i Manchester 1945 hade rörelsens syften blivit mer militanta och man krävde politisk självständighet. En av rörelsens tidiga ledare var den afroamerikanske sociologen W.E.B.
Värderelativism är en teori som hävdar att värdeomdömen endast har lokal eller begränsad giltighet, t.ex. så att de kan vara giltiga för vissa personer (eller kulturer) men inte för andra.
Synergism finns både inom biologi och teologin.
Synergism avser här synergi samverkan mellan två eller flera faktorer som, positivt eller negativt, påverkar en process på ett sådant sätt att den sammanlagda verkan av faktorerna blir större än summan av verkningarna av faktorerna var för sig (potentiering). Exempelvis kan den tillväxtstimulerande verkan av växthormonerna auxin och gibberellin tillsammans vara större än summan av de stimuleringar som auxin och gibberellin ger var för sig.
Albinism, ärftlig sjukdom med bristande bildning av pigment (melanin) i hud och hår. Huden är vit och håret vitt eller gult. Albinism ger synnedsättning, som sammanhänger med sjukligt förändrade synnervsbanor och pigmentbrist i ögat; blodkärlens röda färg döljs inte på normalt sätt av mörkt pigment, och pupillen förefaller röd. Det finns många former av albinism, och enbart ögat och synen kan vara drabbade.
Papism är en protestantisk, gammaldags benämning på romersk katolicism. Termen användes under reformationen i England som en benämning på de som höll fast vid påvens överhöghet över kyrkan. Enligt SAOB skrev Olaus Petri om papister i Sverige 1528. Ordet kommer ursprungligen från latinets papa, vilket betyder just påve. Ett adjektiv som ofta nämns parallellt med papist "påvisk".
Determinism, filosofisk ståndpunkt enligt vilken allt som sker sker med nödvändighet, helt bestämt av förutgående orsaker eller andra redan givna villkor. Deterministiska uppfattningar utvecklades redan under antiken och har haft stor utbredning såväl under antiken som under nyare tid. I en form av determinism tänker man sig att allt är bestämt av ödet eller av en gudomlig kraft, och man talar då om fatalism. En annan form av determinism utgår i stället från en föreställning om naturens lagbundenhet, enligt vilken inget sker utan orsak, av ren slump.
Nyexpressionism, det figurativt berättande och känsloladdade måleri som skapades i Sverige strax efter andra världskriget och hade sina rötter i svensk och nordisk expressionism från 1930-talet. Nyexpressionismen stod i opposition mot den samtida konkretismen. Dess främste företrädare var Torsten Renqvist, som fick sitt genombrott som målare och grafiker 1950.
Nyexpressionism kan även avse en tysk konstriktning, se neoexpressionism.
Antisionism, negativ hållning till sionismen. Liksom det finns flera former av sionism tar sig antisionismen skilda uttryck. När sionismen tog form under 1800-talets två sista decennier, mötte den mycket starkt motstånd inom den etablerade judendomen i Europa. Men den historiska utvecklingen – den nazistiska judeutrotningen och upprättandet av den judiska staten Israel – gjorde sionismen till den ledande judiska hållningen. Betydande judiska grupper, såväl religiösa som sekulariserade, är dock antisionistiska.
Viktorianism avser förhärskande tidsanda inom de högre samhällsklasserna i Storbritannien under drottning Victorias regering (1837–1901). Viktorianismen var en säregen blandning av moralism, kristlighet, känslosamhet och lycklig omedvetenhet, med konventionalism, prydhet och dubbelmoral som av eftervärlden hårt kritiserade skuggsidor.
Lysenkoism kallades en sovjetisk kampanj mot genetik och genetiker. Kampanjen, som inleddes under mitten av 1930-talet avblåstes inte helt förrän under 1960-talet.
Benämningen lysenkoism kommer av den sovjetiske forskaren Trofim Denisovitj Lysenko. I sin pseudovetenskapligt-vetenskapsteoretiska betydelse kallas det bakomliggande fenomenet även mitjurinism. Termen lysenkoism är dock den vedertagna när en pejorativ term för pseudovetenskap söks.
