Om ismer

Konsiliarism, kyrkohistorisk term, se konciliarism.

Antifascism, samlingsterm för rörelser och åskådningar som bekämpar fascism, nationalsocialism och besläktade rörelser. Termen blev vanlig efter Mussolinis maktövertagande i Italien 1922 och avsåg då enbart oppositionen mot hans fascistiska regim. Politiker av olika slag, från katoliker till socialister, bildade ett antifascistiskt block, "aventinerna", och sökte förmå kungen att avskeda Mussolini. Det misslyckades och aventinerna krossades. Ledande oppositionsmän, bl.a.

Antirationalism är den filosofiska motsattsen till rationalism.

caesareopapism, "kejsarpåvedöme", vanlig beteckning för den kyrkliga situationen i Bysantinska riket och senare i Ryssland, där kejsaren (med vissa restriktioner) utövade den högsta kyrkliga makten.

Neoricardianism, sraffiansk ekonomi, term som myntades på 1970-talet för att beskriva arbeten inom ekonomisk teori som utfördes i samma anda som Piero Sraffas bok "Production of Commodities by Means of Commodities" från 1960. Neoricardianerna står för fundamental kritik av å ena sidan neoklassisk värde- och kapitalteori och å andra sidan marxistisk värde- och fördelningsteori. Sraffa var starkt influerad av David Ricardo, vars samlade skrifter han utgav, och försökte lösa dennes problem med att finna en värdemätare som är oberoende av inkomstfördelningen.

Rotacism, annan stavning av rhotacism.

Biblicism, kritisk beteckning för skilda slags osofistikerad bibelanvändning i kristen teologi och förkunnelse. Den utmärks av höga förväntningar på Bibelns möjlighet att ge direkta och entydiga svar och lösningar på nutidens existentiella frågor och problem. Bibeln ses som exklusiv och ofelbar kunskapskälla för sanningar rörande tro och etik, stundom även politik, historia m.m. Karakteristiskt för biblicism är att den programmatiskt går till "Bibeln allena", förbi kyrkolära och historiskt framvuxna bibeltolkningstraditioner, och att den är skeptisk mot historisk-kritisk bibelforskning.

Irredentism, politisk rörelse som uppkom i Italien på 1870-talet. Efter Italiens enande (1860–70) fanns det särskilt i norr sådana områden med övervägande italiensk befolkning som alltjämt var irredenta (jfr ital. irridento 'obefriade'), dvs. ingick i andra stater. Irredentismens mål blev att ansluta dessa områden till kungariket Italien, och sällskapet Italia irredenta grundades 1878 som kamporganisation. Primärt ville man från Österrike–Ungern inlemma Trentino, Istrien och Trieste, medan kraven på Frankrike (Nizza [Nice], Korsika) och Schweiz (Ticino) inte var lika ultimativa.

Jingoism (eng., till uttrycket by Jingo i en vid tiden för begreppets tillkomst aktuell music hall-refräng: "We don't want to fight, But, by Jingo! if we do..."), aggressiv, ofta militant nationalism, en brittisk motsvarighet till chauvinism. Den sång som uttrycket kan härledas till stödde premiärminister Disraelis beslut att sända den brittiska medelhavsflottan till Dardanellerna för att hindra Ryssland från att ockupera Konstantinopel under rysk–turkiska kriget 1877–78.

Monarkianism (av medeltidslat. monarchianus 'monarkian', av senlat. monarchianus 'anhängare av envälde'), riktningar i den tidiga kyrkan som tog avstånd från treenighetsläran i den form som kom att accepteras av den segrande teologin. Hit hör adoptianism och modalism. Monarkianerna betonar enheten hos Gud.

Nudism (fr. nudisme, ytterst av lat. nudus 'naken'), detsamma som naturism.

Paternalism, ett beskyddande förhållningssätt hos en överordnad mot de underordnade, grundat på att den överordnade som ersättning för vissa prestationer överför resurser till de underordnade som dessa inte själva kan skaffa sig. Förr kunde detta innebära att den överordnade (feodalherren, brukspatronen, plantageägaren) förutom en vanligtvis låg lön försåg de anställda med bostad och andra förnödenheter i utbyte mot arbete, lydnad och lojalitet. I vår tid förekommer ekonomisk paternalism främst i Latinamerika.

Oneirism (nylat. oneirismus, av grek. oneiros 'dröm'), drömlika hallucinationer i vaket tillstånd, som regel uttryck för lätt förvirring.