Nordbuddhism, en (historiskt oegentlig) geografiskt betingad benämning på mahayana och närliggande riktningar inom buddhismen, såsom lamaismen och motsvarande kinesiska och japanska skolbildningar. Nordbuddhism skall främst ses i kontrast till den sydliga theravadabuddhismen.
Panhypopituitarism (nylat. panhypopituitarismus, av pan- och hypopituitarism), detsamma som hypofysinsufficiens.
Grundtvigianism, folkrörelse i Danmark från 1800-talets mitt, inspirerad av N.F.S. Grundtvigs författarskap och verksamhet. Rörelsens kärna är en förståelse av kristendomen som en omvårdnad av människolivet, vilket betraktas som en gudomlig skapelse. Den grundtvigianska livssynen tar sig dels uttryck i ett kristet församlingsliv, koncentrerat kring dop och nattvard, dels i olika verksamheter för genomlysning och utveckling av livet utanför den kristna församlingsgemenskapen.
Egoism (fr. égoÉsme 'själviskhet', modern bildning till ego), egenkärlek, själviskhet, inställningen att det främsta målet för envars handlande är att befrämja sitt eget intresse i så hög grad som möjligt, och andras intresse bara när detta gagnar ens egenintresse. Motsatsen är altruism. Vanligtvis skiljer man mellan psykologisk egoism – doktrinen att alla personer faktiskt eftersträvar att tillgodose sina intressen så långt möjligt – och etisk egoism – åsikten att alla bör ha denna målsättning.
Våg–partikeldualism är ett fysikaliskt begrepp. Av Heisenbergs obestämdhetsrelation framgår att egenskaper som är förknippade med vår uppfattning om hur en partikel beter sig, t.ex. lokaliserbarhet i tid och rum, och vår uppfattning om vad som karakteriserar en våg, t.ex. upprepning i rum och tid, står i viss motsatsställning till varandra. Våg- och partikelegenskaper kan inte samtidigt bestämmas med godtycklig noggrannhet.
Aftartodoketism, kallas en kristologisk ståndpunkt som uppkom cirka år 500, enligt vilken Kristus i sin mänsklighet inte kan vara av samma natur som vi utan har förvandlat sin mänskliga natur till att vara i överensstämmelse med den gudomliga.
Akine'tisk mutism, ett kroniskt tillstånd som brukar bero på en blödning i hjärnstammen. Patienten förefaller vaken men talar inte och kan inte röra sig, därför att hjärnans utgående bansystem för tal och muskelrörelser är avbrutna. Sinnesintrycken når hjärnan och det föreligger medveten psykisk aktivitet, att döma av EEG. Patienterna kräver omfattande kontinuerlig vård. Liknande övergående tillstånd kan uppstå vid ökat tryck inuti skallen. Akinetisk mutism skall inte förväxlas med hjärndöd.
Utilism (för etymologi se utilitarism), numera mindre vanlig synonym till utilitarism.
Utilism kan även handla om den sammanfattande benämning på de idéer som i Sverige förknippas med det så kallade Utilistiska samfundet, en organisation för fritänkare och radikaler som bildades 1888 och i vilken Viktor Lennstrand spelade en ledande roll.
Eklekticism (av grek. eklektiko_s, eg. 'utväljande', till ekle_ga 'utvälja'), egenskapen hos vissa läror, konstriktningar o.d. att vara tillkomna genom osjälvständigt sammanförande av element från skilda håll. Inom filosofin används ordet bl.a. om en metodologi som innebär att man genom att välja ut enstaka tankar och idéer från olika filosofiska system formulerar en sammansatt lära eller teori, i stället för att utifrån en självständig grundprincip skapa ett eget system.
Dimorfism, fenomenet att en organism eller ett organ förekommer i två former med olika utseende, morfer. Fjällräv, dvärgörn, leopard och björkmätare förekommer alla i två distinkta färgmorfer.