Regionalism, ideologi eller politisk strävan med utgångspunkt i en region. Med rötter i en utopistisk och federalistisk tradition betonas i regionalismen vanligen en långtgående autonomi för statens regionala nivå och en geografisk närhet mellan medborgarna och deras valda representanter. Ofta förutsätts även en regional identitet hos medborgarna. Denna kan även innehålla kritik mot industrisamhällets resurshushållning och krav på ökad lokal eller regional självförsörjning. I amerikansk debatt förekommer begreppet bioregionalism för detta ekologiskt färgade synsätt.

Hyperurbanism, benämning på sådana språkdrag som är resultatet av att en talare väljer att använda hyperkorrekta former i försök att undvika regional eller dialektal färgning i sitt tal.

Militarism, tänkesätt och åtgärder som hör samman med en auktoritär användning av militär våldsmakt utanför de professionellt avgränsade militära försvarsuppgifterna inom ett samhälle. Militarism innebär t.ex. att en militär ordning föredras framför en civil inte endast för att den anses mer effektiv utan också för att den återger nationalistiska, historiska eller manliga ideal.

Sensualism är inom kunskapsteorin uppfattningen att allt vetande härrör från sinnesfunktionerna. I etiken står sensualism för tanken att det högsta värdet är sinnesnjutning. I estetiken talar man om sensualism, när ett verk – litteratur, konst eller musik – skapar en starkt sinnlig, ofta sexuell respons.

En truism är ett uttalande som är självklart. Det är vanligt i politiska uttalanden, exempelvis "På Madagaskar lever endast hälften av befolkningen längre än medianlivslängden".

En bevingad truism är "ju enklare ju simplare" från Johan Henric Kellgrens dikt Dumboms lefverne (1791).

Synonym till hjältemod, tapperhet, heroiskhet, mod, kurage.

Marxism-leninism, riktning inom marxismen som ansågs vara i överensstämmelse med Lenins utformning av densamma. Marxism-leninismen sades ofta vara "marxismen i imperialismens tidsålder". Termen skapades efter Lenins död och användes med förkärlek av Stalin och hans anhängare. Vissa av dess grundteser, t.ex. gällande partiets ställning, går verkligen tillbaka på Lenin, medan helheten skapades först i och med den stalinistiska s.k. generallinjens slutliga seger under 1930-talets första år.

Nyliberalism, politisk och ekonomisk åskådning som utgår från den klassiska liberalismens tankar om det ekonomiska och sociala livets utveckling utan statsingripanden. Nyliberalerna vänder sig mot Keynes interventionistiska idéer och vill starkt inskränka statens roll i det ekonomiska livet. De förordar lägre offentliga utgifter och lägre skatter. Bland tongivande nyliberaler kan nämnas filosofen Henri Lepage och ekonomen och monetaristen Milton Friedman.

Organism (fr. organisme, av organe), en- eller flercellig varelse (mikroorganism, växt eller djur) vars uppbyggnad möjliggör självständigt liv.

Pelmanism är ett system för att träna minnet, koncentrationen och viljestyrkan, som skapades på 1890-talet av engelsmannen William Joseph Ennever, grundaren av Pelmaninstitutet i London. Det var populärt under första hälften av 1900-talet, framför allt i Storbritannien. År 1918 fanns det 400.000 "pelmanister" i England.
En serie med tolv små skrifter om "Det svenska Pelmansystemet" utgavs 1920–1923 under ledning av Åke Bonnier d.ä. Skrifterna såldes som en prenumeration eller brevskola, med svarsuppgifter som kunde skickas in till redaktionen.

Protestantism, benämning på kristendomstolkningar som direkt eller indirekt formats av 1500-talets reformation. Benämningen har sitt ursprung i en protest från ett antal furstar och riksstäder vid riksdagen i Speyer 1529. Den gällde ett majoritetsbeslut mot en tidigare (1526) överenskommelse att varje territorium i avvaktan på ett kommande kyrkomöte skulle ha frihet att självständigt gestalta sin religion.

Neodaoism, västerländsk benämning på den starkt spekulativa filosofiska riktning – xuanxue ('den dunkla läran') – som på basis av den klassiska daoismen växte fram i Kina efter Han-dynastins fall. Neodaoismen anknöt dock även till konfucianismen och den s.k. logiska skolan, och Konfucius betraktades av många neodaoister som en djupare tänkare än Lao Zi. Inom den tidiga daoismen hade tanken på en personlig gud eller skapare ersatts med tanken på en opersonlig grundprincip, dao.